Utländska experter vill lära sig svenska

Behovet av specialister har ökat arbetskraftsinvandringen till Sverige. Företaget Swedish for Professionals har specialiserat sig på kurser i svenska och bland arbetsgivarna är intresset stort.

Pamela Vicelja är civilingenjör från Chile och kom till Sverige för 11 år sedan för att plugga en master på KTH. Sedan 2011 jobbar hon på Vattenfall men att lära sig svenska riktigt bra har hon inte hunnit med. Det kräver både tid och ork som hon inte har haft.

Pamela läste datavetenskap i Chile och hennes master på KTH var inriktad mot engineering and management of information systems. På Vattenfall började hon först som trainee och fick sedan en tjänst på IT-avdelningen. Där var det inget större problem att inte kunna prata svenska. Flera kolleger kom från andra länder och det var engelska som var arbetsspråket.

För tre år sedan bytte Pamela tjänst och började arbeta med distribution. Då blev det mer nödvändigt att kunna prata svenska och hon anmälde sig till en kurs i svenska. Men det var inte den första. Tidigare har hon läst en kurs för nybörjare på KTH och till högsta nivån på SFI.

Pamela Vicelja

–Problemet med alla de här kurserna var att de gick på kvällstid och det är svårt att koncentrera sig när man är trött efter en lång och intensiv arbetsdag. När man inte riktigt orkar gör man inte så stora framsteg, säger hon.

För ett år sedan bytte Pamela ännu en gång jobb inom Vattenfall och hamnade på den tjänst som hon har idag, som agil coach/scrum master på Consumer sales Nordic. Scrum uppfanns under 1990-talet och är idag en etablerad metod för systemutveckling. Pamelas uppgift som scrum master är att se till att projektgrupperna arbetar enligt processen.

I projektgrupperna pratar de flesta i första hand svenska. Mötena hålls på svenska och skriftlig dokumentation och information är på svenska. Pamela kände sig fortfarande inte bekväm med att prata svenska och nu blev det nödvändigt att höja sig en nivå.

–Jag har länge förstått svenska ganska bra men jag drar mig för att prata. Jag tror att jag är för mycket perfektionist. Om jag inte vet exakt hur jag ska säga det på svenska avstår jag hellre och pratar engelska.

Pamela träffade en kollega på Vattenfall som också kommit till Sverige på senare år. Han hade fått möjlighet att går en kurs med företaget Swedish for Professionals och Pamela blev nyfiken. Hon fick utbildningen beviljad av sin chef och i januari, för snart ett år sedan, började hon en kurs tillsammans med en annan anställd som kommer från Turkiet. Det är en lektion i veckan på 1,5 timme och läraren som kallas språkcoach kommer till Vattenfall.

–Det är så mycket effektivare att läsa en språkkurs på arbetstid. Jag är piggare och då lär jag mig mer. Jag är jättenöjd efter de här två terminerna och jag hoppas få fortsätta efter jul.

Pamela säger att hon för första gången faktiskt ser fram emot lektionerna.

–Undervisningen är mer kopplad till vad som händer i Sverige just nu. Vi tar upp frågor som pågår i samhällsdebatten och vi kan själva ta upp uttryck som vi har hört och inte riktigt förstått. Det finns också många ord i energibranschen som vi inte hade lärt oss tidigare, som stolpe, vindstilla och elavbrott, säger Pamela och skrattar.

Varje år kommer tusentals arbetskraftsinvandrare till Sverige från länder utanför EU. Många är liksom Pamela Vicelja ingenjörer.  För företagen innebär arbetskraftsinvandringen möjligheter att växa och att skapa nya och bredare kontakter utomlands. Vissa företag och branscher är helt beroende av denna invandring för att lyckas.

Varje månad går Sveriges Ingenjörer igenom och yttrar sig över hundratals ansökningar från utländska ingenjörer som vill arbeta i Sverige. Yttrandena görs på begäran av Migrationsverket och det sker för att säkerställa att anställningsvillkoren är i enlighet med kollektivavtal eller motsvarande, som anges i utlänningslagen.

På utbildningsföretaget Swedish for Professionals märker man tydligt den stora arbetskraftsinvandringen. Företaget startade med en språkcoach för tre år sedan och i dag har man över 70 anställda coacher och erbjuder kurser i en dryg handfull städer.

Sandra Sjölander

–Ingenjörerna var från början inte en av de största yrkesgrupperna men börjar bli det nu. Vi har sett att behovet av undervisning i svenska för ingenjörer har ökat markant det senaste halvåret, säger Sandra Sjölander, vd för Swedish for Professionals.

Den största ökningen finns inom samhällsbyggnad och där handlar det om både ingenjörer och andra yrkesgrupper. Även byggnadsarbetare från andra länder behöver kunna svenska. Där är det en säkerhetsfråga eftersom språkbrister leder till missförstånd som kan leda till olyckor.

–Inom IT-området är behovet också stort men det har det varit under en längre tid. Där finns det ofta ett större behov av att lära sig affärssvenska generellt. Många bolag inom spelindustrin med anställda inom programmering och design är också i behov av kurserna. De är ett sätt rör arbetsgivarna att attrahera talanger, säger Sandra Sjölander.

Uppdragsgivarna är företag som vill att deras anställda lär sig svenska men bakgrunden till behovet varierar. Alla behöver inte kunna prata svenska på jobbet men språket är viktigt för att också klara livet utanför.

Även om Sverige har blivit mer globalt och de flesta svenskar pratar bra engelska är samhället inte så anpassat för dem som inte förstår svenska. Vi har få skyltar på engelska och det är ganska svårt att hantera sin vardag om man inte kan svenska.

–För arbetsgivarna är det en stor kostnad att rekrytera och introducera anställda och därför är det viktigt att de utländska medarbetarna ska trivas och stanna kvar. En del arbetsgivare erbjuder också kurser för medföljande partners genom oss. Kan du inte språket blir många saker i vardagen väldigt svåra, som att delta på föräldramöten i sina barns skolor eller förskolor eller att lära känna nya vänner säger Sandra Sjölander.

Swedish for Professionals håller också i kulturella workshops som handlar om svensk kultur- och affärskultur, hur den har formats och vad som kan vara viktigt för medarbetare att tänka på eller förstå när de arbetar med svenska kollegor eller en svensk chef. Det kan handla om koncensus, hierarkier eller annan interaktion på arbetsplatsen. Dessutom arrangerar man särskilda utbildningar för chefer med fokus på den svenska kulturen i jämförelse med kulturen i andra länder.

Språkkurserna arrangeras i stort sett alltid på företagen och grupperna är oftast små med max fem deltagare.

–Det är viktigt för att skapa ett bra klimat i gruppen. Man måste våga prata svenska och våga säga fel för att kunna lära sig. Just det kan vara svårt för många som kommer hit som experter. De är toppresterare och så kommer de till en kurs där de måste börja om från början, säger Sandra Sjölander.

Man har också utvecklat flera digitala läromedel som kursdeltagarna kan öva på själva och om några veckor lanseras appen En or ett. Just nu arbetar också ett spelutvecklarteam med att ta fram ytterligare en spelifierad lösning för Swedish for Professionals.

–Forskningen visar att spelifiering bidrar till bättre inlärningsprocesser. När man spelar är man inte passiv utan är mer aktiv och proaktiv i sitt lärande. Man belönas också för sitt lärande vilket motiverar och leder till att man anstränger sig mer för att ta sig till nästa nivå- inlärningen sker på så vis ofta omedvetet. Först och främst är spelet inriktat på att ta sig från nybörjarnivå och ett kliv uppåt, säger Sandra Sjölander.

Behovet av utbildning i svenska är ett växande affärsområde men många individer och arbetsgivare tycker att de kurser som erbjuds har för låg studietakt.

–Jag besökte ett företag förra veckan som har anställt utländska ingenjörer och vill erbjuda dem utbildning i svenska. Företaget berättade att det här är fantastiska ingenjörer som i dag hindras i sin utveckling för att de inte kan svenska. De kan inte hålla i projektmöten och det är svårt för dem att ha kontakt med en del kunder. Nu vill man att utbildningen kommer igång genast, helst igår för att de ska kunna ta tillvara medarbetarnas fulla potential.

Pamela Vicelja på Vattenfall tycker att hennes svenska har utvecklats mycket under året och nu kan hon delta i möten som pågår i flera timmar som hålls helt på svenska.

–Jag skulle nog säga att jag förstår 95 procent av vad som sägs. Nu måste jag bara våga prata mer svenska, säger hon.