Sverige kan tvingas lagstifta om minimilöner

Trots protester från de nordiska länderna går EU-kommissionen vidare med planerna på att införa lagstadgade minimilöner i medlemsländerna. Svenska fack och arbetsgivare är mycket kritiska och oroade för att den svenska modellen med kollektivavtal kan hotas.

Lagstadgade minimilöner finns redan i de flesta av EU:s medlemsländer men skillnaderna är stora. I vissa länder är minimilönen så låg att den inte går att leva på.

När Ursula von der Leyen i somras valdes som ny ordförande för EU-kommissionen lovade hon att varje arbetstagare i EU, inom 100 dagar, skulle få en skälig minimilön. Det här skapade genast en stor oro hos de nordiska EU-parlamentarikerna liksom hos fackförbund och arbetsgivare i Norden där löner regleras i kollektivavtal och inte genom lagstiftning.

Parterna ska ta ställning

Nu har EU-kommissionen tagit ett första steg närmare lagstadgade minimilöner och har gett fack- och arbetsgivarorganisationer på EU-nivå sex veckor på sig att ta ställning till frågan om lagstadgade minimilöner behövs. Om stödet finns kommer kommissionen presentera ett förslag som går ut på en remissrunda och ambitionen är att fatta ett beslut redan i mars.

Hur nivån på minimilönerna ska sättas blir en fråga längre fram om kommissionen får grönt ljus att utforma ett konkret förslag. En nivå som har nämnts är 60 procent av medianlönen före skatt för en person som jobbar heltid. I dag har var sjätte arbetstagare inom EU en lön som ligger under denna gräns.

I Sverige finns det ingen lagstadgad minimilön utan lägstalönerna varierar mellan olika kollektivavtal. De flesta ligger omkring 20 000 kronor i månaden för personer som är 20 år eller äldre. Många kollektivavtal för akademiker saknar en angiven lägstalön.

För Sverige skulle en minimilön som är 60 procent av medianlönen hamna på drygt 18 000 kronor.

Sverige kan undantas

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit har flera gånger under hösten och även i dagarna försökt lugna de nordiska länderna som vill behålla modellen med kollektivavtal istället för lagstiftning om lön. Han har lovat att förslaget ska utformas på ett sätt som skyddar systemet med kollektivavtal. Det kan innebära att EU-gör ett undantag för de nordiska länderna men Jenny Grensman, internationell sekreterare på Sveriges Ingenjörer, varnar för att det inte skulle räcka till.

Jenny Grensman, internationell sekreterare på Sveriges Ingenjörer

– En av våra invändningar är ju att lönebildning är något som medlemsländerna enligt fördraget själva har hand om. Även vid ett undantag för Norden ser vi att ett direktiv skulle kunna luckra upp var gränsen går för EU:s och medlemmarnas kompetens.

På vilket sätt kan lagstadgade minimilöner påverka lönerna för medlemmarna i Sveriges Ingenjörer?

– Det är svårt att säga innan vi har något skarpt förslag. Det vi främst oroar oss för är en försvagning av parternas autonomi, alltså att vår rätt att reglera arbetsmarknaden med avtal urholkas.

Sveriges Ingenjörer och övriga svenska fackförbund stöder kommissionens ambition att fler européer ska kunna leva på sina löner men Jenny Grensman har svårt att se att det här verkligen skulle leda till det.

– Enligt vårt sätt att tänka borde man istället satsa stort på att stödja facklig verksamhet så att fler fick fungerande partssamverkan och kollektivavtalstäckning.