Valdeltagandet till ingenjörsfullmäktige blev lågt och problemet verkar vara att många inte vet vad fullmäktige är. Nu vill valberedningen att förbundsstyrelsen lägger upp en plan för valarbetet i god tid före nästa val om fyra år.
Sveriges Ingenjörer är ett av de få större fackförbund som fortfarande har direktval till sitt högsta beslutande organ, fullmäktige. Vart fjärde år får alla medlemmar möjligheten att välja kandidater.
Läs hela valresultatet här: Sju ökade, nio backade i fullmäktigevalet
Det förra valet för fyra år sedan blev en kalldusch då bara 6,6 procent av medlemmarna röstade. Fallet blev högt, från 2010, då valdeltagandet låg på 17 procent, och 2006, då det låg på nästan 25 procent. En undersökning av Novus som förbundet beställde visade att kunskapen om den demokratiska organisationen var låg bland medlemmarna och även om man känner till möjligheten att rösta så bryr man sig inte.
Nu visar sammanställningen av årets val att intresset för att rösta har varit i stort sett lika lågt som för fyra år sedan. Bara 6,7 procent röstade i valet.
Läs också
Vinnare i FUM-valet: ”Vi har tagit det fackliga arbetet till en ny nivå”
Sju ökade, nio backade i fullmäktigevalet
Läs mer på Sveriges Ingenjörer
–Det är förstås en besvikelse och de kommentarer jag har fått från medlemmar handlar om att man inte vet vad fullmäktige är. Klubbar på företag som har gjort egna utskick och som har pratat om valet på sina medlemsmöten har kunnat öppna en springa och det syns också i valresultatet, säger Maygon Wendel Lesenius, vice ordförande i valberedningen.
Ett tydligt mönster i årets valresultat är att de stora industriföretagen har lyckades få fler röster än de listor som inte är förankrade på ett företag. Några exempel på listor som tappade mandat är Ingenjörer för ett hållbart samhälle, Erfarna civilingenjörer och de geografiska listorna Sveriges ingenjörer i Väst, Sveriges Ingenjörer Syd och Sveriges Ingenjörer NORR.
Maygon Wendel Lesenius är inte förvånad över resultatet.
–Det är lättare att locka medlemmarna att rösta om det kommer en uppmaning från den lokala klubben, från någon som du vet vem det är. Bilden att företagen lyckats bättre att mobilisera medlemmar att rösta, är tydligare i år än tidigare, säger hon.
Maygon Wendel Lesenius och Per Tore Eidsvik i valberedningen vill se en plan för hur valdeltagandet ska bli högre om fyra år.
Den stora svårigheten i valarbetet menar Maygon Wendel Lesenius är att få medlemmarna att förstå vad demokratin inom Sveriges Ingenjörer innebär och därför tror hon att förbundet måste engagera distrikten och Akademikerförningarna på arbetsplatserna mer.
–Distrikten jobbar ideellt och Akademikerföreningarna har också medlemmar från andra förbund och dessutom fullt upp med den dagliga verksamheten. Därför måste också kansliet ta ett större ansvar.
–Vi pratar mycket om att vi behöver engagerade medlemmar som säljer förbundet. För att lyckas med det är det nödvändigt att satsa mer på att få upp valdeltagandet, säger Maygon Wendel Lesenius.
De första analyserna av när medlemmarna har röstat visar tydligt att utskicken från kansliet har haft stor betydelse. Efter varje utskick sticker kurvan uppåt.
–Kanske borde utskicken därför ha varit fler, säger Per Thore Eidsvik, ordförande i valberedningen.
Nu vill han och Maygon Wendel Lesenius att förbundsstyrelsen lägger upp en plan för det arbetet i god tid före nästa val om fyra år.
