Nu förbereder sig ABB-ingenjörerna för Hitachi

Än dröjer det ett år innan Hitachi tar över ABB Power Grids. Att det hänger en japansk flagga vid ABB i Ludvika beror på att en grupp från en japansk slutkund är på besök just den här dagen.

Om allt går enligt planerna tar Hitachi över ABB Power Grids i juli 2020. Och nu förbereder sig Sveriges Ingenjörer på ABB för försäljningen. ”Det här kommer inte automatiskt att bli bra – men vi får göra det bra”, säger Bo Westman, Sveriges ingenjörer på ABB i Ludvika.

I slutet av 2019 delas ABB Sverige i två bolag – ett blir det nya ABB, ett Power Grids som ska säljas till Hitachi.

För att försäljningen ska gå igenom måste bland annat EU:s konkurrensmyndigheter ge sitt godkännande. Säger de stopp så blir det ingen affär. Men om allt går som planerat tar Hitachi i juli över 80,1 procent av ägandet – och tre år senare resterande 19,9 procent.

”Ägare som vill ha oss”

ABB Power Grids

ABB Power grids (kraftnät) består av fyra enheter: Transformers, High-voltage Products, Grid Automation och Grid Integration.

Av ABB Sveriges 7 800 anställda finns drygt hälften, 4 000, inom Power Grids. 2 800 av dem jobbar i Ludvika, 900 i Västerås.

Globalt jobbar 37 000 inom Power Grids. Störst andel finns i Sverige, följt av USA, Indien, Kina, Schweiz, Tyskland, Polen, Brasilien, Tjeckien och Spanien.

Med försäljningen får en väsentlig del av svensk industri en utländsk ägare. Men för Bo Westman på ABB Power Grids i Ludvika är den frågan överspelad.

Bo Westman

– Jag hade med glädje sett att en svensk investerare hade gått in, men ingen har gjort det. Man kan bara konstatera att det alternativet inte var på tapeten. Visst finns det de som är besvikna, men vi måste titta på ekonomiska drivkrafter. För oss är det viktigt att ha en ägare som vill ha oss.

Beredd på kulturella skillnader

Men att han gillar läget är inte detsamma som att vara passiv. Inställningen är att Sveriges Ingenjörer på ABB ska vara proaktiva. I stället för att fråga vad som händer ska man slå fast att ”Det här vill vi”.

Men det handlar också om att förbereda sig för att slippa kulturkrockar, att lära sig om japansk arbetskultur så att man förstår varandra.

Bo Westman och Sveriges Ingenjörer-kollegan Urban Wijk menar att facket har två uppdrag: att se till att var och en i företaget mår bra och att bidra till att bolaget är lönsamt och helst expanderar i Sverige.

– Vi ska visa att vi är en viktig del av det kommande Hitachi och att vi kan bidra med innovationskraft och kunskap, att vi här i Sverige har ett driv och en vilja att växa, säger Urban Wijk.

Hitachi relativt modernt

Magnus Robach

Som en del i att vara förberedd och proaktiv ordnade Sveriges Ingenjörer en träff på ABB Power Grids i Ludvika i slutet av augusti. En av gästerna var Magnus Robach – Sveriges ambassadör i Japan från 2014 och till nu.

– Mitt intryck är att Hitachi är angeläget och ödmjukt inför köpet. Man vill förstå vad ABB är och vad som är speciellt. Japaner är envisa, men de kommer att lyssna: Vad vill ni behålla? Vad vill ni utveckla? säger han.

Magnus Roback beskriver Hitachi som ett modernt företag – som till exempel gått över till individuell lönesättning, vilket är ovanligt i Japan, och som ägs till 25 procent av internationella ägare.

Lär av Toyota

En del i förberedelserna har också varit att Sveriges Ingenjörer på ABB, tillsammans med förbundet centralt, varit i kontakt med andra japanskägda företag i Sverige. Ett av dem är det som tidigare var BT – Bygg- och transportekonomi – och i dag är Toyota i Mjölby. Sedan företaget köptes av Toyota år 2000 ligger Toyotas Europakontor i Mjölby och fabriken där är företagets största i Europa.

Båda parter har bidragit – BT med servicetänk och kunskap om underhåll och finansiering och Toyota med sitt Lean production. På de 19 år som gått har tillverkningen i Mjölby ökat från 20 000 till 80 000 enheter, samtidigt som antalet anställda gått från 1 000 till 2 0000.

En erfarenhet från Toyota är att ägaren är långsiktig och inte har ett kortsiktigt kvartalstänk.

Hitachis största köp

Så vad kommer Hitachi att ha för strategi för Power Grids? Eftersom affären fortfarande inte är klar är Hitachi fortfarande en konkurrent. Det gör att man inte kan prata direkt med dem och få svar.

Urban Wijk

Men Urban Wijk har analyserat hur Hitachi kan tänkas agera.

– Olika bolag inom Hitachi är relativt självständiga. Man har köpt ett bolag som hette Ansaldo och där har man inte bytt några nyckelfunktioner.

Men det finns faktorer som gör att det kan bli annorlunda nu. Urban Wijk pekar på att Hitachis köp av ABB Power Grids är företaget största köp någonsin. Power Grids kommer att stå för 11 procent av de anställda och lika stor del av omsättningen.

– Det är inte något man bara låter vara, säger han.

Ambassadör Magnus Robach håller med.

– Hitachi har redan en grid, som av dem själva beskrivs som svagt och som kan vara på väg att avvecklas. Det talar lite för att man kommer att vara mer ”hands on”.

Inte mycket oro

Meenakshi Karthick

Ett villkor när Hitachi köper Power Grids är att det inte ska bli några uppsägningar på grund av försäljningen. Och de fackligt förtroendevalda som Ingenjören pratar med märker ingen stor oro bland kollegorna.

– Det är blandat vad de tycker. Vissa tror att det blir bra, andra att det blir så där. Men det är inte mycket osäkerhet. Själv tror jag att det kan bli bra, säger Meenakshi Karthick som sitter i styrelsen för Sveriges Ingenjörer på ABB-enheten HVDC.

En grupp förtroendevalda från olika delar av företaget – Suncana Bandalo, Katarina Samuelsson, Felix Bandalo, Stefan Roxenborg och Klas Koppari – berättar under en kafferast att de inte får så många frågor av kollegorna om vad som händer.

Några av de fackligt förtroendevalda ingenjörerna på ABB Power Grids: Suncana Bandalo, Katarina Samuelsson, Felix Bandalo, Stefan Roxenborg och Klas Koppari.

De hoppas att ägarbytet leder till ett decentraliserat ledarskap och långsiktiga beslut.

– De köper oss för att komma ut på en internationell marknad. Det ser ut som att vi är en pusselbit som passar in hos dem. Våra produkter säljer och så kommer det att fortsätta.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar