Att skriva examensarbete kan kännas som en oöverstiglig uppgift. Men tänk på att det också är din chans att få nytta av dina samlade kunskaper. Här är några tips från en handledare, två prisbelönta exjobbare och en ansvarig för FoU som hjälper dig att nå ända fram.
Magnus Andersson är universitetslektor, biträdande och ställföreträdande prefekt, samt forskningsledare för Biofysik och biofotonikgruppen vid institutionen för fysik vid Umeå universitet. Han har handlett många studenter genom åren och har varit examinator för ett 70-tal examensarbeten.
Den absolut största oron studenter har inför sitt exjobb handlar om hur de ska lyckas. Många är osäkra på vad de är intresserade av, vad de vill göra av sitt exjobb och att de saknar de djupa kunskaperna.
– Mitt råd brukar vara att välja något du tycker verkar kul och som du vill lära dig mer om. När man väl börjar läsa in sig och fördjupa sig i ett ämne brukar osäkerheten släppa, berättar han.
Vad går jobbet ut på?
Magnus Andersson konstaterar att många studenter har fått bra kunskaper i projektledning under utbildningen, något som underlättar exjobbet. Exjobbet är dessutom en möjlighet att få träna på de kunskaper man fått med sig under utbildningen. Men det finns några saker som man bör vara uppmärksam på.
Ett vanligt misstag är att man inte helt har förstått vad exjobbet går ut på, vad vill projektägaren egentligen? Otydligheten kan visa sig efter ett tag. Oavsett om du gör ett arbete för en forskargrupp eller inom ett företag gäller det därför att du stämmer av förväntningarna så att det är tydligt för båda parter.
Fyra vanliga fallgropar
- Målbilden är otydlig. Se till att du har förstått på vad ditt exjobb ut på.
- Tidsplanen håller inte. Skriv en noggrann projektplanering, gör ett flödesschema över dina mål och när de ska vara genomförda. Ha en plan B för sådant du inte har kontroll över. Multiplicera med pi om du är osäker.
- Du börjar rapportskrivandet för sent.
- Rapporten blir för lång och för faktatung. Ta bort överflödig text och figurer, tänk på att det är tolkningen av din data som är intressant.
Projektplaneringen är den andra stora utmaningen. Det är lätt att vara tidsoptimist, konstaterar Magnus Andersson.
– Multiplicera varje moment med pi (3.14) om du är ovan att tidsplanera. Det hjälper dig att komma lite närmare verkligheten, tipsar han.
Beroende av andras jobb
Examensarbetet kan dessutom vara beroende av andras insats. Här kan problem lätt uppstå. Det är svårt att ha koll på hur lång tid det tar att få ut data från andra eller att få fram den utrustning man behöver för sitt arbete. Särskilt nu under pandemitider har detta varit ett problem för många studenter.
– Leveranser har blivit försenade och ledtiderna kan bli extremt långa när personalen inte har varit på plats. För många har detta orsakat en enorm stress. Det är faktorer som man inte riktigt råder över.
Ha alltid en plan B
För att inte bli alltför sinkad i sitt exjobb tipsar han om att vara vaksam över den här typen av osäkerhet och ha med det i sin projektplanering. Se till att du har en plan B så att du inte hamnar efter.
En vanlig orsak till att exjobbet drar ut på tiden är dock att man skjuter själva rapportskrivandet framför sig. Att skriva en riktigt bra rapport kräver att man lägger mycket tid på att göra texten intressant och tillgänglig för läsaren. Han upplever att många studenter har en tendens att fylla rapporten med rådata, överdrivet mycket fakta och diagram istället för att fokusera på resultat och slutsatser.
– Det är ju rapporten du examineras på, se till att börja skissa på den i tid. Fokusera på kvaliteten och att rapporten beskriver dina resultat. Tänk att du har en story att berätta – vad har du gjort, vad visar din data, vilka är dina slutsatser? Och håll det kort.
För dagbok över arbetet
Daniel Nilsson fick i höstas ta emot Lilla Polhemspriset för bästa exjobb inom civilingenjörsutbildningar. Han tipsar om att föra en dagbok under projekttiden. För honom blev det ett bra stöd i rapportskrivandet.
Läs också: Optisk pincett gav pris för bästa exjobb
Se till att rapporten har ett tydligt budskap och använd gärna en aktiv berättarröst, om institutionen tillåter det, tipsar han:
– Man kan faktiskt se rapporten som ett filmmanus uppbyggt av en utmaning, en handling och en lösning. Detta moderna skrivsätt gör rapporten roligare att både skriva och läsa, samt mer personlig.
Börja på en gång
Han konstaterar också att det uttjatade rådet ”börja i tid” är bra att ta till sig.
– När jag började söka examensarbete så blev jag förvånad över hur svårt det vara att få respons från företag. Sanningen är att kontaktpersonerna ofta är väldigt upptagna med deras vanliga projekt och lätt kan missa ens meddelande eller glömma att svara, så det gäller att ligga på lite extra, berättar han.
Även Oscar Thörn, som vann Wimanska priset för bästa exjobb på högskoleingenjörer, betonar hur viktigt det är att börja direkt.
– Det är lätt när man tänker att man har flera månader på sig att slösa några veckor i början utan att komma så långt, men tiden går snabbare än man tror.
Ha rimliga förväntningar
Oscar Thörns råd är att välja ett ämne som du tycker är intressant både för dig själv och andra, att våga tänka stort, men att samtidigt ha rimliga förväntningar:
– Det finns förstås resultat jag skulle önskat blev bättre och saker jag skulle önskat haft mer tid till. Men det är ändå bara en halv termin man har på sig så man får lägga förväntningarna på en rimlig nivå, poängterar han.
Läs också: Jazzspelande AI-trummis prisas som bästa exjobb
Maria Eklund är ordförande för priskommittén för Wimanska priset. Till vardags är hon ansvarig för FoU på Fuchs Lubricants Sverige. Hon konstaterar att de bidrag som kommer in till priskommittén håller ofta en hög kvalitet, både innehållsmässigt och språkligt.
Vad som gör att ett exjobb fångar kommitténs uppmärksamhet kan vara olika och åsikterna går ibland isär. Men personligen värdesätter hon att exjobbet sätter ämnet i ett sammanhang, både i introduktionen till arbetet och i den framåtsyftande diskussionen.
– Det är värdefullt att jag som läsare förstår sammanhanget, att studenten kan beskriva på vilket sätt arbetet är relevant i ett större perspektiv och på vilket sätt det bidrar till kunskapsuppbyggnaden, förklarar hon.
Se till att vara synkade
För att lyckas med sitt exjobb tror hon att det är viktigt att ha en tydlig kommunikation med sin handledare, både på högskolan och på företaget om man gör sitt exjobb externt. Framför allt är det viktigt att alla parter är synkade kring vad arbetet ska innehålla.
Och var observant på hur mycket tid du har till förfogande.
– Se till att arbetet får rätt balans i förhållande till det som utbildningsmomentet kräver. Förutom ett praktiskt arbete ska du ju även göra litteraturstudien och skriva själva rapporten. Tänk också på att avgränsa dig så att arbetet inte svävar iväg, säger Maria Eklund.
Tappa inte modet
Grunden för ett bra exjobb tror hon ligger i att hitta ett bra ämne och en bra problemformulering och att man för en bra diskussion kring sina resultat. Visst händer det arbetet inte leder fram till de resultat man tänkt sig, men även det kan vara värdefullt.
– Det är förstås tråkigt för studenten, men det kan ju bero på att problemformuleringen eller angreppssättet inte fungerar för att lösa problemet. Men det är ju också ett resultat som är viktigt att dokumentera och som kan ligga till grund för framtida studier.
Tre steg: Så lyckas du med exjobbet
1. Hitta ett exjobb som du tycker är intressant
- Börja med att ta reda på vad det innebär att göra ett examensarbete på er utbildning. Försök sedan hitta företag, forskargrupper eller områden som intresserar dig.
- Prata med äldre kursare och kolla upp institutionens exjobbsannonser.
- Glöm inte bort att även vanliga jobbannonser kan ge en bra insikt och guidning i letandet.
- Se till att du väljer att exjobb som du verkligen känner för och är motiverad att lägga mycket tid på.
- Hur känns dialogen med handledaren/beställaren? Är korrespondensen bra innan exjobbsstarten? Är magkänslan direkt att det här inte känns bra är det läge att tänka om vart man gör sitt exjobb.
2. Planera
- Var noga med att du har en tydlig målbild med vad som förväntas att levereras vid avslutet. Skriv ner en kortfattad text som beskriver syfte och mål och stäm av det med leverantören så att ni är överens.
- Skriv en noggrann projektplanering med mål och delmål. Sätt upp ganska många delmål och tydliggör
- när ett mål ska anses vara avklarat. Känslan att boka av ett delmål ger en kick.
- Gör ett noggrant flödesschema över dina mål och när dessa skall vara genomförda.
- Var inte orolig för att examensarbetet byter riktning under projektets gång. Utvärdera och uppdatera planeringen allt eftersom.
- För en loggbok över projektet. Notera avvikelser från projektplaneringen. Denna loggbok är sedan perfekt för att lära sig av sina planeringsmisstag.
3. Rapporten
- Läs en bok i Vetenskapligt skrivande, exempelvis How to Write a Scientific Paper: An Academic Self-Help Guide for PhD Students av Jari Saramäki eller Writing Science, How to write papers that get cited and proposals that get funded av Joshua Schimel.
- Börja med att sätta layouten för din rapport. Oftast kan man börja relativt tidigt med teori och metod.
- Håll det kort. Lägg krutet på slutsatsen, tolkningarna och resultaten, och använd varje sida med förnuft. Om exjobbsrapporten är på över 50 sidor så bör du fundera på att ta bort överflödig text och figurer.
- Be någon icke-expert läsa din rapport.