Snart spricker bubblan. När som helst kommer min chef och mina kollegor på att jag inte är så kompetent som de tror. Det kallas bluffsyndromet och iakttogs av psykologer redan för 40 år sedan. Läs vad du kan göra om du känner dig drabbad.
På engelska kallas det imposter syndrome och på svenska kallar vi det bluffsyndromet. Det kan beskrivas som känslan av att när som helst bli avslöjad med att inte ha de egenskaper eller den kompetens som krävs för jobbet, att inte vara värd sin lön eller den uppmärksamhet som man får. Sina framgångar tolkar man som tur eller tillfälligheter. Ofta har man också svårt att ta beslut på grund av risken att fatta fel beslut och ”upptäckas” som inkompetent.
Mattias Lundberg
– Det handlar i grunden om en rädsla för att bli avslöjad, något som är väldigt skamligt och skam är en av de starkaste psykologiska drivkrafterna, säger Mattias Lundberg, institutionen för psykologi på Umeå universitet.
Han är noga med att påpeka att det är stor skillnad mellan bluffsyndromet och känslan av att ha tagit sig vatten över huvudet. Att få ansvar för en svår uppgift som man tvivlar på att man klarar av är något helt annat än bluffsyndromet och dessutom något som de flesta upplever då och då.
Brist på stöd och uppmuntran
Begreppet bluffsyndromet myntades redan i slutet av 70-talet av Pauline Clance och Suzanne Imes, två amerikanska psykologer som såg syndromet under terapisamtal med högpresterande kvinnor. Trots att kvinnorna fick beröm av chefer och klättrade i arbetslivet fanns hela tiden en känsla av att de bara haft tur och snart skulle avslöjas som en bluff.
Pauline Clance fortsatte att studera bluffsyndromet under 80- och 90-talet och publicerade flera studier, framför allt om möjliga förklaringar till syndromet. Hon såg att familjen och framför allt relationen till föräldrarna under uppväxten spelade viss roll. Hos personer som upplevde sig som en bluff hade fler än de som inte upplevde detta vuxit upp i familjer där intellektuell förmåga var viktigt och där framgång krävde liten ansträngning. De drabbade uppgav att de sällan eller aldrig fått feedback och beröm från familj och vänner och de hade saknat stöd och uppmuntran.
Råd till den som har bluffsyndromet
- Prata med vänner som du känner väl och berätta om din oro. Be dem om konkreta exempel på vad du är bra på.
- Spara på den positiva feedback du får. Samla den i ett dokument och läs när du hamnar i en svacka.
- Jämför dig inte bara med personer som är bättre utan istället med andra som inte har samma kompetens. Då kan du se att du kan mer än du tror.
- Våga erkänn att du inte alltid vet. Berätta vad du vet säkert och säg att du kan ta reda på resten.
- Våga ta ett beslut även om det finns en risk att det blir fel. Att inte ta ett beslut bromsar både företaget och din egen utveckling.
- Ta professionell hjälp. För de flesta är bluffsyndromet en känsla som går att hantera men om du känner att den påverkar ditt jobb och din vardag – tveka inte att kontakta en psykolog.
Andra forskare har studerat samband med vissa personlighetsdrag och har bland annat kunnat se kopplingar mellan bluffsyndromet och perfektionism, ångest och neurotiska drag. Forskarna har också sett kopplingar till prestationsbaserad självkänsla, en känsla av att bli uppskattad av andra främst för sina prestationer.
Mattias Lundberg tycker dock att forskningen är spretig.
– Det är svårt att dra några tydliga slutsatser om vad som framkallar bluffsyndromet hos individer och det är också knepigt att göra studier kring syndromet eftersom en del av problematiken handlar om att man inte vill avslöja sig och berätta för andra hur man känner.
Vanligare bland akademiker
Om det är vanligare bland kvinnor än män kan forskningen inte entydigt visa. Däremot är den vanligare bland akademiker än dem utan högre utbildning.
Ashley Vaughn, forskare vid University of Cincinnati, USA, presenterade i början av året resultaten från en studie med 1326 kvinnliga akademiker vid två amerikanska universitet. Två tredjedelar visade tecken på att leva med ständig eller återkommande skräck för att avslöjas som ”bluffar” inom akademin. En slutsats som Ashley Vaughn kunde dra var att de drabbade kvinnorna hade haft en högpresterande handledare.
Tystnadskultur är ett hot
Mattias Lundberg menar att kulturen på arbetsplatsen har betydelse för om bluffsyndromet odlas eller inte och cheferna har ett särskilt ansvar.
– På en sund arbetsplats måste man kunna visa svagheter för varandra. Som chef kan man göra skillnad genom att visa att man inte kan allting, att man är otillräcklig och alla har stunder då man behöver hjälp.
Det största hotet mot arbetsplatser där medarbetare trivs och mår bra är en växande tystnadskultur.
– Ju lägre i tak och ju tystare arbetsplatsen är desto större risk för att medarbetarna känner osäkerhet. I en sådan miljö kan individer som känner sig som en bluff få svårt att ta sig ur den känslan, säger Mattias Lundberg.
Karin Virgin
Känner du igen dig? Har du egna erfarenheter och vill berätta hur du hanterar problemet. Kanske har du till och med tips till andra för att komma ur bluffsyndromet. Mejla oss på ingenjoren@sverigesingenjorer.se
