Hur påverkas familjen av det gränslösa arbetet?

Mobila telefoner och datorer gör det möjligt att jobba hemifrån men det kan också finnas baksidor av det gränslösa arbetet. Hur påverkas exempelvis familjen? Det ska forskare undersöka i en ny studie.

Gränsen mellan arbete och fritid har blivit allt mer flytande framför allt för tjänstemän eftersom mobiltelefoner och bärbara datorer gör det möjligt att arbeta på andra platser än på kontoret.

Ett mer flexibelt arbete kan ha sina fördelar. Det kan vara okey att gå tidigare för att hämta barn på dagis och istället jobba någon timme på kvällen. Med mobiltelefonen kan man vara tillgänglig var som helst, men också när som helst. Jobbsamtal går att ta på bussen, i bilen eller i kön i mataffären. Mejlen kan man läsa och besvara i reklampauserna framför tv:n.

Kristina Palm. Foto: Modelhouse.

– Det här leder till att arbete och privatliv flyter ihop, både på gott och ont. säger forskaren Kristina Palm som tillsammans med två andra forskare har fått finansiering från AFA för ett treårigt forskningsprojekt.

Kristina Palm är forskare vid Karolinska Institutet och KTH och hennes forskarkolleger i det här projektet är Calle Rosengren, Lunds universitet och Anna Bergman, Karlstads universitet. Tillsammans ska de studera hur det gränslösa arbetet påverkar det privata livet men också tvärt om.

– I dag pratar man mycket om hur arbetet tar sig in i privatlivet men inte så mycket om motsatsen. Det är knappast någon hemlighet att en del privata saker görs på jobbet, till exempel att boka en resa eller tillbringa tid på sociala medier, säger Kristina Palm.

Forskarna är också intresserade av hur HR-experter och chefer ser på det gränslösa arbetet. Hur ser företagens normer ut till exempel kring arbetstid. Är det okey att gå hem tidigare eller att göra privata saker på arbetstid?

– Tidigare forskning har visat att normer i arbetslivet i normalfallet förändras sakta men den digitala tekniken kan få normer att förändras snabbare. En intressant fråga är om HR-experter och chefer hänger med lika snabbt i förändringen. Kanske finns det också generationsskillnader här, säger Kristina Palm.

Forskarna kommer också att intervjua partner och barn för att få deras bild av hur familjelivet påverkas av att en del arbete utförs i hemmet och att partnern kan vara nåbar under arbetstid.

Den första delen av studien inleds under våren och i den kommer deltagarna att fylla i en aktivitetsdagbok under sju dygn. Deltagarna ska registrera allt arbete som sker utanför kontoret och alla privata angelägenheter som utförs på arbetstid samt vilken teknik som används, dator eller telefon. de ska också  registrera vilka andra personer som var i rummet när aktiviteten genomfördes.

Deltagarna i studien är tjänstemän på två stora globala industriföretag som alla har möjlighet att utföra en del av sitt arbete utanför kontoret. Forskarnas målsättning är att få drygt 40 personer att fylla i aktivitetsdagboken och i steg två kommer alla deltagare att medverka i en djupintervju.

I studiens tredje del ska forskarna ta reda på hur familjerna påverkas av det gränslösa arbetet och här hoppas man att 20-30 deltagare accepterar att deras familjemedlemmar, parter och barn intervjuas.  Dessutom kommer intervjuer att genomföras med HR-experter och chefer och med fackliga företrädare.

Kristina Palm tror att kravet på att ständigt vara tillgänglig är ett problem för vissa men inte för alla.

– En del upplever att arbetsgivaren förväntar sig att de är tillgängliga på telefon och svarar på mejl utanför arbetstid. För andra innebär telefonen bara en möjlighet att kunna ”diska av” några mejl på kvällen eller på väg till jobbet. En intressant fråga är om de som upplever tillgängligheten som ett krav verkligen har det kravet eller om det bara är deras känsla, säger Kristina Palm.

– I dagens arbetsliv finns det en utbredd uppfattning, en outtalad förväntan, på att ständigt vara tillgänglig. Det finns också forskning som tyder på att tillgängligheten förbättrar karriärmöjligheterna och de normerna kan det vara svårt att frigöra sig ifrån.

Kristina Palm och hennes forskarkolleger planerar också att inom ramen för projektet utforma någon form att guide, policy eller riktlinjer.

– Vi tror inte på pekpinnar men vi tror att fler arbetsgivare behöver fundera över de här frågorna och vara mer tydlig med vad som gäller. En aktivitetsdagbok skulle också kunna fungera som ett bra underslag för utvecklingssamtalen, säger Kristina Palm.