”Synd att det inte blev någon individgaranti. Varför stupade kravet?” Ingenjören har fått kommentarer och frågor om Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand svarar och förklarar varför kravet fortfarande är viktigt.
Varför gick kravet på individgaranti inte igenom?
– Vår motpart i förhandlingarna, Teknikföretagen, vill absolut inte ha individgarantier och kravet blev omöjligt att driva igenom. Sveriges Ingenjörer har aldrig tidigare krävt individgarantier men den här gången ville delegationen att det skulle vara ett krav. Skälet är att avtalet inte har fungerat lokalt. Den som inte får någon löneökning har rätt att veta varför och få en åtgärdsplan för att kunna höja sin lön. Vi får signaler från medlemmar att det på sina håll inte fungerar.
Var individgarantin ett krav som förbundet drev hårt?
– Vi driver alla krav hårt. När vi lämnar över kraven till arbetsgivarna har vi övervägt dem noga och alla krav driver vi så långt det bara går. Även om vi inte lyckades få med garantin i avtalet är jag nöjd med att vi fick en rejäl diskussion om ingenjörernas löner. Jag känner att arbetsgivarna har förstått allvaret när vi säger att vi måste se en ändring.
Kan kravet på individgarantier finnas med i nästa avtalsrörelse?
– Absolut. Det är våra delegationer som bestämmer vilka yrkanden som ska drivas så det kommer de diskutera inför nästa avtalsrörelse. Men nu hoppas vi att arbetsgivarna kan visa att lönesamtal och åtgärdsplaner fungerar på det sätt som vi är överens om. Det avgör om vi kommer tillbaka med kravet vid nästa förhandling.
Sveriges Ingenjörer förespråkar individuell lönesättning, att prestationen ska påverka lönen. Går det ens att kombinera med individgarantier?
– Det är klart att det går att kombinera men man ska vara medveten om att individgarantierna tas av det gemensamma löneutrymmet. Det kan innebära att det blir lägre löneökningar till dem som har högpresterat. Därför är individgarantier en sista utväg som är nödvändig om företagen inte följer avtalet.
Vad ger du för råd till medlemmar som inte får någon löneökning?
– Förbered lönesamtalet noga. Lyft fram vad du gjort under året och kolla lönestatistiken. Behöver du hjälp och stöd, kontakta ditt lokala fackliga ombud om det finns på din arbetsplats, annars förbundets rådgivning. Medlemmar som blir nollade ska inte tiga i tystnad. Ibland kan det finnas en anledning att inte höja lönen men det krävs en motivering och åtgärdsplan av din chef. Förbundet har också extra fokus på frågan när vi utbildar förtroendevalda.
Hur stor betydelse har löneboxarna för ingenjörernas löner?
– Tyvärr alladels för stor. Löneboxarna är ett jätteproblem eftersom de inte utgår från individernas prestation, trots att avtalet säger att individen ska premieras. Jag vet av egen erfarenhet att det är svårt att få till en förändring och kunna belöna seniora ingenjörer som har värdefull erfarenhet.
Får LO:s medlemmar mer tack vare låglönesatsningen i deras avtal och har Sveriges Ingenjörers medlemmar i så fall kompenserats för det?
– Sveriges Ingenjörer har inte kompenserats men inte heller förlorat något på låglönesatsningen. I teknikavtalet där vi förhandlar tillsammans med andra fackförbund inom industrin har IF Metall fått några hundradelar mer. Kommunal var inte med i LO-samordningen, de har förhandlat själva och har många medlemmar med de lägsta lönerna.
Karin Virgin
8 kommentarer
Vad har man facket till om facket inte kan få till en individgaranti?
På sätt och vis är facket till för de svaga. De starka och duktiga i individuella löneförhandlingar behöver inte ha något stöd från fack. De får bra löner ändå, oavsett vad facket har lyckats eller inte lyckats i sin förhandling. Det är de som inte är duktiga på förhandlingar som har nytta av facket. Man måste inse att de flesta som är duktiga i sitt yrke inte är duktig på förhandling och därmed inte kan få löner som motsvarar deras prestanda. Finns det någon individgaranti, kan man luta mot den i alla fall, när man inte lyckas med något annat i förhandlingen.
Totalt misslyckande när det inte finns någon individgaranti. Kommer att innebära lönesänkning i fårhållande till inflation och pensionsinnbetalningar.
Målet är 2% ja, men faktisk inflation ligger runt 0,5%. Konsumentprisindex (KPI) är lämpligt att vikta lönen mot.
https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/statistiknyhet/konsumentprisindex-kpi-juli-2020/
Men en förklaring till gapet mellan april och november krävs!
Eventuell retroaktivitet ligger hos de lokala parter att förhandla om. I företag som går mycket dåliga pga Corona kan det vara värd att balansera med att ha kvar arbetstillfällen kort och medelfristigt. Men så finns många företag som faktiskt går bra och då borde det finnas utrymme till både högre löner och retroaktivitet.
Det kan även vara värd att titta på löneökningar mellan lönerevisioner. Visst ska det väl löna sig att ta på mer ansvar, mer krävande arbetsuppgifter och även ökar sin kompetens.
Sen tycker jag att KPI och KPIF är dåliga värdemätare för löneökningar.
Det finns en anledning varför riksbanken har ett inflatonsmål på 2%. Så länge vi ligger långt under borde löneökningar någon % högre.
När vi pratar lön så tänker jag även på att civilingenjörer förlorade under nu många år närmare 1% mot alla andra yrken.
Arbetsgivarna köper sig vid varje avtalsrörelse fred. Säljer vi det för billigt? Är medlemmarna beredda att göra något åt det? Gemensamma är vi starka och fackförbundet är vi tillsammans.
På grund av avtalet som förhandlats fram kommer ju i princip ingen ingenjör (på en facklig arbetsplats) få någon löneökning för 7 månader av 2020 – Oavsett hur bra eller dåligt företaget man jobbar på har gått.
@Sveriges Ingenjörer – Jag håller med er rubrik och tycker vi har rätt att få veta varför.
Löneboxar nämns väl inte i avtalet, så då bör man lokalt kunna hävda att argument om löneboxar är avtalsvidriga.
Iom att riksbanken siktar på en inflation på 2%.
Så kan ju allt under 2% ”löneökning” ses som en lönesänkning?
Exakt så är det, på samma sätt som en 2%ig ökning egentligen betyder att du står och stampar på samma reallön. Så de 5,3% som nu ska spridas på 3 år är också en lönesänkning.