Hur påverkas forskarkarriären efter föräldraledighet?

Det kan vara svårt för forskare att komma tillbaka efter en föräldraledighet och många väljer att hoppa av. Hur påverkar det samhällets behov av kreativitet och innovation? Foto: Getty Images

Vad händer med karriären när forskare och uppfinnare får barn? Och hur påverkar familjebildningen det kreativa utfallet? Det är frågeställningar som Olof Ejermo och hans forskarkollegor nu ska gå till botten med.

Att forskare och uppfinnare väljer att lämna yrket är ett misslyckande för samhället och en investering som går förlorad. Tidigare forskning har visat att föräldraledighet kan straffa sig i form av lägre lön. Men även karriären kan påverkas av familjebildningen, kanske särskilt mycket för kvinnor.

Vad detta beror på och vad man i så fall kan göra för att få fler att stanna kvar i yrket ska Olof Ejermo och hans forskarkollegor nu ta reda på.

Förstå mekanismerna bakom

– Kreativa och innovativa yrken blir allt viktigare i samhället. Därför är det också viktigt att förstå mekanismerna bakom. Hur ser vi till att fler får ut sin kreativitet och kan bidra med innovationer och vetenskap, berättar Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Olof Ejermo. Fotograf: Håkan Röjder

Det är två grupper som är i fokus för projektet: Forskare i den akademiska världen och uppfinnare som arbetar inom forskning och utveckling i den privata sfären. I studien ska man titta närmare på varför individer påbörjar och avslutar karriärer och hur individers karriär utvecklas, före och efter de får barn. Informationen hämtar forskarna från databaser över patent och vetenskapliga artiklar samt registerdata för personer i Sverige, Danmark och Finland.

Tanken är att informationen ska ge en bild av karriären efter familjebildningen – fortsätter uppfinnare att uppfinna i samma takt? Och vad händer med den vetenskapliga produktiviteten?

Vart tar kvinnorna vägen?

Dessutom är man intresserad av att se om det finns skillnader mellan både privat och offentlig sektor, samt mellan de tre nordiska länderna. Extra intressant är det förstås att se skillnaderna mellan kvinnor och män.

– Vi har alla en känsla av att familjebildningen spelar roll för kvinnors karriärer. Med den här studien får vi fakta på bordet som kan hjälpa oss att förstå vad som händer med karriären när man får barn och vilka insatser som skulle kunna göra det enklare att stanna kvar i sitt yrke, säger Olof Ejermo som berättar att en storskalig studie av det här slaget är unik i världen.

Endast tio procent av uppfinnarna i Sverige är kvinnor. Kanske kan detta bero på fördomar kring yrkesval – att uppfinnare och ingenjörer är en traditionellt manlig domän. Men en annan förklaring kan vara att kvinnor är mer aktiva i andra typer av innovationer, mer inriktade på säkerhet, hälsa och life science.

– Men vi vet inte vart kvinnorna tar vägen. Det får vi förhoppningsvis svar på i den här studien, säger Olof Ejermo.

Bättre stöd efter föräldraledighet

Men det finns också andra aspekter som påverkar kvinnors karriärer, till exempel att kvinnor är borta från jobbet längre än män när de får barn. Följden blir att de riskerar att tappar fart i sin forskning, förlora kompetens, men även kontakten med forskarteamet – vilket sammantaget kan göra det svårare att komma tillbaka.

Forskaryrket är dessutom beroende av att forskaren själv skaffar fram sina egna forskningsmedel och det finns ett tryck på att publicera och prestera.

Projektet är igång

Projektet ”Kvinnor inom vetenskap och teknik: karriärhinder och kostnader för barn” startade den 1 november 2021 och löper över sex års tid.

Det är finansierat med 14,7 miljoner från Forte.

Professor Olof Ejermo från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet leder projektet.

– Jag tror att arbetsgivare behöver titta närmare på hur de kan underlätta för forskare att komma tillbaka efter föräldraledighet. Genom att ge ett bättre stöd och hjälp att komma igång igen skulle man förmodligen få ut mer av individen på sikt.

”Det går alldeles för långsamt”

Skillnader mellan Sverige, Danmark och Finland är också intressanta i projektet. De tre länderna är lika på många sätt, men har stora skillnader i hur föräldraförsäkringen är uppbyggd. I Danmark är föräldraförsäkringen exempelvis olika om man jobbar inom offentlig eller privat sektor.

Olof Ejermo hoppas att projektet kan ge bättre insikt i hur både arbetsgivare och samhället kan stötta uppfinnare och forskare att komma tillbaks till kreativitet och innovation efter sin föräldraledighet.

– Andelen kvinnor inom innovation och vetenskap ökar, men det går alldeles för långsamt. Den här studien är en viktig pusselbit som kan ge mer styrka i argumenten för att förbättra karriärvägarna för både forskare och uppfinnare, säger Olof Ejermo.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Fler artiklar