Därför mår vi bra av att vara nyfikna

Att vara nyfiken är grunden för kreativitet, innovation och utveckling. Trots det är nyfikenhet en egenskap som fått ett oförtjänt dåligt rykte. Det vill Ulrica Norberg ändra på genom sin bok Nyfiken.

Ett barn ställer i genomsnitt 300 frågor per dag. Här finns en genuin vetgirighet som yttrar sig i den ständiga frågan ”varför?”, där barnet utforskar, lär sig och bygger upp sin erfarenhet. Ju äldre vi blir desto färre frågor ställer vi. Redan i högstadieåldern har nyfikenheten mattats av och som vuxen har vi stagnerat och ställer inte längre några nya frågor.

Att vara nyfiken är därför en förmåga vi behöver träna och utveckla.

Om man tränar sin nyfikenhet rätt ger det starkare mentala muskler, ökad glädje, fokus och koncentration enligt Ulrica Norberg. Foto: Caroline Andersson

– Nyfikenhet är den enda egenskapen som får oss att utmana våra vanemönster. Det är en tillgång som gör att vi kan bygga på vår kunskap och nå längre, poängterar Ulrica Norberg.

Nyfikenhet är en tillgång

I boken Nyfiken har Ulrica Norberg utforskat sin egen nyfikenhet på nyfikenheten genom att intervjua forskare och experter inom en rad olika områden, allt från neurofysiologi och etologi till socialpsykologi. Varför är nyfikenhet viktigt, hur kan vi träna upp den förmågan och vilken betydelse har nyfikenheten i dagens samhälle?

Inom de allra flesta yrken idag blir det allt viktigare med medarbetare som är kreativa, innovativa och vill utvecklas – egenskaper som som alla bottnar i en nyfikenhet. Intresset av att se saker ur nya perspektiv, upptäcka och hitta nya lösningar är också en viktig drivkraft inom ingenjörsyrket.

– Det är omöjligt att vara ingenjör om man inte är nyfiken, konstaterar Ulrica Norberg.

Hjärnan behöver pauser

Problemet är att vi i våra stressade arbetsliv trycker undan möjligheten att vara nyfiken. När vi sitter framför datorn hela dagarna med möten som avlöser varandra och prioriterar bort alla pauser blir också nyfikenheten lidande.

För att kunna vara nyfiken och utforskande behöver vi nämligen även ge utrymme för inforskande.

– Hjärnan behöver pauser. Forskning har visar att vi kan vara fokuserade i 188 minuter, därefter flyger tankarna iväg, hjärnan tar en omställningspaus. Om vi ändå fortsätter pressa på kommer vi att bli trötta i huvudet och utmattade när dagen är slut, förklarar Ulrica Norberg.

Att ta en paus, hämta en kopp kaffe, titta ut genom fönstret en stund eller gå ut på en promenad ger hjärnan en chans att koppla ihop det vi nyss gjort med våra tidigare erfarenheter och kunskaper. Det är därför vi kan komma på lösningen när vi släpper det problem vi brottas med och gör något helt annat.

Aktiviteter där vi bara får vara, utan krav på prestationer, är viktiga sysselsättningar för att ge hjärnan den nödvändiga återhämtningen, men även för öppna upp hjärnans fulla potential. Men, då gäller det att våga utmana sig själv att göra saker som är nya och kanske lite obekväma.

Schackspel väckte nya förmågor

Ulrica Norberg berättar om när hennes son ville börja spela schack med henne, något som hon själv inte alls var lockad av. Hon bestämde sig för att trots sitt eget motstånd ändå ge schack en chans och avsatte 20 minuter per dag till schackträning. Efter en tid märkte hon att det också påverkat henne inom andra områden.

– Jag blev bättre på att hålla tider, planera och se samband. Jag tycker fortfarande att schack är tråkigt, men det gav mig möjlighet att träna upp nya tankebanor, konstaterar hon.

Att vara nyfiken innebär med andra ord att vi tränar vår hjärna att öva upp nya nervbanor och koppla samman gamla kunskaper till nya insikter. Nyfikenheten hjälper oss att ställa nya frågor, utmana tidigare vetande och upptäcka nya lösningar på problem.

Men varför slutar vi då vara nyfikna?

– Nyfikenhet har fått en negativ klang och det finns också en historisk förklaring till det. Att var nyfiken innebär att vi också utmanar rådande föreställningar. Nyfikenheten kan därför upplevas som hotfull, säger hon.

Boken utforskar nyfikenheten genom forskning, filosofi, kultur och socialpsykologi.

Ulrica Norberg konstaterar att nyfikenhet är en av våra nio grundläggande känslor som vi dessutom mår bra av att underhålla. När vi slutar vara nyfiken släcker vi ned delar av hjärnan som inte får en chans att utvecklas. Andra känslor, som rädsla, avund och skam, får ta större plats och i förlängningen kan bristen på nyfikenhet leda till depression.

– Men du kan tända upp hjärnan igen genom att ge din nyfikenhet mer utrymme. Börja i det lilla, med din andning till exempel, och utforska genom att ställa frågor. Hur känns det när du andas, vad händer i din kropp och på vilka olika sätt kan du andas?

Ger muskler till vårt vetande

Ulrica Norberg förklarar att nyfikenheten finns som en tillgång hos alla människor, men att det kan ta sig uttryck på olika sätt. Vissa är som en hackspett, de går på djupet och är nyfikna inom ett smalt specialiserat område. Andra är som ugglor, de är nyfikna på det mesta och kan mycket men på en mer övergripande nivå.

– Det är viktigt att vi förstår att nyfikenheten är en tillgång som hjälper oss att ge nya muskler till vårt vetande. Genom att fortsätta vara nyfiken kommer vi att må bättre och vara mer hållbara genom hela livet.