”Ölandsbron är mitt skötebarn”

Ritningar som inte stämmer med verkligheten och mejl på fredagskvällarna från arga bilister. Adriano Maglica är ingenjör på Trafikverket med huvudansvar för Ölandsbron. 

Adriano Maglica anställdes 1994 av dåvarande Vägverket och har sedan 2012 haft huvudansvaret för både underhåll och reparationer av Sveriges största broar.

– Jag är ansvarig för alla häng- och snedkabelbroar i Sverige samt Essingeleden, nya Svinesundsbron och Ölandsbron.

Enligt Adriano Maglica är arbetet med broarna både intressant och utmanande, dessutom har en bro fått en speciell plats i hans hjärta.

–  Ölandsbron är mitt skötebarn. Det var den första bro jag fick ansvaret för, redan 1998, och jag har haft hand om den längre än vad jag uppfostrat min son.

Trafikutvecklingen var svår att förutse

Ölandsbron, eller ”Bro över Kalmarsund” som den egentligen heter, byggdes 1967-1972. Den är 6072 meter lång, 41,69 meter hög och 13 meter bred.

– I dag kan man tycka att den borde ha byggts bredare, men då får man komma ihåg att den har överträffat alla tänkbara trafikprognoser, säger Adriano Maglica.

Innan bron byggdes hade befolkningen på Öland stadigt minskat, men i och med bron vände befolkningsutvecklingen och idag är det många som bor på Öland och pendlar till Kalmar.

– Det måste ha varit snudd på omöjligt att förutse utvecklingen, det var väl ingen som kunde föreställa sig att människor idag skulle åka över till Kalmar bara för att ta en fika.

Trafiken försvårar reparationerna

Varje dygn färdas i snitt 20 000 fordon över Ölandsbron och 1995 byggdes de två körfälten om till fyra. Den ökande trafiken innebär även ett riskmoment för de som arbetar med reparationerna av bron.

– Skillnaden mellan att arbeta med underhåll i stället för nybyggnation är att vi ska göra allt med pågående trafik. Det är ungefär som om att försöka byta köket hemma, samtidigt som du anordnar middagar hela tiden.

Adriano Maglica förklarar hur han hela tiden måste väga olika samhällskostnader mot varandra. Kostnaden för reparationerna och underhållet mot kostnaden för de störningar som arbetena orsakar för trafiken.

– Bron finns ju där för att den ska kunna användas och då är det vår uppgift att maximera användandet och minimera störningarna.

Arga mejl på fredagskvällar

Att ritningarna inte alltid stämmer med verkligheten är en av utmaningarna i Adriano Maglicas jobb. Foto: Tindra Englund

En viktig del av jobbet är även att bemöta allmänhetens frågor och förklara vilka insatser som görs och hur de kommer att påverka trafiken.

– Under de första veckorna av reparationer får vi alltid mycket mejl och särskilt under fredagskvällar och lördagskvällar är språket lite grövre. Men det händer att jag ringer upp dem på söndag förmiddag och då blir de förvånade över att det finns en riktig människa bakom myndighetspersonen.

Han erkänner att det ibland kan kännas lite otacksamt att mötas av ilska när han under flera år arbetat med att försöka väga olika intressen mot varandra för att nå den allra bästa lösningen.

– Men då måste man komma ihåg att det inte är den bästa lösningen för individen utan för samhället, säger Adriano Maglica.

Okunskap har krävt reparationer

Varje dygn passerar i genomsnitt 20 000 fordon över Ölandsbron. För femton år sedan byggdes de två körfälten om till fyra. Foto: Tindra Englund.

Även om Ölandsbron enligt Adriano idag är en fräsch 50-åring som kan mäta sig i kondition med andra broar från samma tid, innebar dåtidens regelverk lägre kvalitetskrav än idag. Vilket har inneburit att det krävts omfattande och onödigt tidiga reparationer av Ölandsbron.

– Tyvärr klassades Kalmarsund inte som ”marin miljö” när bron byggdes. Orsaken var att det då inte var känt att även låga kloridhalter i vattnet hade en negativ inverkan på hållbarheten. Vilket påverkade alla beständighetsparametrar.

Det gjorde att de bland annat använde sig av en mindre andel cement i betongen och mindre skyddande betongskikt runt armeringsstängerna, än vad som krävts om miljön klassats som marin.

Inte alltid ritningarna stämmer

En annan utmaning med underhållet av bron är att ritningarna inte alltid är uppdaterade efter hur bron faktiskt blev byggd.

– Det är en av de stora utmaningarna och tjusningarna, att det inte alltid ser ut exakt som ritningarna visar.

Adriano Maglica berättar att han med åren lärt sig att räkna in lite ”vingelutrymme” i planeringen.

– Dessutom kan det vara lite kul när det inte stämmer eftersom det då krävs viss ingenjörskonst.

Framtiden för Ölandsbron

Enligt Adrianos beräkningar kommer Ölandsbron att fylla sin funktion åtminstone till år 2073 och kanske längre än så.

– Jag tror inte att det kommer att stå någon annan bro här under det här århundradet, säger Adriano Maglica.

Tindra Englund