Skulle fler klara ingenjörsutbildningen om man i antagningen på högskoleprovet ger de kvantitativa delarna mer tyngd än de verbala? Det testades i antagningen 2019 och 2020. Nu har försöket utvärderats.
Hösten 2019 gjordes det första försöket med viktade högskoleprov. Då ingick civilingenjörsutbildningar på sex lärosäten: Lund, Luleå, Karlstad, Uppsala, Umeå och Chalmers. Följande höst var Karlstad inte med, men högskoleingenjörsutbildningar på Chalmers och i Umeå lades till. Dessutom ingick bland annat utbildningar till socionom, psykolog, sjuksköterska och jurist – med olika viktning för olika utbildningar.
Viktningen innebar att de kvantitativa och de verbala delarna i högskoleprovet i stället för att ge 50 procent var, viktades 75/25 för ingenjörsutbildningarna. För en sökande som skrivit 1.2 på den verbala delen och 1.8 på den kvantitativa delen skulle totalpoängen då påverkas så här:
- Med 50 procent per del: 0,6 (50 % av 1.2) + 0,9 (50 procent av 1.8) = 1.5
- Med viktning 25/75: 0,3 (25% av 1.2) + 1,35 (75% av 1.8) = 1.65
Det försöket skulle ge var att se om genomströmningen, alltså hur många som klarar utbildningen, påverkades.
– Anledningen att UHR fick det här uppdraget var att den tidigare regeringen ville titta djupare, att man hoppades kunna öka genomströmningen om man viktar mot en viss del i provet, säger Andreas Sandberg, tillförordnad chef på avdelningen för antagning och studentstöd på Universitets- och högskolerådet, UHR.
Inte ändrat sammansättningen av antagna
Nu har försöket alltså utvärderats. UHR har jämfört med åren före och efter 2019 och 2020 för att se om viktningen påverkat köns- och åldersfördelningen bland dem som antagits.
– Vi ville se om det är förändringar i populationen, för det är det som eventuellt kan påverka genomströmningen. För högskoleingenjörsutbildningarna har samtliga sökande antagits, så där hade vi inget att jämföra med. För civilingenjörer hittade vi inget som stack ut som förändrade populationen, säger Andreas Sandberg.
Så ni har inte tittat på personnivå, hur många som kom in som inte skulle kommit in utan viktningen?
– Vi tittade på det i en tidigare undersökning och det blev ganska små skillnader, så det testade vi inte igen.
Slutsatsen är nu att viktningen inte påverkat populationen och att genomströmningen därför inte påverkats. Utifrån det säger Andreas Sandberg att det är svårt att rekommendera att viktning av högskoleprovet införs.
– I så fall bedömer vi att man bör ge lärosätena stort inflytande över hur viktningen går till och hur fördelningen ska göras. Man skulle kunna omfördela viktningen ännu mer, till 90–10 och utöka prövoperioden för att ge möjlighet att se om olika typer av viktning ger andra resultat.
Hanteringen är inte komplicerad för UHR:s del, så rent praktiskt går fortsatt viktning att genomföra.
Vad tror du att regeringen kommer att göra?
– Det var en annan regering som gav oss uppdraget. Jag vet inte hur utvärderingen nu tas emot. Genomströmning är generellt sett alltid en intressant fråga men hur man kommer hantera området nu vet vi inte.
Karin Thorsell
Här hittar du:
