Materialteknik, artificiell intelligens och förnybar energi. Det nya Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet ger förutsättningar för många nya spännande möten över ämnesgränserna.
Ångströmlaboratoriet rymmer forskning och utbildning inom matematik, kemi, fysik och teknikvetenskaper. Här vistas dagligen 5 000 forskare och studenter på en yta av 70 000 kvadratmeter. Men nu har det blivit dags att utöka lokalerna. När bygget är klart kommer även institutionen för informationsteknologi att flytta in på området.
Johan Tysk, vicerektor i teknik och naturvetenskap, berättar att bygget kommit till på deras initiativ.
Johan Tysk, vicerektor i teknik och naturvetenskap.
– I dag går man till campus för att möta andra i en dynamisk, intellektuell och stimulerande miljö och det vill vi bygga vidare på. Min förhoppning är att Ångström kan bli ännu mer av en mötesplats och stimulera kreativitet över ämnesgränserna.
Den nya byggnaden ska innehålla aula, föreläsningssalar, studieytor, café, bibliotek, studentservice och utrymmen för så kallade Makerspace. Tanken är att skapa ett öppnare Ångström där forskning och utbildning inom natur- och teknikvetenskaper kan mötas på ett naturligt sätt.
– Många forskningsområden skär genom ämnesgränserna, till exempel energi och materialanvändning. Att även IT-institutionen kan flytta in blir ännu mer berikande, tänk bara på artificiell intelligens och robotik. När man är i samma byggnad skapas en miljö som blir väldigt kreativ, säger Johan Tysk.
Ångströmlaboratoriet
Byggdes för mer än 20 år sedan för att samla Uppsala universitets verksamheter inom fysik, kemi, teknik och matematik i en gemensam forsknings- och utbildningsmiljö. Idag rör sig cirka 5000 studenter och anställda i byggnaderna varje dag.
Byggtid: Hus 9 beräknas stå klart sommaren 2020, hela bygget är inflyttningsklart våren 2022.
Yta: 30 000 nya kvadratmeter innebär att Nya Ångström får en total yta på 100 000 kvadratmeter.
Kostnad: 1,2 miljarder kronor.
Förra veckan togs det första spadtaget på den nya utbyggnaden som tillsammans med den nya flygeln som redan är under uppbyggnad innebär en utökning av ytan med 30 000 kvadratmeter. Fredrik Kronqvist som är projektchef för bygget berättar att de i projektet arbetar med utgångspunkt från människan, att skapa en miljö där människan och miljön ligger i fokus.
– Det häftigaste med byggnaden är att det blir så många studieplatser. Sammanlagt pratar vi om 1000 föreläsningsstolar på ett och samma plan, vilket är unikt, berättar Fredrik Kronqvist.
Att genomföra ett så stort bygge samtidigt som verksamheten ska pågå som vanligt är en stor utmaning enligt Fredrik Kronqvist.
– Det är mycket folk som rör sig i huset under tiden vi bygger och vi behöver ta hänsyn till allt från säkerhet, buller och vibrationer till praktiska frågor kring cykelparkeringar. Men vi har ett bra samarbete med universitetet och jobbar tillsammans för att lösa det så smidigt som möjligt.
Vid årsskiftet 2021/22 räknar man med att byggnaderna vara klara för inflyttning.
– Jag träffade nyligen de nya studenterna på byggingenjörsprogrammet. De kommer att få leva med bygget under hela sin studenttid, men vår förhoppning är att de och övriga studenter ska uppleva bygget som mer spännande än störande och att vi kan få möjlighet att ha en del av dem som praktikanter under byggtiden, säger Fredrik Kronqvist.
Från fackligt håll är man positiva till utbyggnaden. Robert Malmgren är den som från Sacos håll varit mest involverad i nya Ångström. Han pekar ut två aspekter som varit i fokus under diskussions- och planeringsstadiet – arbetsmiljön och inflytandet från medarbetarna.
Robert Malmgren, Saco.
– Här är skyddsombuden ovärderliga med sin kunskap om sin egen verksamhet, sin kompetens inom arbetsmiljö och sin position att samarbeta med prefekt i arbetsmiljöfrågor.
Viktigast nu när bygget drar igång är att informationsflödet fungerar väl och att medarbetare har tillgång till uppdaterad information. Även här kommer skyddsombuden att spela en viktig roll som en samarbetspartner för prefekt, byggnadsavdelningen och facken. Utgångspunkten är att lösa eventuella problem tillsammans med arbetsgivaren snarare än att uppfattas som en motpart.
– Vi måste se till att medarbetare störs så lite som möjligt av själva byggprocessen och att man har möjlighet att anpassa verksamheten så att ingen behöver få en dålig arbetsmiljö under byggnationen. Här måste prefekterna vara lyhörda inför medarbetares behov och vara anpassningsbara i sina lösningar och vi kommer också att vara där för medlemmar för att hjälpa till att i samverkan hitta sätt som gynnar både person och verksamhet, säger Robert Malmgren.
