Först examen sedan jobb. Så svarar allt fler ingenjörsstudenter i Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät. Över hälften uppger att de inte skulle avbryta utbildningen för ett bra jobb – en högre andel än för fem år sedan.
Avhoppen på ingenjörsutbildningarna är stora men skälet till att man avbryter studierna varierar. I början av utbildningen handlar det ofta om att man har valt fel eller inte klarar studietakten. Ju fler poäng studenterna tar desto större är chansen att få ett bra jobb.
I den löneenkät som varje år besvaras av Sveriges Ingenjörer medlemmar riktas några frågor enbart till studenterna. En handlar om inställningen till att avbryta studierna om de fick erbjudande om ett kvalificerat jobb.
2013 svarade 43 procent av studenterna att de skulle tacka nej om de blev erbjuden ett kvalificerat jobb. Förra året svarade 54 procent nej på samma fråga.
Svarsfrekvensen är visserligen låg (var sjätte student svarade) men det kan ändå vara en indikation på en attitydförändring som beror både på arbetsgivarnas krav och högskolornas ansträngningar att övertyga studenterna om att avsluta studierna innan de söker jobb.
– Det är svårt att säga om avhoppen blivit mindre vanliga. Vi har dock under de senaste fem åren sett en tydlig trend att arbetsgivare och rekryteringsföretag verifierar en sökandes examen med oss och att de större internationella arbetsgivarna frågar efter examen, säger Leif Kari, vicerektor på KTH med ansvar för utbildning.
Det är också svårt att veta vilka studenter som hoppar av studierna för att de har fått jobb.
– Man måste inte formellt avsluta sina studier utan kan hänga kvar som student under flera år med olika nivåer av aktivitetsgrad, säger Leif Kari.
Dataingenjörer är särskilt efterfrågade
Avhoppen som beror på att studenterna har fått ett kvalificerat jobb är vanligare på program med en het arbetsmarknad, exempelvis inom datateknik.
Simone de Blasio trodde inte att han skulle hoppa av studierna. Men efter tre år på civilingenjörsprogrammet i datateknik på KTH längtade han efter ett liv med lediga kvällar och helger.
– Redan på mottagningen fick vi höra hur vanligt det är att studenter avbryter studierna för jobb, säger Simone de Blasio som avbröt sina studier i somras.
Han har läst tre år på civilingenjör datateknik på KTH men sedan början av augusti jobbar han som applikationskonsult på Lime Technologies i Oslo. Företaget utvecklar, säljer och implementerar kundspecifika CRM-system och Simone implementerar och konfigurerar systemen hos kunderna.
Simone började på KTH direkt efter gymnasiet och förra året började han längta efter ett liv med lediga kvällar och helger. Ett distansförhållande med flickvännen i Oslo under 1,5 år gjorde att han bestämde han sig för att söka jobb där. Och det gick både lättare och snabbare än han hade trott. De första jobbannonserna svarade Simone på i december och i början av februari befann han sig i två parallella ansökningsprocesser. Lime Technologies blev först med ett jobberbjudande och för Simone kändes allt rätt.
– Jag blev överraskad över hur lätt det var att få ett kvalificerat jobb trots att jag inte är färdig. Alla mina kolleger med motsvarande tjänst har en högre utbildning, ofta en master.
Simone har inte heller lägre lön för att han saknar examen. Ingångslönen för applikationskonsulterna på företagets Oslokontor är omkring 35 000 norska kronor.
– När jag började plugga hade jag inte trott att jag skulle hoppa av men det händer mycket på tre år. I dag är jag inte alls säker på att jag kommer att plugga klart men kanske ändrar jag mig i framtiden.
Åtta av tio hade jobb före examen
En undersökning bland alumner från KTH som gjordes förra året visar att bland dem som tagit en civilingenjörsexamen i datateknik uppgav 85 procent att de fått jobb innan examen. Motsvarande siffra för alla civilingenjörer på KTH (oavsett program) låg på cirka 50 procent.
Öran Ekeberg, KTH
Örjan Ekeberg, programansvarig för civilingenjörsprogrammet i datateknik på KTH säger att högskolan gör flera riktade satsningar för att få fler att ta examen.
– Vi har genomfört uppsökande kampanjer och kontaktat studenter som inte varit aktiva men som är ”nästan klara” för att uppmuntra dem att avsluta utbildningen. Ofta är det examensarbetet som saknas men vi upplever att det har blivit bättre de senaste åren och att fler verkligen tar ut sin examen, säger Örjan Ekeberg.
6 kommentarer
Några relaterade intressanta frågor som ni gärna får undersöka i uppföljande artiklar:
* Får de som hoppar av utbildningen och tar ett jobb innan examen lika kvalificerade arbeten som de som tar examen? Får de som hoppar av ens alltid ett arbete som motsvarar utbildningen överhuvudtaget?
* Hur ser det ut efter 20+ år i yrket? Får de utan examen sämre karriär och löneutveckling?
Sen undrar man ju även hur företagen resonerar. Om de tycker det går lika bra att anställa någon som bara gått tex 2-3 år av en civilingenjörsutbildning, behövs den utbildningen överhuvudtaget? Företagen kunde ju likaväl anställt någon med gymnasie- eller högskoleingenjörsutbildning då. Är den extra tiden som spenderas på civilingenjörsutbildningen onödig och irrelevant för företagen, så man borde minska antalet utbildningsplatser?
Intressanta frågor men mycket svåra att besvara. Det skulle krävas ett register över ingenjörer med uppgifter om de tagit examen eller inte. /Redaktionen
En intressant fråga är ju huruvida de som ”får jobb innan examen” får det pga a) att de är så eftertraktade att de blir rekryterade till ett jobb innan examen, eller b) att de har inte lyckats klara av samtliga kurser men tvingas söka ett jobb ändå (tex eftersom de inte får studiemedel längre).
I media får man ofta intrycket att alla som får jobb innan examen tillhör kategori a), och man vill därmed ge sken av att ingenjörerna är extremt eftertraktade. Men jag tror en stor andel tillhör kategori b) också, troligtvis större andel än a) till och med.
Svårt att få en definitiv siffra på fördelningen mellan a) och b). Men man skulle ju kunna undersöka hur många av de som får jobb innan examen som har klarat av alla sina påbörjade kurser på utsatt tid med bra betyg => Dessa tillhör troligtvis kategori a), resten b).
Eftersom studenter som hoppar av sin studier inte anger orsak till avhoppet är frågan inte möjlig att besvara. Det skulle krävas att lärosätena begär in uppgifter från studenter som inte tagit examen och inte varit aktiva senaste läsåret. Någon sådan registrering sker inte. /Redkationen
Hur såg det ut på slutet av 90-talet? IT boomen drog väl folk som sjutton då?
Anders
Flyg KTH Med examensarbetet kvar… men 15 år i (relevant) FoU, bolaget som jag schappade till…
Dina egna erfarenheter stämmer bra. Fram till IT-kraschen 2001 lämnade många ingenjörsstudenter sin utbildning utan examen och fick kvalificerade jobb. /Redaktionen