Inkomstförsäkring och budget väckte debatt på fullmäktige

Inkomstförsäkring, budget för 2021 och ett nytt chefs- och ledarskapsprogram  var några av de frågor som diskuterades livligt på  Ingenjörsfullmäktige, som i år genomfördes digitalt.

I maj beslutade ett extrainsatt fullmäktige att tillfälligt höja medlemsavgiften under 18 månader för att säkra finansieringen av inkomstförsäkringen. Då utlovades en återrapportering vid Ingenjörsfullmäktige, men inte hur den skulle ske. En samlad rapport presenterades inte men de prognoser som är möjliga att göra i dag fanns redovisade i budgetpropositionen och i förbundsstyrelsens motionssvar.

– Storleken på den premie som Sveriges Ingenjörer ska betala försäkringsbolaget under 2021 vet vi inte än. Vi räknar med att få besked om det snart, säger förbundsordförande Ulrika Lindstrand.

Hittills har inte så många medlemmar som befarat nyttjat inkomstförsäkringen men Ulrika Lindstrand varnar för en ökning.

– Vi vet att många som blivit uppsagda har fått avgångsvederlag och det har skjutit problemet lite på framtiden. Förbundsstyrelsen följer noga utvecklingen och om det blir möjligt att avbryta avgiftshöjningen tidigare gör vi det.

En motion handlade om att förbundet ska utreda om inkomstförsäkringen kan bli ett frivilligt tillval som inte ingår i medlemsavgiften och hur olika lösningar för försäkringen skulle kunna se ut. Ett bidragande skäl är att kollektivavtalet för tillsvidareanställda i staten erbjuder motsvarande trygghet. Motionären menar att det är en av anledningarna till att försäkringen inte bör bli en för stor andel av medlemsavgiften.

Magnus Landgren

– Inkomstförsäkringen kan bli en gökunge i vårt budgetbo. Var är smärtgränsen för hur dyr den kan bli? sa Magnus Landgren från listan Ingenjörer i Staten som skrivit motionen.

Motionen röstades ner och ett av motargumenten var att många byter mellan privat och statlig sektor. Olika lösningar skulle också ge högre kostnader och flera ledamöter tog upp den ideologiska grundidén med fackförbund.

– Vi måste se medlemskapet som ett smörgårdsbord där alla betalar lika mycket men väljer det man behöver. Behoven kan också förändras under hela arbetslivet, sa Lena Hellberg från Samhällsbyggarlistan.

Högra fasta kostnader

Budgeten för 2021 fick grönt ljus av fullmäktige men flera ledamöter reagerade över att de fasta kostnaderna ökar och att man budgeterat med ett underskott. Flera ledamöter beskrev budgeten som ”väl expansiv”.

– Det är en farlig trend eftersom det är svårt att sänka fasta kostnader om det skulle bli nödvändigt i framtiden, sa Johan Ingberg från listan Stockholm-Mälardalen.

Sveriges Ingenjörers ekonomichef Marianne Lagerstedt förklarade att budgeten följer budgetdirektivet, som kräver att den löpande verksamheten ska vara självfinansierande, men tillåter ett visst underskott för utvecklingsverksamhet, om det inte förbrukar mer av det egna kapitalet än vad direktivet tillåter.

De ökade kostnaderna beror bland annat på att sju ombudsmannatjänster har tillsatts under de två senaste åren. Fler ombudsmän ger mer resurser att stötta medlemmarna och det har varit ett önskemål från fullmäktige.

– För ett kansli med 180 anställda är ökningen av personalkostnader inte orimlig. I jämförelse med andra fackförbund är Sveriges Ingenjörer kostnadseffektiva med fler medlemmar per anställd. Det finns också behov av utveckling och förbundet behöver vara berett på att göra de förändringar som krävs.

Ulrika Lindstrand påpekar också att 2020 gav ett överskott som balanserar underskottet 2021.

– Nästa år hoppas förbundsstyrelsen kunna genomföra det utvecklingsarbete som fick ställas in under 2020 på grund av pandemin.

Ingenjörsfullmäktige beslutade också att anta ett nytt chef- och ledarskapsprogram även om utskottet som behandlat programmet ansåg att det var tunt och utvecklas mer innan det kan antas. Majoriteten valde ändå att godkänna programmet för att ge förbundet möjligheten att börja använda programmet nu istället för att skjuta upp beslutet ett år.

Ingenjörsrådet skjuts upp

Ingenjörsfullmäktige 2019 beslutade om ett pilotförsök med ett Ingenjörsråd, dit runt 30–50 medlemmar utöver fullmäktigeledamöterna skulle bjudas in till bredare diskussioner. Ulrika Lindstrand förklarar att planerna fick läggas ner i våras på grund av pandemin.

– Nu måste vi fundera på hur vi ska göra. Ska vi ordna ett digitalt möte eller vänta tills det blir möjligt att arrangera ett Ingenjörsråd där vi träffas på plats? Det ska vi diskutera i förbundsstyrelsen.

Framtiden för Sveriges Ingenjörers konfliktfond diskuterades också under fullmäktige och även om detaljerna om fonden är inte offentliga säger Ulrika Lindstrand att fonden är stark och stabil.

– Jag är verkligen glad över att vi ändrade riktlinjerna för placeringarna för två år sedan i god tid innan krisen kom. Nu fortsätter den att generera sig själv och efter krisen i våras har den hämtat sig fort och det känns tryggt.

Omval av ordföranden

Ingenjörsfullmäktige tog också beslut om inval och omval av ledamöter till förbundsstyrelsen (läs Ingenjörens artikel). Ulrika Lindstrands mandat som förbundsordförande förlängdes två år.

Vilka bli de viktigaste frågorna att arbeta med framöver?

– Just nu har vi ett stort fokus på ingenjörernas behov av kompetensutveckling och arbetsmiljön som har påverkats av distansarbete. Hela samhället är  i en omställningsfas som påskyndats av pandemin och jag tror att Sverige har stora möjligheter att bli framgångsrika både med digitalisering och nya gröna teknologier inom industrin. I den utvecklingen har ingenjörer en viktig roll, säger Ulrika Lindstrand.