Så många nya utbildningsplatser får lärosätena

Regeringen vill satsa ytterligare 1,7 miljarder på högskolan. Men det är inte fritt fram för lärosätena att göra egna prioriteringar. Merparten av stödet är öronmärkt. Se tabellen som visar antalet utbildningsplatser på lärosätena som utbildar ingenjörer.  

Rekordmånga sökte hösten 2020 till universitet och högskolor för att studera. Därför föreslår regeringen i höstbudgeten ökade anslag som motsvarar nästan 19 000 nya platser för helårsstudenter hösten 2021.

I tallen nedan visas antalet nya utbildningsplatser på varje lärosäte (som har ingenjörsutbildningar) men det är viktigt att förstå att det långt ifrån enbart handlar om nya platser på grundutbildningarna (och inte heller enbart utbildningsprogram för ingenjörer). Sammanlagt 5 200 nya permanenta utbildningsplatser ska lärosätena ta fram men det extra stödet ska också räcka till:

• högskoleförberedande utbildningar (bland annat tekniskt basår),
• vidareutbildningar för yrkesverksamma,
• utbildningsplatser riktade mot arbetslösa
• KPU-utbildningar (Kompletterande Pedagogisk Utbildning för att ge akademiker lärarbehörighet).

Fler platser på tekniskt basår

Luleå tekniska universitet får nästa höst en förstärkning som motsvarar 471 nya utbildningsplatser.

– Anslaget är uppdelat på flera av våra yrkesutbildningar. LTU utbildar både ingenjörer, sjuksköterskor och lärare, tre yrken som alla är klassade som bristyrken. Dessutom är medlen öronmärkta för satsningar mot olika studentgrupper, säger Mats Näsström, prodekan, tekniska fakultetsnämnden.

Högskoleförberedande utbildningar, främst tekniskt basår, är en utbildning som kommer att byggas ut rejält. Regeringen vill att LTU tar fram 165 nya utbildningsplatser till nästa höst.

– Då kommer vi också kunna erbjuda utbildningen på distans, vilket vi inte har haft tidigare, säger Mats Näsström.

I det extra anslaget till LTU för hösten 2021 finns också medel motsvarande 74 platser öronmärkta för livslångt lärande, 97 platser för bristyrkesutbildningar, 22 platser riktade mot arbetslösa och motsvarande 84 platser på master eller magisternivå.

Vilka grundutbildningar som LTU kommer att bygga ut på är inte klart i detalj men Mats Näsström berättar om hur prioriteringarna ser ut bland ingenjörsprogrammen.

– Vi vill satsa på de program där söktrycket är högt och det är främst civilingenjörsprogram. Det tjänar inget till att öka på program som har tomma platser. Högskoleingenjörsprogrammen har ett lägre söktryck, undantaget datateknik som är extremt populärt.

Tre civilingenjörsprogram på LTU med ett högt söktryck är industriell ekonomi, rymdteknik och arkitektur. Där kan högskolan utan problem ta in fler studenter.

Mer fokus på högskoleingenjörer

KTH är det lärosäte som får flest utbildningsplatser i regeringens satsning 2021, totalt
1 576 nya platser.  En betydande del av anslaget är öronmärkt för de behörighetsutgivande utbildningarna. Redan i höstas lanserade KTH två nya basårsprogram på distans med campusträffar. Dels ett som liknar de befintliga basårsprogrammen, dels ett som enbart ger behörighet till högskoleingenjörsutbildning.

– Många är osäkra på om de vill bli civilingenjör och behöver bara de kurser som krävs för att söka högskoleingenjörsutbildningar. Det ger dem en kortare väg till arbetsmarknaden, säger Leif Kari, vicerektor för utbildning.

Det här får också konsekvenser för KTHs prioriteringar bland grundutbildningarna. Studenter som har gått en basårsutbildning på KTH är garanterad plats på en grundutbildning (dock inte garanterat sitt förstahandsval).

– Bygger vi ut basårsutbildningarna måste vi förbereda oss på att fler studenter får en garantiplats. När vi satsar på basårsutbildning för att bli högskoleingenjör måste vi förbereda oss på ett högre söktryck på högskoleingenjörsprogrammen.

Vår bedömning är att vi måste öka utbildningsplatserna på högskoleingenjörsprogram mer än på civilingenjörsprogram. Högskoleingenjör datateknik är extremt populärt och kommer sannolikt att få fler platser, säger Leif Kari.

Men han påpekar att det är flera faktorer som påverkar vilka program som kommer att byggas ut. Förutom söktryck är det också lärarresurser och bra lokaler.

KTH har också fått extra anslag för vidareutbildningar av yrkesverksamma ingenjörer, något som Leif Kari säger är efterlängtat eftersom KTH under många år tvingats dra ner på anslagsfinansierade vidareutbildningar.

– Vi har utbildat över takbeloppet i flera år och det innebär att om vi utbildar fler kan vi inte få pengar för dessa studenter. För att dra i handbromsen har vi tvingats dra ner på det anslagsfinansierade livslånga lärandet. Regeringens satsning är viktig eftersom utbildningsbehovet av yrkesverksamma ingenjörer kommer att vara väsentligt större framöver än det varit tidigare. Men vi skulle önska oss att satsningen var mer långsiktig.

Är ingenjör ett bristyrke

Utbildningsminister Matilda Ernkrans påpekar att lärosätena har ett ansvar för fort- och vidareutbildning och nu hon ser ett behov av att förtydliga ansvaret.

Matilda Ernkrans, , minister för högre utbildning och forskning.
Foto: Kristian Pohl/Government Offices of Sweden

– Därför har regeringen under våren skickat ut en remiss med ett förslag om en ändring i högskolelagen för att tydliggöra universitetens och högskolornas ansvar för det livslånga lärandet, säger hon.

Ingenjör är en av de yrkesgrupper som regeringen tidigare har pekat ut som bristyrke, men nu är beskedet inte lika tydligt.

– Regeringen gjorde en specifik satsning 2018 på att bygga ut ingenjörsutbildningarna. Det finns fortfarande indikationer på brist både på kort och lång sikt. Samtidigt som arbetsmarknaden förändras snabbt.

Bedömer regeringen att ingenjör är ett bristyrke? 

– Vi har  inte slagit fast vad som utgör ett bristyrke utan gett exempel på områden, bland annat data och IT. Universitet och högskolor ska dimensionera utbildningsutbudet utifrån bland annat arbetsmarknadens behov och utifrån det göra en bedömning om inriktning för utbyggnaderna.