Hur mycket tjänar ingenjörer under en livstid? Hur står det sig mot andra yrken? Och hur skiljer det mellan kvinnor och män? Det har Saco tagit fram svaret på. Här är listan.
I samband med Internationella kvinnodagen räknar Saco fram genomsnittlig livslön för kvinnor respektive män för olika akademikeryrken. I statistiken syns att för civilingenjörer är livslönen 25,4 miljoner kronor för män och 23,8 miljoner för kvinnor. För högskoleingenjörer är den 21,9 miljoner för män och 20,3 miljoner för kvinnor.
Sacos genomgång är gjord för att sätta ljuset på skillnaden i livslön mellan kvinnor och män. Och för både civil- och högskoleingenjörer är skillnaden alltså 1,6 miljoner kronor.
Fyra yrken har större skillnad i livslön mellan könen, nämligen ekonomer, jurister, datavetare och agronomer/hortonomer. För ekonomer är skillnaden 4 miljoner kronor. (se också tabell längst ner där även procentuell skillnad visas)
Många ingenjörsföretag jobbar med frågan
Jessica Bagge, ansvarig för jämställdhetsfrågor på Sveriges Ingenjörer, tycker att det är lika beklämmande varje år att se statistiken över hur kön påverkar livslönen. Men att skillnaden är mindre för ingenjörer än för till exempel ekonomer tycker hon ändå är en fjäder i hatten för ingenjörsbranschen.
Livslön
Årets beräkning av livslönen baseras på 2018 års löner och regelverk. I beräkningen tar man med den samlade livslönen mellan 19 och 85 år och tar också hänsyn till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet, pension, inkomstskatt och studiemedel.
– Många ingenjörsföretag jobbar med frågan. De vill inte skicka signalen att ”här får kvinnor lägre lön”. Många har uttalade mål för att öka andelen kvinnor som rekryteras och andelen av chefer och experter, säger hon.
Samtidigt tycker hon att arbetsgivarna borde ta ett större ansvar.
– De vet ju vad de vill betala för. Om kvinnor begär något mindre kan de korrigera. De måste inte få en lägre lön.
Kvinnors lägre livslön beror främst på att kvinnor inte jobbar som chefer och experter lika ofta som män, oftare jobbar i offentlig sektor och oftare jobbar deltid. Men kvinnor som är ingenjörer jobbar mindre deltid än kvinnor generellt i Sverige, 11 procent jämfört med 33 procent.
Kunskap är makt
För att minska skillnaden i livslön har Sveriges Ingenjörer bland annat drivit igenom föräldralön som gör att livslönen påverkas mindre när man är föräldraledig. Man opinionsbildar för jämställda löner. Och lönestatistik och rådgivning är ytterligare en del.
– Så att man vet läget. Då är det lättare på ett lönesamtal att säga ”Det där är för låg lön”. Att ge medlemmar råg i ryggen att begära marknadsmässig lön.
Förbundet driver också på för lönekartläggningar och kompetensbaserad rekrytering – att det är tydligt vad en roll kräver och vad man betalar för det.
– Vi utbildar förtroendevalda i vad man kan göra för att komma åt löneskillnader, att följa upp lönekartläggningar, vara en nagel i ögat och kräva åtgärder. Arbetsgivare ska inte diskriminera. Och när man vet vad lagen innebär är det lättare att stå på sig.
Här är livslönen för män respektive kvinnor för olika akademikerutbildningar/yrken:
| Utbildning/yrke | Kön | Livslön miljoner kronor | |
| 1 | Läkarutbildning | man | 28,7 |
| 2 | Läkarutbildning | kvinna | 27,9 |
| 3 | Ekonomutbildning | man | 27,2 |
| 4 | Juristutbildning | man | 27,1 |
| 5 | Civilingenjörsutbildning | man | 25,4 |
| 6 | Juristutbildning | kvinna | 24,7 |
| 7 | Civilingenjörsutbildning | kvinna | 23,8 |
| 8 | Ekonomutbildning | kvinna | 23,2 |
| 9 | Tandläkarutbildning | man | 22,9 |
| 10 | Systemvetenskaplig/allmän datautbildning | man | 22,8 |
| 11 | Matematik och statistikutbildning | man | 22,7 |
| 12 | Tandläkarutbildning | kvinna | 22,4 |
| 13 | Datavetenskaplig utbildning | man | 21,9 |
| 13 | Högskoleingenjörsutbildning | man | 21,9 |
| 15 | Samhällsvetar- och förvaltningsutbildning | man | 21,8 |
| 16 | Apotekarutbildning | man | 21,7 |
| 17 | Systemvetenskaplig/allmän datautbildning | kvinna | 21,5 |
| 18 | Matematik och statistikutbildning | kvinna | 21,2 |
| 18 | Apotekarutbildning | kvinna | 21,2 |
| 20 | Arkitektutbildning | man | 20,9 |
| 20 | Arkitektutbildning | kvinna | 20,9 |
| 22 | Personal/beteendevetarutbildning | man | 20,8 |
| 22 | Veterinärutbildning | man | 20,8 |
| 22 | Veterinärutbildning | kvinna | 20,8 |
| 25 | Samhällsvetar- och förvaltningsutbildning | kvinna | 20,6 |
| 26 | Fysikerutbildning | man | 20,4 |
| 26 | Agronom- och hortonomutbildning | man | 20,4 |
| 28 | Högskoleingenjörsutbildning | kvinna | 20,3 |
| 29 | Journalistik och medievetenskaplig utbildning | man | 20 |
| 29 | Psykologutbildning | man | 20 |
| 31 | Journalistik och medievetenskaplig utbildning | kvinna | 19,9 |
| 32 | Personal/beteendevetarutbildning | kvinna | 19,8 |
| 33 | Datavetenskaplig utbildning | kvinna | 19,7 |
| 34 | Psykologutbildning | kvinna | 19,5 |
| 35 | Kemistutbildning | man | 19,3 |
| 36 | Geovetenskaplig utbildning | man | 19,2 |
| 36 | Socionomutbildning | man | 19,2 |
| 36 | Kemistutbildning | kvinna | 19,2 |
| 39 | Ämneslärarutbildning, allmänna ämnen | man | 18,9 |
| 39 | Geovetenskaplig utbildning | kvinna | 18,9 |
| 41 | Agronom- och hortonomutbildning | kvinna | 18,7 |
| 42 | Yrkeslärarutbildning | man | 18,5 |
| 42 | Biologutbildning | man | 18,5 |
| 42 | Socionomutbildning | kvinna | 18,5 |
| 45 | Teologisk utbildning | kvinna | 18,4 |
| 46 | Lärarutbildning för grundskolans tidigare år | man | 18,3 |
| 46 | Lärarutbildning, praktisk-estetiska ämnen | man | 18,3 |
| 48 | Ämneslärarutbildning, allmänna ämnen | kvinna | 18,2 |
| 48 | Yrkeslärarutbildning | kvinna | 18,2 |
| 48 | Biologutbildning | kvinna | 18,2 |
| 51 | Teologisk utbildning | man | 18,1 |
| 52 | Fysioterapeututbildning | man | 17,6 |
| 52 | Lärarutbildning för grundskolans tidigare år | kvinna | 17,6 |
| 52 | Lärarutbildning, praktisk-estetiska ämnen | kvinna | 17,6 |
| 55 | Humanistisk utbildning | man | 17,5 |
| 56 | Konstnärlig utbildning | man | 17,4 |
| 57 | Biomedicinsk analytikerutbildning | man | 17,3 |
| 57 | Humanistisk utbildning | kvinna | 17,3 |
| 57 | Biomedicinsk analytikerutbildning | kvinna | 17,3 |
| 60 | Fysioterapeututbildning | kvinna | 17,2 |
| 61 | Biblioteks- och informationsvetenskaplig utb | man | 16,8 |
| 62 | Konstnärlig utbildning | kvinna | 16,7 |
| 62 | Arbetsterapeututbildning | kvinna | 16,7 |
| 64 | Tandhygienistutbildning | kvinna | 16,6 |
| 65 | Biblioteks- och informationsvetenskaplig utb | kvinna | 16,5 |
Skillnad i livslön mellan kvinnor och män:
| Utbildning/yrke | Livslön män mkr | Livslön kvinnor mkr | Skillnad mkr | Skillnad % |
| Pedagogik och lärarutbildning: | ||||
| Lärarutbildning för grundskolans tidigare år | 18,3 | 17,6 | 0,7 | 3,8 |
| Ämneslärarutbildning, allmänna ämnen | 18,9 | 18,2 | 0,7 | 3,7 |
| Lärarutbildning, praktisk-estetiska ämnen | 18,3 | 17,6 | 0,7 | 3,8 |
| Yrkeslärarutbildning | 18,5 | 18,2 | 0,3 | 1,6 |
| Humaniora och konst: | ||||
| Humanistisk utbildning | 17,5 | 17,3 | 0,2 | 1,1 |
| Konstnärlig utbildning | 17,4 | 16,7 | 0,7 | 4 |
| Teologisk utbildning | 18,1 | 18,4 | -0,3 | -1,8 |
| Biblioteks- och informationsvetenskaplig utb | 16,8 | 16,5 | 0,3 | 1,8 |
| Samhällsvetenskap, juridik m m: | ||||
| Ekonomutbildning | 27,2 | 23,2 | 4 | 14,7 |
| Personal/beteendevetarutbildning | 20,8 | 19,8 | 1 | 4,8 |
| Juristutbildning | 27,1 | 24,7 | 2,4 | 8,9 |
| Journalistik och medievetenskaplig utbildning | 20 | 19,9 | 0,1 | 0,5 |
| Psykologutbildning | 20 | 19,5 | 0,5 | 2,5 |
| Samhällsvetar- och förvaltningsutbildning | 21,8 | 20,6 | 1,2 | 5,5 |
| Naturvetenskap, matematik och data: | ||||
| Biologutbildning | 18,5 | 18,2 | 0,3 | 1,6 |
| Systemvetenskaplig/allmän datautbildning | 22,8 | 21,5 | 1,3 | 5,7 |
| Geovetenskaplig utbildning | 19,2 | 18,9 | 0,3 | 1,6 |
| Kemistutbildning | 19,3 | 19,2 | 0,1 | 0,5 |
| Matematik och statistikutbildning | 22,7 | 21,2 | 1,5 | 6,6 |
| Datavetenskaplig utbildning | 21,9 | 19,7 | 2,2 | 10 |
| Fysikerutbildning | 20,4 | * | ||
| Teknik och tillverkning: | ||||
| Arkitektutbildning | 20,9 | 20,9 | 0 | 0 |
| Civilingenjörsutbildning | 25,4 | 23,8 | 1,6 | 6,3 |
| Högskoleingenjörsutbildning | 21,9 | 20,3 | 1,6 | 7,3 |
| Lant- och skogsbruk, djursjukvård: | ||||
| Agronom- och hortonomutbildning | 20,4 | 18,7 | 1,7 | 8,3 |
| Veterinärutbildning | 20,8 | 20,8 | 0 | 0 |
| Hälso- och sjukvård, social omsorg: | ||||
| Läkarutbildning | 28,7 | 27,9 | 0,8 | 2,8 |
| Tandläkarutbildning | 22,9 | 22,4 | 0,5 | 2,2 |
| Tandhygienistutbildning | * | 16,6 | ||
| Biomedicinsk analytikerutbildning | 17,3 | 17,3 | 0 | 0 |
| Fysioterapeututbildning | 17,6 | 17,2 | 0,4 | 2,3 |
| Arbetsterapeututbildning | * | 16,7 | ||
| Apotekarutbildning | 21,7 | 21,2 | 0,5 | 2,3 |
| Socionomutbildning | 19,2 | 18,5 | 0,7 | 3,6 |
* För få individer för att beräkna livslön.
14 kommentarer
Skandia visar i en undersökning att män i snitt tar examen vid 28 års ålder mot kvinnornas snittålder på 27 år. Det kan ju vara en förklaring till löneskillnaden i ingångslön. Karin skrev ju själv en artikel om det i Ingenjören 9 april 2018 ” Sen examensålder ger lägre pension – men bli inte skrämd”.
Och Medlingsinstitutet konstaterar som sagt ” Det visar sig att en löneskillnad mellan könen på 4,2 procent inte kan förklaras med den tillgängliga statistiken. Det är emellertid inte ett mått på diskriminering utan en skillnad som är oförklarad i statistisk mening.”
Fakta som även bör läggas in i helheten är att män står för över 95% av de dödliga arbetsplatsolyckorna de senaste 100 åren (inom starkt mansdominerade yrken). Ett farligt yrke kan ju vara en skälig grund för hög lön.
Många äldre män har dessutom gjort värnplikt i 12-18 månader med kraftigt inkomstbortfall (jag fick 24kr/dygn i lumpen). Har det tagits med i beräkningen?I lumpen fick även många män en ledarutbildning som kan bidragit till att fler 50+ män än kvinnor är chefer idag.
Som sagt, i slutändan handlar det väl om att göra egna val: tycker hen att lönen är för dålig eller hen blir behandlad orättvist, byt jobb.
Jag är fundersam. Ni säger först livslönen är olika för män och kvinnor (1,6 miljoner). Sen nämner ni några orsaker till detta (Kvinnors lägre livslön beror främst på att kvinnor inte jobbar som chefer och experter lika ofta som män, oftare jobbar i offentlig sektor och oftare jobbar deltid.). Dessutom verkar denna jämförelse vara mellan alla ingenjörsyrekt vilket blir lite missvisande (ration mellan kvinnor och män gissar jag är inte samma mellan alla yrken). Som Kim nämnde nedan i en kommentar så finns det många olika faktorer att ta in, och när dessa faktorer tas i hänsyn så minskar lönegapet. Medlingsinstitutet nämndes nedan som ger ett gap på 4.2 procent, fast de tar inte med faktorer som meriter, kompetens, sjukskrivning, övertid, föräldraledighet, antal år i företaget, antal jobbyten osv. Arbetsgivarverket tar med ännu fler faktorer än Medlingsinstitutet och kommer fram till 0.5 procent. Jag tar med denna fakta för att ni sen säger att arbetsgivarna borde ta ett större ansvar genom att korrigera för lägre lön som kvinnan begär. Korrigera för vad exakt? Jag menar lönen är ju olika mellan personer med samma kön också pga en mängd antal faktorer, allt från ålder till kompetens, hur ska man bara lite lätt ”korrigera” en kvinnas lön då? Dessutom har enligt mig arbetsgivaren inte ett ansvar att sätta en ”skälig lön” utan om de kan betala en person 1000 kr mindre i månaden för samma arbete så kommer de göra det, oavsett kön på denna person. Vill man ha högre livslön får man antingen byta spår/byta arbetsplats, jobba för privat företag, jobba mindre deltid och får man inte chefsposition får man ta mer risker och starta eget företag om man nu har chefskompetens.
Arbetsgivarverket är ju arbetsgivarorganisation för statliga arbetsgivare, och räknar fram löneskillnaderna för den sektorn, medan Medlingsinstitutet tar fram löneskillnaden för hela arbetsmarknaden.
Korrigeringen avser till exempel nyexaminerade där det är enkelt att jämföra eftersom det då handlar om personer med likvärdig utbildning och utan erfarenhet. Där visar Sveriges Ingenjörers statistik att kvinnor får över 1000 kronor lägre ingångslön. Jessica Bagge menar att arbetsgivarna i de här fallen kan kompensera och betala nyexade samma lön även om någon begär mindre. Och som Jessica Bagge dessutom säger: Hur attraktiv är en arbetsgivare som betalar kvinnor mindre än män? /Redaktionen, Karin Thorsell
Finns det något yrke där det är omvänt, kvinnor tjänar mer än män? När jag läser den här statistiken blir jag nedslagen, trodde att vi hade kommit längre.
Ser ut som att Teologer är den enda yrkesgruppen där kvinnor tjänar mer.
Möjligtvis är det fler äldre herrar än damer, åtminstonde i ingenjörsyrken, som påverkar siffrorna. Skulle vara intressant att se statistik om enbart nyanställda/unga i den här frågan.
Eller att man tar hänsyn till åldersgrupp och antal mellan könen.
Teologer, men det verkar vara de ända..
För ett antal år sedan drev förbundet frågan om livslön för ingenjörer (akademiker) relativt dem som började arbeta direkt efter grundskolan. Syftet var att höja lönenivån för ingenjörerna. Min minnesbild är att akademikerna ofta drog nitlotten i en sådan jämförelse. Det har varit tyst om detta länge, kanske för att det inte längre är så intressant? Vi har kanske lyft oss i relativ lönenivå? Hur skulle statistiken se ut om man också tog in ett antal jämförelsegrupper med personer som började jobba direkt efter grundskolan?
Hej Hans, Jag har inte gått in på det till den här artikeln, så jag kan inte svara helt. Men Sacos rapport tar upp avkastningen utifrån internräntemetoden för män respektive kvinnor jämfört med personer som börjat jobba direkt efter naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning (kvinnor som pluggat vidare jämfört med kvinnor som började jobba efter gymnasiet och män som pluggat vidare jämfört med män som började jobba direkt efter gymnasiet – och ingenjörer jämförs med dem som börjat jobba efter att ha gått natur).
För högskoleingenjörer är du internräntan av att plugga 9,7 procent för män och 12,8 procent för kvinnor. För civilingenjörer är den 11,1 procent för män och 12,6 procent för kvinnor. Saco skriver att den största anledningen till att internräntan är högre för kvinnor är att ”män kan få relativt bra löner utan högskoleutbildning medan för kvinnor krävs det ofta en högskoleutbildning för en god löneutveckling”. /Karin Thorsell, redaktionen
Har det i undersökningen tagits hänsyn till skillnader i deltid vs heltid, föräldraledighet, val av offentlig vs privat sektor, skillnad i arbetstid, val av att jobba som chef eller ej, skillnader i sjukskrivning, osv?
Om inte så blir ju undersökningen missvisande. I liknande studier om skillnader i lön mellan kvinnor och män har det efter att det kompenserats för sådana faktorer visat sig att löneskillnaderna pga kön i praktiken är negligerbara. Men artiklar i media ignorerar ofta detta faktum och kompenserar inte för sådana faktorer, antingen för att skapa rubriker eller för att driva en vänsterfeministisk agenda.
Så har ni någon statistik för hur det set ur då det kompenserats för ovan nämnda faktorer?
Olika beräkningar kan ju användas för att visa på olika saker och det betyder inte att det är missvisande. Den här beräkningen avser livslön, där man också tar med omfattning av bland annat deltidsjobb. Livslön påverkas ju också av den kostnad som blir av att plugga länge på högskolan.
Det du efterfrågar om löneskillnader mellan kvinnor och män beräknas av Medlingsinstitutet. I deras senaste statistik skriver de att den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män är 4,2 procent. /Redaktionen
4% är ju också skillnaden mellan hur mycket långa personer vs kortare personer tjänar. Som ni säger olika beräkningar kan användas för visa på olika saker (generisk utsaga). Eller så kan vi generalisera vidare och säga att du kan alltid dela en population i två eller fler grupper och hitta skillnader som är ”oförklarliga”.
Nu blev jag nyfiken Mike! Var kommer siffran om längd ifrån?
Så det finns ganska många studier som pekar på att längd, IQ och andra egenskaper påverkar lön lika mycket eller mer så än kön. Till exempel APA (American Psychological Association) säger: ”The findings suggest that someone who is 6 feet tall earns, on average, nearly $166,000 more during a 30-year career than someone who is 5 feet 5 inches–even when controlling for gender, age and weight.”
Poängen är att oavsett vilken egenskap man väljer att studera så hittar man skillnader när man delar in människor i grupper.
Mike, verkligen intressant tes! Vet du hur stor skillnaden är mellan hjulbenta och kobenta? Länka gärna till studien/artikeln om långa och korta också, verkar intressant.