Optisk pincett gav pris för bästa exjobb

Daniel Nilssons optiska pincett är stabilare och lättare att integrera med olika mättekniker.

Årets vinnare av Lilla Polhemspriset har förbättrat tekniken för optiska pincetter. Ett verktyg som är viktigt för att kunna studera små partiklar, virus och bakterier.

För att studera riktigt små objekt drar forskarna nytta av kraften som finns i ljus. Med hjälp av optiska pincetter kan forskarna fånga in och ta reda på hur exempelvis bakterier är uppbyggda och vilka egenskaper de har.

Daniel Nilsson har i sitt examensarbete på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik på Umeå universitet jobbat med att förbättra den optiska pincetten. För detta belönas han nu med Lilla Polhemspriset.

Daniel Nilsson, vinnare av Lilla Polhemspriset 2021.

– Det känns jättekul att avsluta fem tuffa år på teknisk fysik med ett examensarbete som vinner Sveriges finaste utmärkelse, berättar Daniel Nilsson.

Fångar in extremt små objekt

Den optiska pincetten utvecklades redan på 1970-talet och belönades med Nobelpriset i fysik 2018. Tekniken har gjort det möjligt att studera levande system som bakterier, virus och extremt små objekt som enskilda molekyler i levande celler.

I sitt exjobb har Daniel Nilsson utvecklat tekniken bland annat genom att bygga ett helt nytt mikroskop från grunden istället för att basera pincetten på ett konventionellt mikroskop. Det gör att stabiliteten förbättras. Dessutom har han utvecklat pincetten så att olika lasrar med olika fångare kan användas i samma pincett.

– Jag har byggt upp en ny pincett från grunden som är stabilare och lättare att integrera med olika mättekniker. Det är egentligen en vidareutveckling av känd teknik men jag har byggt bort en del kvalitetsproblem och integrerat nya tekniker, berättar Daniel Nilsson.

Kombinerar många olika kunskaper

Examensarbetet genomfördes i en forskargrupp där man arbetar med att utveckla laser- och kamerabaserad mätteknik. Arbetet med den optiska pincetten innebar att han fick dra nytta av kunskaper inom såväl programmering, mekanisk konstruktion och optik.

– Det var ett brett exjobb på så vis och jag fick använda många av mina kunskaper. Jag är elektriker i grunden och är mer praktiskt lagd, så det var roligt att kunna kombinera praktiskt arbete med teori, förklarar han.

Läs om förra årets vinnare: Han utvecklade radiomottagare för lavinräddning 

Lilla Polhemspriset

Är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningarna. Det delades ut för första gången 1990. Prissumman är 50 000 kronor.

Daniel Nilsson är numera doktorand på institutionen för fysik vid Umeå universitet där han fortsätter sitt arbete i samma forskargrupp som han gjorde sitt exjobb. Där jobbar han vidare med att utveckla optiska mätmetoder samt metoder för att skapa 3D-printad mikrofluidik.

Mer relevant än någonsin

I motiveringen till priset konstaterar Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Sveriges Ingenjörer, att behovet av forskning på små biologiska och fysikaliska system mer relevant än någonsin.

– Daniel Nilsson har i ett grundligt exjobb lyckats bygga upp ett nytt system som förbättrar redan kända tekniker för optiska pincetter. Hans arbete gynnar sannolikt forskningen på området under många år framöver, säger Ulrika Lindstrand.

1 kommentar

  • IA

    Underbart på så många sätt! Gratulerar Daniel Nilsson till priset och hoppas att många tar till sig detta. En elektriker som går teknisk fysik och sen drar nytta av båda utbildningarna för exjobbet och ger världen en användbar uppfinning.
    Om jag kunde köpa aktier i denne unge man skulle jag satsa en slant. Lycka till med doktorandstudierna!

    21 december 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
Fler artiklar