Under 2018 var det civilingenjörer med anställning i staten som fick den sämsta löneutvecklingen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar. Det visar den nya lönestatistiken från förbundet.
Nu är den stora lönedatabasen Saco lönesök uppdaterad med de löner som Sveriges Ingenjörers medlemmar har rapporterat in för 2018. Du når den här från Sveriges Ingenjörers webbplats (inlogg krävs).
Den kollektiva löneutvecklingen (nivåhöjningstal, läs förklaring längst ner) varierade under förra året mellan olika sektorer med den största ökningen i kommunal sektor. Där fick civilingenjörerna i genomsnitt 2,8 procent högre lön än året innan. I privat sektor stod löneutvecklingen still för civilingenjörerna mellan 2017 och 2018 och i statlig sektor sjönk löneutvecklingen kraftigt, från 2,2 procent under 2017 till 1,7 procent under 2018.
För högskoleingenjörer är underlaget för litet för att beräkna löneutvecklingen på andra sektorer än den privata. Där backade löneutvecklingen något.
Den högsta medellönen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar, 55 500 kronor i månaden, har civilingenjörer i privat sektor. Den lägsta medellönen, 40 000 kronor i månaden, har högskoleingenjörer i kommun- och landstingssektorn.
Att byta jobb brukar vara det effektivaste sättet att höja sin lön. Det visar också lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer när man har jämfört lönerna på individnivå (individuell löneökning, läs förklaring längst ner). Civilingenjörer som bytte jobb under 2018 höjde i genomsnitt sina löner med 10,2 procent och de som inte bytte jobb höjde i genomsnitt sina löner med 4,1 procent. Högskoleingenjörer som bytte jobb under förra året höjde i genomsnitt sina löner med 9,9 procent och de som inte bytte jobb med 4,4 procent.
Löneutvecklingen för chefer var betydligt större än för icke-chefer och det är i privat sektor som cheferna i genomsnitt fick den största löneökningen. Den sämsta löneutvecklingen fick cheferna i statlig sektor.
Ingångslönerna för både civil- och högskoleingenjörer steg i genomsnitt med över tusen kronor mellan 2017 och 2018. För civilingenjörer var den genomsnittliga ingångslönen förra året 32 700 kronor och för högskoleingenjörer 30 600 kronor.
Så här förklarar Sveriges Ingenjörers statistiker beräkning av nivåhöjningstal och individuell löneökning.
Nivåhöjningstal
• Beräknas från löneenkäten två på varandra följande år
• T ex alla civilingenjörer i privat sektor båda åren
• Standardvägs på antal yrkesverksamma år (antal år efter examen) för att minska effekt av strukturella förändringar
• Beräknas på total månadslön
• Innefattar allt som händer gruppen under ett år (oktober till oktober)
Individuell löneökning
• De individuella löneökningarna mäter de enskilda individernas faktiska löneförändring under ett år (oktober till oktober)
• Underlaget består av de medlemmar som besvarat löneenkäten två på varandra följande år
• Beräknas på total månadslön
• Påverkas av jobbyten och befordringar
Karin Virgin
Gör egna sökningar i lönedatabasen
Som medlem i Sveriges Ingenjörer kan du göra egna sökningar i Saco lönesök. Här hittar du länken (inlogg krävs).
6 kommentarer
Fattar inte heller. Snittet mellan 4% och 10% borde blir någonstans över 4%. Hur stämmer det med att snittet anges till en lägre siffra?
Här hänger jag inte med.
”Löneutveckling i procent under 2017 och 2018” är samtliga mellan 1.7% och 2.8% Men i nästa graf, ”Löneökning om man bytt jobb eller ej – samtliga sektorer” så har vi 10% och 4% i löneökning.
Löneutvecklingen är beräknad på hela kollektivet, det betyder att man har jämfört alla medlemmars löner 2017 med alla medlemmars löner 2018. Varje år sker en förändring av medlemsgruppen, flera tusen tillkommer och flera tusen lämnar förbundet. Det innebär att en mätning på hela gruppen inte blir en mätning på samma individer. I diagrammet som visar löneutvecklingen för de som har bytt jobb eller inte, har man däremot tittat på individer, det vill säga de som var medlemmar både 2017 och 2018. Hur utvecklades individernas löner – de som bytte och de som inte bytte jobb? /Karin Virgin, redaktionen
”Varje år sker en förändring av medlemsgruppen, flera tusen tillkommer och flera tusen lämnar förbundet.”
Det handlar trots allt bara om några få procent av SI:s medlemmar, som är över 150.000 till antalet. Jag kan inte se hur det skulle kunna förklara den stora skillnaden.
Ungefärligt räkneexempel:
* Antag att 10% av SI:s medlemmar tillkommer/lämnar per år, och att dessa individer får X procent i löneökning.
* Löneökning på individnivå (gäller för de 90% som inte tillkommit eller lämnat SI under året): ca 5% (4% till 10% enligt artikeln)
* Löneökning för hela SI kollektivet: ca 2.4% (1.7% till 2.6% enligt artikeln)
Då har vi:
0.1*X + 0.9*5% = 2.4%
=> X=(2.4% – 0.9*5%) / 0.1 = -21%
Det skulle innebära att de individer som lämnat/tillkommit SI under åter i genomsnitt har fått 21% *lönesänkning*! Nu är det inte exakta siffror i exemplet ovan, men det är ändå tillräckligt nära för att visa på orimligheten.
Så något verkar inte stämma. Är det någon aspekt som missats? Kan ni förtydliga?
Hej. Jag förstår svaret, men stämmer verkligen siffrorna? Skillnaden mellan >4% och ca 2.5% är väldigt stor.
Hur många % av medlemspoolen byts ut varje år?
Påverkan på siffrorna från pensionen borde vara en av de största. Men andelen som går i pension jämfört med dem som nyanställs är väl i ’värsta fall’ 1/15 (30 års karriär men dubbelt så hög lön jämfört med nyanställd ). Och de mitt i yrkeslivet som tillkommer/försvinner borde väl i hög utsträckning få marknadsmässig lön?
Är det möjligen så att grafen på ’individnivå’ följer en särskild åldersgrupp och inte hela gruppen stationära medlemmar?
Eller är det så att ena grafen jämför fast lön medan den andra också tar med faktiska utfallet inkl resultatlön?
Hälsningar Anders
Så här förklarar Sveriges Ingenjörers statistiker skillnaden mellan beräkning av nivåhöjningstal och individuella löneökningar.
Nivåhöjningstal
• Beräknas från löneenkäten två på varandra följande år
• T ex alla civilingenjörer i privat sektor båda åren
• Standardvägs på antal yrkesverksamma år (antal år efter examen) för att minska effekt av strukturella förändringar
• Beräknas på total månadslön
• Innefattar allt som händer gruppen under ett år (oktober till oktober)
Individuell löneökning
• De individuella löneökningarna mäter de enskilda individernas faktiska löneförändring under ett år (oktober till oktober)
• Underlaget består av de medlemmar som besvarat löneenkäten två på varandra följande år
• Beräknas på total månadslön
• Påverkas av jobbyten och befordringar