Går det att få semesterkänsla i en tid av hemarbete, restriktioner och varsel? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes nio tips för hur du kan få en bra semester – trots coronakrisen.
Psykologen Kerstin Jeding är specialiserad på sömn, stress och utmattningssyndrom, och har genom det fått många frågor om semester. Men hon börjar med att avliva en myt om semesterns betydelse för att vila ut och orka resten av året.
– Semestern har en utvilningseffekt, men den sitter inte i mer än som mest några veckor efter att man börjat jobba igen. Balansen mellan intensiva perioder och vila behöver vi få att gå ihop hela tiden.
I stället menar hon att semestern mer handlar om att få variation och frihet. Som att slippa tvinga sig upp på morgonen om man är kvällsmänniska, eller att få tid att ägna sig åt saker man inte hinner annars. Och det kan vi uppnå även under en coronakris.
– Men vi kan behöva bli mer kreativa. Om vi vill ha avkoppling och brukar få det i en solstol på Amalfikusten så kan vi uppnå samma syfte men på något annat sätt i år. Kanske i hängmattan, på den lokala stranden eller genom att låna en sommarstuga.
Här är Kerstin Jedings tips för att få en bra semester:
1. Fundera på vad du vill
Det viktigaste är att fråga sig själv vad man har för syfte och mål med semestern. Kanske är det att ta det lugnt eller se nya saker. Måla akvareller eller snickra. Eller att hinna umgås med familjen. Att vakna tillsammans, gå och lägga sig tillsammans, ta saker i barnens takt, slippa laga mat eller tvärt om ha tid att lägga timmar vid spisen.
– Det är lätt att tänka att man vill ha allt – en aktiv semester och att ligga i hängmattan och att hälsa på alla släktingar. Men tänk efter, vad vill jag? Och är det andra i familjen så prata om vad de vill och sedan får ni kompromissa och välja.
2. Utgå från vad du vill och var kreativ
Att utgå från vad man vill uppnå med semestern och bestämma utifrån det är något som gäller både i år och andra år. Men i år kan man alltså behöva vara mer kreativ och se möjligheterna som trots allt finns.
– Läs på krisinformation.se vilka rekommendationer som gäller just nu. Man kan resa och kommer långt med bilen. Och om man är hemma kanske man kan lägga pengar på lyxigare saker när inte res- och hotellkostnad tillkommer.
Nya upplevelser är något många önskar sig på semestern, men Kerstin Jeding påpekar att de inte behöver vara storslagna.
– Hur många har gått på sightseeing i sin egen hemstad? Och många museer och andra aktiviteter öppnar nu igen. Man kan gå ut i skogen eller besöka en plats där man inte varit, kanske åka till en annan stadsdel. Det behöver inte vara den största attraktionen. Är syftet att se nya saker så går det att göra på många sätt.
3. Acceptera vädret
Vädret är förstås inte lika solsäkert i Sverige som vid Medelhavet, men Kerstin Jedings tips är att acceptera vädret som det är. Som biologiska varelser har människor inte problem med att det regnar, så länge vi inte fryser.
– Se på små barn, de leker lika gärna ute i regn som i sol. Att ogilla vissa väder är på något sätt något vi lär oss senare.
Hon konstaterar att det vanliga är att vädret växlar. Vi har sällan regn 30 dagar i sträck. Och om vi inte har som syfte med semestern att sola i 40 timmar så behöver vi inte ha sol i 40 timmar.
När vi är lediga så är vi också ofta bra på att anpassa det vi gör efter vädret. Regnar det så passar vi på att snickra inne eller läsa och när det blir sol igen så går vi ut.
4. Var aktiv
Det är inte många människor som mår bra av att vara inaktiva. Vila får vi i stället av att göra andra aktiviteter än de vanliga. Har man till exempel ett jobb där man använder hjärnan så är det den man behöver vila på semestern.
– Och då är det en bra idé att använda kroppen. Att vandra, fiska, yoga. En del kan njuta av att klippa gräs eller renovera sommarstugan – när det inte är ett krav och inte känns som jobb.
5. Fundera över mejlen
En viktig del är också hur man avgränsar semestern mot vardagen, till exempel hur man kollar arbetsmejlen.
– Det finns inget rätt och fel utan gör vad du trivs med. Arbetsgivaren har nästan ingen rätt alls att kräva att du kollar mejl på semestern. Som ingenjör kanske man är ansvarig för ett tekniskt system, då kan det kännas viktigt att vara ledig från det ansvaret och inte ha koll eller beredskap.
Tänk också till om din privata mejl och till exempel Linkedinkontot. Välj om du bara ska kolla det en gång om dagen, en gång i veckan eller inte alls.
6. Ska ni hålla rutinerna?
Om man är hemma på semestern så blir det viktigt att fundera över vardagliga rutiner.
– Vill du städa som vanligt? Ska ni rucka på matrutiner? Bestäm om ni ska anpassa era rutiner och sätt en budget. Kanske kan ni köpa mer färdiglagad mat eller gå på restaurang oftare.
Och hur vill du göra med skärmtid?
– När man är hemma finns en risk att fastna i saker man brukar göra, som att titta på tv eller sitta vid datorn. Det viktiga är att inte fastna. Välj hur du vill göra. Annars blir det som det blir. Då är det bättre att försöka påverka hur du ska göra. Kanske vill du spela på datorn tills du stupar eller sträcktitta på en serie. Gör då det. Men om du inte vill ägna semestern åt skärmar kanske du ska ställa undan dem eller dra ur sladdarna.
7. Lägg oro för jobbet åt sidan
Är du orolig för att bli uppsagd från jobbet eller är du arbetslös? Då menar Kerstin Jeding att det är bra att ta semester också från oron.
– Det kommer att komma tankar ändå, men då får man försöka ha ett mentalt autosvar: “Nu är jag på semester, det där får jag tänka på igen den 8 augusti”.
Om det sätter igång en inre dialog runt oron – “Det löser sig”, “Nej, det är så många ingenjörer som är varslade” – välj då att inte bolla de tankarna. Ha ditt mentala autosvar, ge dig lov att vara ledig från funderingar, om det går, genom att sluta svara på tankarna inne i huvudet. ”Radio Jobbångest” kan få sända för sig själv ett slag, utan att du lägger dig i.
För den som är arbetslös är rådet att ta semester från jobbsökande några veckor om det går, eller att bara söka jobb halva veckorna och låta sig själv vara ledig den andra halvan. Dels finns få jobb att söka på sommaren, dels är det bra att få vara ledig och samla kraft till det som just nu är ens huvudsakliga sysselsättning: söka arbete.
8. Om ni inte har semester samtidigt
Om ni inte har eller tar semester samtidigt i familjen är det viktigt att prata om hur ni vill ha det. Ska den som är ledig resa bort en period, eller lämna hemmet under dagen, göra utflykter och sedan komma hem och äta? Bestäm hur ni vill och kan göra så att det blir bra för alla.
– När halva familjen är ledig blir det ett annat tempo i hemmet som kan gynna alla. Och man kan avlasta den som jobbar, om man själv är hemma och tycker om till exempel att pyssla med måltiderna när man är ledig.
9. Semestern är ingen prestation
Kerstin Jedings sista tips är att tänka på att semestern inte är någon prestation. Du måste inte bestiga ett berg och lägga ut snygga bilder på Instagram.
– Det är bara du som ska leva ditt liv och ha en semester som du tycker om.
Senaste nytt
-
Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari
Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! -
Så här mycket kostar det att vara sjuk
Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig. -
Ingenjör tar silver i minnes-VM
När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu. -
Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön
11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön. -
SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026. Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.