Löneförhandlingarna vid AB Volvo har avbrutits

Foto: Mostphotos

Akademikerna vid AB Volvo har satt ner foten och ajournerat löneförhandlingarna.
– Vår VD Martin Lundstedt har vädjat till oss ”to go the extra mile”. Våra med-lemmar har slitit hårt och nu bör det finnas ekonomiska förutsättningar att be-tala tillbaka, säger Therése Koggdal i Akademikerföreningens styrelse.

Strax före jul informerade Akademikerföreningen vid AB Volvo sina medlemmar om att man har ajournerat löneförhandlingarna. Facket och arbetsgivaren har inte kommit överens om grundprinciperna i förhandlingarna av lönerna för 2018.

Avtalet är sifferlöst men garanterar att en pott om minst 2 procent av medlemmarnas löner ska fördelas.

AB Volvo har haft många tuffa år då lönerna inte har höjts mer än den lägsta nivå som avtalet garanterar. Anställda har sagts upp eller slutat genom frivilliga paketlösningar, för att krympa kostymen och under den snabba konjunkturnedgången för tio år sedan gick akademikerna med på att frysa lönerna temporärt för att medverka till att rädda den ekonomiska situationen.

Thereése Koggdal

– Våra medlemmar har verkligen ställt upp när det var nödvändigt. Vår VD vädjade 2015 till oss att göra vårt yttersta ”to go the extra mile” Nu har vi nått det resultat som alla har hoppats på. Företaget går äntligen bättre än på mycket länge och nu bör det finnas ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka, säger Therése Koggdal i Akademikerföreningens styrelse.

Akademikerna menar att förutsättningarna för lönerevisionen borde spegla det engagemang som anställda har lagt ner. Under förra årets lönerevision summerade akademikerna fem huvudpunkter som finns med i förhandlingsprotokollet som undertecknats av fack och arbetsgivare. Dessa punkter är en viktig input till 2018 års förhandlingar menar akademikerna.

Efter fyra möten upplever Akademikerföreningen inte att arbetsgivaren är villig att diskutera de brister som man har påpekat. Det handlar om att cheferna måste få tydligare mandat och att lönesystemet och löneboxarna får en större transparens för att medlemmarna ska kunna förstå sin framtida möjliga karriär- och löneutveckling. Men framför allt handlar det om att göra en gemensam strukturanalys av lönerna. I dag görs den ensidigt av arbetsgivaren.

Peter Månsson

– En känsla är att cheferna är återhållsamma med att ge de högre prestationsbedömningarna för att man inte har ett tillräckligt stort löneutrymme att fördela. Den marknadslönestatistik som arbetsgivaren köper in för att bygga en lönestruktur kan vi inte utvärdera eftersom vi inte får tillgång till de källor som den bygger på. I arbetsgivarens lönestruktur ser majoriteten av akademikerna på Volvo överbetalda ut och vi kan konstatera att det inte överensstämmer vid jämförelse med Sacos statistik, säger Peter Månsson, ordförande i Akademikerföreningens styrelse.

Enligt avtalet har medlemmar som är missnöjda med sin löneutveckling rätt att begära ett förstärkt lönesamtal där medlemmen får med sig en facklig representant som stöd.

– Många medlemmar avstår från att begära ett förstärkt lönesamtal eftersom det vet att det är näst intill omöjligt att påverka arbetsgivarens bud. Istället börjar fler och fler se sig omkring och söka andra jobb, säger Therése Koggdal.

– Akademikerföreningens argument stärks också genom de löneenkäter som vi har skickat ut efter de två senaste lönerevisionerna, säger Peter Månsson.

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, tycker att det är problematiskt på det sätt som AB Volvo hanterar avtalet.

Camilla Frankelius

– Det här avtalet är konstruerat som ett dragspel. Det är tydligt skrivet att man kan komma överens om både lägre och högre löner. I dåliga tider har akademikerna vid AB Volvo hållit igen och ställt upp för företaget. I goda tider måste det synas i lönekuvertet att man har gjort ett bra jobb, säger hon.

Hon ser också att löneboxarna blir en inlåsningseffekt för medlemmarna.

– Företaget lutar sig tillbaka och säger att lönerna inte kan höjas när man har slagit i lönetaket i sin box. Vårt avtal är inte konstruerat på det visat och man har rätt att få en lönehöjning när man har gjort en bra insats.

Hon tycker inte heller att AB Volvo tillräckligt tydligt visar skälen till varför man håller igen när det ekonomiska läget i företaget är så gynnsamt.

– Det är jätteviktigt att ge tillbaka till alla som har jobbat hårt för att vända utvecklingen i företaget, säger Camilla Frankelius.

Akademikerna på Volvo har nu begärt ett besök av de centrala parterna för löne-konsultation där parterna ska diskutera avtalet och försöka nå en samsyn om avtalets principer.

4 kommentarer

  • Lars Lindeberg

    Situationen på Volvo är bekant. Känns som vi har suttit i exakt samma sits de senaste 10 åren.
    Central konsultation har inte lett någonstans.

    Problemet är att nuvarande avtal används av företagen som ett pottavtal – vi ar hamnat precis på eller jämnt under sista femton åren. Om siffran i avtalet alltid ses som ett tak av arbetsgivarna, då kanske vi borde ha högre siffror i avtalet?

    29 januari 2018
  • Peter

    Dags att börja strejka inom tjänstemanna-sektorn också.

    26 januari 2018
  • Ramesh Monta

    Jag har erfarenhet av så kallade Central förhandling där får klubben hjälp av de centrala partena. Jag var en förespråkare för Central förhandling och med en annan i styrelsen la mycket energi på det. Tyvärr det hjälpte inte alls. Motpartens förhandlare var/ brukar vara så väldigt skickligare eller är det annat hinder i vägen som man inte vet om. I vilket fall vill jag bara säga lägg inte mycket hopp på centraförhandling. Kunde de göra bra förhandlingar för medlemmar hade de gjort det! Ni själva på lokala nivå kan förhandla bättre! Lycka till!

    26 januari 2018
  • Lars Ljungberg

    Vi upplever samma situation på vårt jobb, vad för Sveriges Ingenjörer för att stödja klubbarna och få till bättre avtal?

    26 januari 2018

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
Fler artiklar