Ny studie: Den som byter jobb lär sig ofta mer

Johan Westerman, Stockholms universitet
Vi lär oss mer om vi byter jobb minst två gånger under en tioårsperiod, visar Johan Westermans forskning. Foto: Daniel Rossetti, Stockholms universitet

Att byta jobb har länge varit ett bra sätt att höja sin lön. Men nu visar en ny studie att det finns en positiv effekt till med att byta jobb: vi lär oss mer. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Det är Johan Westerman, sociolog vid Stockholms universitet, som har gjort studien. Han har utifrån intervjusvar från den svenska Levnadsnivåundersökningen jämfört hur mycket olika grupper lär sig på jobbet.

Resultatet visar att det är de som bytt jobb två eller fler gånger under en tioårsperiod som uppger att de lär sig mer på sin nuvarande arbetsplats än de som stannat på samma arbetsplats.

– Det är vid två byten under en tioårsperiod som man hittar ett robust samband, säger Johan Westerman.

Får nya och svårare arbetsuppgifter

Så gjordes studien

I studien har svar från systematiska intervjuer som ingår i Levnadsnivåundersökningen (LNU) från år 2000 och 2010 använts.

Svaren som analyserats berör exempelvis frågor om anställdas tidigare anställningar och mått på olika dimensioner av lärande. Resultaten har jämförts med data från den internationella tvärsnittsstudien Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC 2012).

De som studerats är anställda i Sverige eller Europa inom åldrarna 20 till 65 år.

Det man lär sig av kollegor och chefer skiljer sig inte åt mellan dem som stannar och dem som byter jobb efter att man har tagit hänsyn till skillnader i tidigare erfarenhet. I stället är det sambandet med det mer kontinuerliga lärandet som kvarstår, som ofta kommer av att man får nya arbetsuppgifter. Det handlar alltså inte bara om att man lär sig som ny på jobbet, utan att man fortsätter att få nya uppgifter även efter det.

– Min huvudidé är att man bygger upp sin motivation när man hela tiden har något nytt att lära sig, att man ser karriären som en trappa där varje steg tar en framåt. Den bästa matchningen i början av yrkeslivet kanske inte är det en bit in i karriären, när man samlat på sig mer kunskaper och stärkt sin motivation att lära sig nya saker. När arbetsgivaren ser att man har lätt för och är motiverad att lära sig nytt så får man nya eller kanske mer avancerade uppgifter. Tidigare har man ofta sagt att det är när man är lojal och stannar länge som man kontinuerligt får nya och mer avancerade uppgifter.

Kan du se om det här gäller mer eller mindre för ingenjörer?

– Jag har inte tittat detaljerat på olika yrken, men det är inga stora skillnader mellan grupper. Det jag kan se är att ingenjörer har ett högre kontinuerligt lärande än andra grupper generellt och oftast går från 3 till 5, eller 4 till 5 i lärande på en femgradig skala. För andra yrken kanske skillnaden går från 1 till 3 eller 2 till 3. Men sambandet är ungefär lika starkt.

Vad tycker du att en enskild person ska ta till sig av det här?

– Folk går ju omkring och funderar på om de ska stanna eller gå vidare. Om man inte tänkt på den här aspekten så blir det ju en spännande ny tanke.

Johan Westerman påpekar att lärande inte är den enda aspekten av att byta jobb, mycket av hur vi skapar ekonomisk trygghet på arbetsmarknaden bygger ju på att ha en fast anställning och att stanna länge.

Påverkas lärandet olika i olika åldrar?

– Jag har inte testat det, men om man delar upp materialet i åldrar så blir det tydligare ju äldre man är. För dem som var 40 till 55 i början av tioårsperioden så var det ännu viktigare att byta jobb för att lära nytt. Det skiljer sig från lön, där det är de yngre som höjer sin lön mest när de byter jobb.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar