Bygger med solceller i väggarna

Enligt Sara Klingberg på Soltech Energy passar solceller som integreras i fasaden bra i våra svenska förhållanden. Företaget tog nyligen hem sin första affär för en integrerad fasadlösning i Sverige.

Intresset för solenergi växer snabbt i Sverige just nu och det kommer allt fler smarta lösningar med integrerad solcellsteknik. I Örnsköldsvik bygger den tidigare hockeyspelaren Markus Näslund ett flerfamiljshus med solceller i fasaden. 

Intresset för att använda solen som energikälla växer starkt. Enligt Energimyndigheten har antalet nätanslutna solcellsanläggningar ökat med drygt 67 procent mellan 2017 och 2018. Förra året installerades det nästan 10 200 nätanslutna solcellsanläggningar och den totala installerade effekten uppgår till 411 MW.

En bidragande orsak till ökningen kan var solcellsstödet, men även de krav på energihushållning som finns i Boverkets byggregler, BBR, som nyligen har skärpts.

– Hårdare krav på energianvändning i nyproduktion i kombination med ökade elpriser driver på utvecklingen av energieffektivisering och lösningar för bland annat solenergi. Det innebär att man idag i princip inte bygger nya fastigheter utan att ha någon typ av solenergilösning, berättar Sara Klingberg som är teknisk chef och ingenjör på det svenska solcellsföretaget Soltech Energy.

Integrerade solceller kan användas för att ersätta traditionellt byggmaterial som tegel, puts eller fasadskivor.

Soltech är en av flera aktörer på den svenska marknaden som utvecklar teknik för att integrera solceller i både tak- och fasadmaterial. Företaget är även aktivt på den kinesiska marknaden som producent av solenergi. Under våren har de gjort flera uppköp av svenska installationsföretag för att nå ut med sina produkter på den svenska marknaden. Det hetaste på marknaden just nu är integrerade lösningar för både tak och fasad, där traditionellt byggmaterial kan ersättas med solceller.

Enligt Sara Klingberg, som specialiserat sig på fasadlösningar, är solceller på fasaden ett bra alternativ för våra svenska förhållanden. När solen står lågt på himlen får man en jämnare produktionsyta på en fasad jämfört med tak.

– En taklösning producerar mest energi på dagen då solen står som högst. En fasadlösning kan däremot fånga upp energin under en större del av dagen och passar även bra för vår- och höstsol då solen står lite lägre, förklarar Sara Klingberg.

Nyligen tog Soltech hem sin första affär för en integrerad fasadlösning i Sverige för en byggnad centralt i Örnsköldsvik som hockeyspelaren Markus Näslund uppför. Här har entreprenören valt att använda solceller istället för tegel, puts eller fasadskivor. Sara Klingberg berättar att solcellerna monteras precis som andra fasadmaterial med en ventilerad luftspalt. Själva solcellerna lyfts in på skenor och låses fast med gummidelar. Där det inte går att använda solceller monteras passbitar med samma utseende, vilket innebär att fasaden ger ett enhetligt intryck.

Sara Klingberg, Soltech Energy.

– Fördelen med vår lösning är att den är snabb och enkel att montera. Arkitekten som ritat huset i Örnsköldsvik har utgått från solcellernas storlek på ett fint sätt, vilket innebär att exempelvis fönster anpassats för att motsvara tre solceller på höjden. Fasaden får ett speciellt utseende som reflekterar omgivningen och jag tror att det kommer att bli en häftig byggnad.

Bygget av solcellshuset i Örnsköldsvik pågår för fullt. De två huskropparna kommer att rymma 38 lägenheter och beräknas stå klara för inflyttning i februari nästa år. Enligt simuleringar kommer solcellerna att producera ungefär 22 000 kWh per år.

– Solenergi behöver inte bli speciellt dyrt idag, inte minst för att du kan bygga med material där solcellerna ersätter annat byggmaterial. En solcellsfasad är idag endast marginellt dyrare än en traditionell fasadlösning. Dessutom betalar sig den extra kostnaden genom elen den genererar, poängterar Sara Klingberg.

Men i takt med utvecklingen av solceller uppstår också nya utmaningar. Vad händer exempelvis om någon bygger ett hus som skuggar din solcellsfasad?

– När tekniken utvecklas ställs vi hela tiden inför nya frågeställningar och detta kan förstås bli ett problem. Här kommer det förmodligen att bli nödvändigt att se över bygglovsprocessen framöver så att man undviker sådana konflikter, konstaterar Sara Klingberg.

3 kommentarer

  • René Mortensen

    Hej! Om man ska installera solceller så ska man naturligtvis göra det på byggnader eller andra konstruktioner som ändå finns eller ska uppföras. (Man ska absolut INTE bygga solcellsparker på mark där livsmedel eller skog kan produceras.) ETT GRUNDLÄGGANDE PROBLEM MED SOLCELLER i regioner med måttlig solinstrålning ÄR DOCK DERAS LÅGA EROEI (Energy Returned on Energy Invested), alltså nettoenergiytbyte. Från Schweiz och norrut i Europa kan det i värsta fall vara så att solcellerna inte ger något nettoenergiutbyte alls om man tänker sig solceller i stor skala som ersättning för fossil elproduktion. Se https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301421517302914 Nettoenergiutbytet blir förstås något större om man ersätter fasadmaterial med solceller. Se även https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0360544213000492?via%3Dihub Mvh René Mortensen

    19 juni 2019
    • Karin Virgin

      Frågan är stor och komplex och det finns många delar i detta att ta hänsyn till.
      För de solceller som vi har i våra integrerade produkter ser det ut såhär: Det går åt cirka 32 kWh att producera en solcell som producerar 85 W. Lite energi går också åt till transporten. Om den solcellen monteras i söderläge på ett tak i Stockholm (eller i en solcellspark) kommer den producera ca 82 kWh på ett år. Det tar alltså inte ens ett år innan solcellen har producerat den energi som går åt för att tillverka den. /Sara Klingberg, Soltech

      19 juni 2019
      • Lars Hällentorp

        Klockrent och uttömmande svar, Sara! Tack för bra info!

        26 juni 2019

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
Fler artiklar