Generellt har jämställdheten ökat för ingenjörer de senaste par åren, visar årets upplaga av Statistiska Centralbyråns ”På tal om kvinnor och män”. Där finns både plus och minus – att jämställdheten inom IT-sektorn backar på ett par punkter, men också att kvinnors medellöner är högre än männens på ett område.
Det är ingen heltäckande bild av jämställdheten för ingenjörer som ges i ”På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2018”. Men bland statistiken över samhället i stort dyker glimtar av jämställdheten för ingenjörer upp i fyra olika tabeller.
I två listor visas de tio mest kvinno- respektive mansdominerade yrkesgrupperna. Bland de mest kvinnodominerade yrkesgrupperna finns inga ingenjörsyrken, men bland de mest mansdominerade finns ett: Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva.
Här utgör kvinnorna 6 procent – en ökning med en procentenhet sedan 2014. Intressant är att kvinnor i det här yrket har en rejält högre medellön än männen, även om skillnaden har minskat. 2014 var kvinnornas medellön 5 900 kronor högre än männens, 2016 låg kvinnorna 5 200 kronor högre än männen. (se tabeller längst ner)
Ett annat område där ingenjörer finns med är listan med de tio största yrkesgrupperna. Två av grupperna omfattar ingenjörer: ”IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl” och ”Ingenjörer och tekniker”.
Båda grupperna har växt mellan 2014 och 2016. Andelen kvinnor har också ökat med en procentenhet i vardera gruppen.
Men vad gäller medellöner så har löneskillnaden ökat inom IT-gruppen. 2014 var skillnaden i medellön 1 500 kronor mellan män och kvinnor och 2016 hade den ökat till 1 700 kronor. I gruppen ingenjörer var löneskillnaden större, men har minskat, från 2 600 kronor 2014 till 2 000 kronor 2016.
SCB redovisar också könsfördelningen i de 30 största enskilda yrkena. Här finns ett civilingenjörsyrke med, ”Civilingenjörsyrken inom elektroteknik”, och här finns också ”Mjukvaru- och systemutvecklare m fl” där många ingenjörer räknas in.
Här har jämställdheten backat eller står still. För mjukvaru- och systemutvecklare har andelen kvinnor minskat med en procentenhet, och för elektroingenjörer ligger andelen kvar på oförändrad nivå.
Andelen kvinnor som tar examen inom ingenjörsrelaterade ämnen på högskolan har också ökat: med 1 procentenhet inom området naturvetenskap, matematik och data, till 45,6 procent, och med 1,4 procentenheter inom teknik och tillverkning, till 33,5 procent.
Karin Thorsell
Yrkesgrupp: IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl
| År | Antal totalt | Andel kvinnor % | Andel män % | Medellön kvinnor | Medellön män |
| 2014 | 103 000 | 21 | 79 | 40 400 | 41 900 |
| 2016 | 110 000 | 22 | 78 | 42 500 | 44 200 |
Yrkesgrupp: Ingenjörer och tekniker
| År | Antal totalt | Andel kvinnor % | Andel män % | Medellön kvinnor | Medellön män |
| 2014 | 91 000 | 17 | 83 | 34 400 | 37 000 |
| 2016 | 100 000 | 18 | 82 | 36 500 | 38 500 |
Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet och SCB
Två ingenjörsyrken bland de 30 vanligaste yrkena
| Antal totalt 2014 | Antal totalt 2016 | Andel kvinnor 2014 | Andel kvinnor 2016 | |
| Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl | 64 238 | 71 293 | 21 | 20 |
| Civilingenjörsyrken inom elektroteknik | 25 519 | 26 644 | 16 | 16 |
Källa: Yrkesregistret, SCB
Mest mansdominerade yrken: Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva
| År | Antal totalt | Andel kvinnor % | Andel män % | Medellön kvinnor | Medellön män |
| 2014 | 14 000 | 5 | 95 | 52 800 | 46 900 |
| 2016 | 17 000 | 6 | 94 | 53 500 | 48 300 |
Källa: Lönestrukturstatistik, Medlingsinstitutet
Examen från högskolan
| Andel kvinnor % 2014/2015 | Andel kvinnor % 2015/16 | |
| Naturvetenskap, matematik och data | 44,6 | 45,6 |
| Teknik och tillverkning | 32,1 | 33,5 |
Källa: Universitetskanslersämbetet (Svensk utbildningsnomenklatur, SUN 2000, 1-siffernivå)
Se också
Hela SCB:s skrift ”På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2018” här.
2 kommentarer
Finns det statistik på hur mycket av löneskillnaden som återstår om man kompenserar för ålder?
Hej Per, Det är så klart många faktorer som behöver vägas in för att se vad löneskillnaderna beror på. Vid en snabb titt konstaterade utredare på Sveriges Ingenjörer att i det fall där kvinnorna tjänar mer, ”Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva”, så verkade kvinnorna ha högre utbildning. Men det var efter en snabb titt bara. Mer generellt tar Medlingsinstitutet fram statistik över löneskillnader. Så här skriver de i sin senaste rapport: ”Med statistiska metoder går det att ta hänsyn till de löneskillnader som uppstår mellan könen på grund av att kvinnor och män fördelar sig olika över yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid. Efter en sådan så kallad standardvägning återstår en oförklarad skillnad på 4,4 procent. Efter standardvägning är det bland tjänstemän i privat sektor som de genomsnittliga löneskillnaderna är störst.” /Redaktionen