Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Det är bara några av de gröna satsningar som är på gång i de norra delarna av landet. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

Under året beräknas Northvolts batterifabrik utanför Skellefteå tas i drift. Rekryteringen pågår för fullt, drygt 3 000 personer ska anställas de kommande åren. Behovet av ingenjörer är också stort. Totalt i hela företaget rekryterade Northvolt 500 ingenjörer förra året, varav cirka 50 vid Northvolt Ett i Skellefteå.

– Vi har behov av extremt många skickliga ingenjörer. Här spelar global headhunting en viktig roll och vi har redan idag över 80 nationaliteter samlade i företaget. Vi fångar också upp unga talanger tidigt, genom samarbeten med masteruppsatser och ett stort program med betalda sommarpraktiker, berättar Anders Thor, ansvarig för samhällsrelationer på Northvolt.

Hög anställningstakt

Det är en bred palett av ingenjörer de söker. Det är process-, tillverknings- och produktionsingenjörer, ingenjörer inom kvalitetssäkring, produktionsledning och Lean, inom arbetsmiljö och säkerhet och inte minst inom installation och uppstart av produktion.

Anders Thor, Northvolt

Att hitta rätt kompetens och hålla en hög anställningstakt är förstås en utmaning.

Anders Thor konstaterar att de flesta som söker sig till Northvolt gör det på grund av uppdraget. Många är lockade av att vara med och bygga upp en helt ny europeisk basindustri från grunden, men även av att vara med och bidra till klimatomställningen.

Dessutom ser man det som ett viktigt steg i karriären där man samlar på sig kompetens som kommer vara eftertraktad framöver.

– Många kommer från kemisk verksamhet, och även industrier som nu växlar ned samtidigt som vi växlar upp – som pappers- och massaindustrin, och olja och gas. Det är en klimatomställning som sker i realtid inom ingenjörsbranschen, konstaterar han.

Samarbetar med universitetet

Northvolt är inte den enda nyetableringen på gång i de nordliga länen. I Norra Svartbyn utanför Boden planerar H2 Green Steel en storskalig anläggning för fossilfri ståltillverkning som förväntas skapa runt 1 500 direkta arbetstillfällen när den är igång 2024.

Maria Persson Gulda, CTO på H2 Green Steel, förklarar att kompetensfrågan är högaktuell för dem, trots att de är i ett tidigt bolagsskede.

– Vi är fortfarande i ett planeringsskede när det gäller frågan om kompetensförsörjning, men vi har inlett samarbeten med universitet, som exempelvis Luleå tekniska universitet.

Kräver ett nytänkande

Behovet spänner sig dock över ett brett område, och över flera olika typer av utbildningsnivåer. De behöver både global expertis med specialistkompetens som inte ens existerar storskaligt i Europa, men de kommer även att samarbeta med gymnasier, yrkeshögskolor liksom universitet och högskolor för att säkerställa det långsiktiga behovet för verksamheten.

– Vi kommer behöva tänka långt utanför traditionella boxar för att lösa denna fråga. Det vore till exempel roligt att få till ett samarbete med dataspelsutbildningar som kan hjälpa oss ta fram AI-simuleringar för att till exempel sätta ”recepten” i ljusbågsugnen på bästa sätt.

För att komma upp i drift till 2024 räknar H2 Green Steel med att behöva 750 ingenjörer, ungefär hälften av dem på bachelornivå, och andra hälften på masternivå. Exempel på roller är underhålls- produktions-, miljö- och kvalitetsingenjörer, liksom ingenjörer inom materialutveckling och återvinning, processutveckling, produktion, optimering och AI.

Bryta gamla synsätt

Samtidigt konstaterar Maria Persson Gulda att den största utmaningen av alla är att lyckas vända utflyttningstrenden från Norrbottens glesbygd. Här handlar det både om att få vara med och skapa nya associationer till norra Sverige, men även att bryta de gamla associationerna till basindustrin och visa att det är en bransch som attraherar kvinnor.

– De ny-industriella satsningar som nu görs i regionen öppnar upp för ett högteknologiskt mecka, för både kvinnor och män, där de med hjälp av den senaste tekniken banar väg ett hållbart samhälle för kommande generationer.

För att lyckas attrahera den kompetens som behövs är samarbete helt avgörande – både mellan företagen och med samhället i stort. Projektet T25, där bland annat H2 Green Steel, Northvolt, Boliden, LKAB, SSAB, Skellefteå Kraft, Mobilaris och LTU ingår, är ett exempel där man samarbetar för att hitta lösningar för att möjliggöra satsningarna. Det konkreta målet är att på fem år öka invånarantalet i norra Sverige med 25 000 personer.

– Magnituden av de parallella industriella satsningar i Norrbotten och Västerbotten de kommande åren kräver att man tänker nytt och samarbetar över bolagsgränserna, berättar Maria Persson Gulda.

Metoder för framtidens gruva

Grönt stål är även målet för andra satsningar i Norrbotten. Hybrit är ett teknik- och utvecklingsprojekt som LKAB, SSAB och Vattenfall står bakom, där man utvecklar metoder för att minska ståltillverkningens klimatpåverkan.

För LKAB innebär Hybrid-projektet att de ska bygga en demonstrationsanläggning för produktion av fossilfri järnsvamp i Gällivare. Den beräknas vara klar 2026.

Men det är också andra stora förändringar på gång inom LKAB, framför allt kring omställningen till framtidens gruvdrift. Med försök i både testgruva och virtuella miljöer ska nya metoder och teknik tas fram för att utveckla hållbar gruvbrytning.

AnnChristine Lindgren, LKAB.

–  Det är den största omställningen i vår 130-åriga historia och kan bli den största industriinvesteringen någonsin i Sverige. Det är också en stor utmaning för oss. Vi behöver vara verksamma på flera nivåer och områden för att säkerställa tillgång till den kompetens vi behöver såväl nu som i framtiden, säger AnnChristine Lindgren, HR Strateg på HR Koncern på LKAB.

Vårda de anställda

LKAB rekryterar ett trettiotal ingenjörer varje år, men med tanke på utvecklingen mot mer automatiserade och digitaliserade arbetssätt tror AnnChristine Lindgren att den siffran kommer att öka.

I dagsläget har de framförallt behov av ingenjörer inom el, automation, berg, gruva, maskin, underhåll och miljö och i ett längre perspektiv kommer de även att ha behov av kompetens inom bland annat  autonoma gruvfordon, UX visualisering, AI och digitalisering samt fordonsstyrningssystem.

Men lika viktigt som att söka ny kompetens är det att se till att vårda de anställda, både genom tydliga karriärvägar och kompetensutveckling så att de anställda har möjlighet att utvecklas i takt med teknikomställningen. Dessutom har de ett nära samarbete med Luleå tekniska universitet för att se till att framtidens ingenjörer har rätt kompetens för framtiden.

– Vårt årliga traineeprogram är också en mycket viktig rekryteringsbas, poängterar hon.

Region med drivkraft

Att det är många stora industrisatsningar på gång är något som hon ser positivt på. Det är en styrka att kunna visa upp en region som drivs av goda idéer, initiativkraft och ett tydligt fokus på klimatomställningen.

Läs också: Ingenjörer i industrin testkör kurser för yrkesverksamma

– Vi ser inte varandra som konkurrenter utan vi tror att det är mer framgångsrikt att samarbeta, både i regionen och nationellt. Det handlar om allt från att bygga attraktiva samhällen och utbildning till hur vi i regionen tillsammans ska arbeta för att säkra kompetensen för framtiden.

Utbudet av jobb ökar

Sandra Söderberg, HR-chef på SSAB i Luleå, konstaterar att ingen enskild arbetsgivare kan lösa kompetensutmaningen för verksamheterna i norr. Samarbete är nyckeln. Därför är också SSAB engagerad i det nätverk av aktörer som på olika sätt jobbar för att locka folk till Norrbotten och Västerbotten. Enligt prognoserna behöver befolkningen växa med 100 000 personer fram till 2035.

Sandra Söderberg, SSAB.

– Det är otroligt spännande det som händer. Det innebär även att bredden och utbudet av jobb kommer att öka, vilket är positivt för alla, säger Sandra Söderberg.

Enligt Sandra Söderberg har SSAB en generellt sett låg personalomsättning. Många som arbetar där stannar länge. Däremot finns det ett ständigt behov av ingenjörer, bland annat inom processteknik och metallurgi. Hetast just nu är ingenjörer inom el och IT.

Just nu har SSAB inte några problem med att rekrytera ingenjörer. Men med tanke på alla industrisatsningar som planeras så kommer även SSAB att behöva locka folk att flytta norrut för att jobba inom industrin.

Gör skillnad för framtiden

Att vara en attraktiv arbetsgivare, visa på utvecklingsmöjligheterna och möjligheten att vara en del i den gröna omställningen som präglar hela regionen är viktigt argument för att locka ingenjörer.

– Vi jobbar mycket med bilden av SSAB, att det är roligt att jobba hos oss, att man har intressanta arbetsuppgifter och att det finns många möjligheter att växa och göra karriär inom företaget. Men även att vårt arbete gör skillnad. Vi tillverkar inte bara stål, vi är också med och bidrar till att man kan producera fossilfri vindkraft och den första fossilfria lastbilen, konstaterar Sandra Söderberg.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.