Lönerevisionen på ABB har slutat i oenighet. Akademikerna menar att företaget inte vill förhandla och därmed bryter mot avtalet. ”Låga löner gör att fler ingenjörer lämnar ABB och vi är oroade” säger Mikael Blomqvist, ordförande för akademikerföreningen.
Löneförhandlingarna för akademikerna på ABB har kört i diket. Det lokala facket har valt att avsluta förhandlingarna i oenighet och nu har Sveriges Ingenjörer begärt en central förhandling.
Inom teknikavtalet finns två löneavtal, ett har slutits med Sveriges Ingenjörer (för akademikerna) och ett med Unionen. Dessutom har Ledarna ett så kallat samarbetsavtal. Sveriges Ingenjörer upplever att företaget inte bryr sig om att det finns olika avtal. Lönerevisionerna slutar på samma nivå för de tre facken trots att vart och ett företräder anställda med olika utbildningar och kompetensnivåer.
– Varför har parterna tecknat olika avtal om alla får samma nivå? Vad är ens vitsen med att ha olika avtal, säger Johanna Holmlund, vice ordförande för akademikerföreningen på ABB.
Sveriges Ingenjörers löneavtal är ett så kallat är processavtal som är sifferlöst och nivån ska fack och arbetsgivare enas om vid lokala förhandlingar. Kommer man inte överens finns en stupstock i avtalet på 2,2 procent.
– Vi upplever att vi aldrig får till stånd en reell förhandling. Arbetsgivaren gör inte ens ett seriöst försök. Man hänvisar bara till märket och säger att de inte kan avvika från det, säger Mikael Blomqvist, akademikerföreningens ordförande.
Företaget vill inte förhandla
Det sifferlösa avtal som Sveriges Ingenjörer har ger en större frihet men också ett större ansvar för lokala parter att komma överens om företagets lönestruktur och hur stora löneökningar som är rimliga.
Akademikerföreningen på ABB anser att företaget och facket i grunden har helt olika syn på hur avtalet ska fungera i praktiken. Bland annat står det tydligt i avtalet att företagets ekonomiska framgångar ska påverka lönerna, och tvärtom. Stora vinster ska helt enkelt ge utrymme för större löneökningar.
– ABB har haft tillväxt i Sverige i åtta år och ger generösa aktieutdelningar till ägarna, men lönerevisionerna landar på, eller mycket nära stupstocken, den lägsta nivå som avtalet tillåter, säger Johanna Holmlund.
Akademikerna har länge försökt få företaget intresserat av att förhandla och enas om en lönestruktur som belönar erfarenhet och kompetens.
– Så är det inte i dag och det gör att lönekurvorna planar ut och ingenjörslönerna på ABB har halkat efter, säger Mikael Blomqvist.
Byter jobb för högre lön
Från de kontakter som han och Johanna Holmlund har med ingenjörer som slutar på företaget kommer oroande signaler.
– Många säger inte till sin chef varför de slutar men när vi frågar får vi ofta höra att det är lönen som är orsaken. Möjligheten till distansarbete har ökat konkurrensen om ingenjörer, säger Mikael Blomqvist.
Akademikerföreningen får också samtal från ingenjörer som söker jobb på ABB och vill veta vad de ska ställa för löneanspråk.
– Vi ger inte längre råd utifrån företagets ingenjörslöner. I stället säger vi att de ska använda Sveriges Ingenjörers lönestatistik och undersöka vad marknadslönen är.
Har begärt central förhandling
Anders Boström, avtalsansvarig på Sveriges Ingenjörer, säger att ABB, genom att inte vilja förhandla löneavtalet med det lokala facket, bryter mot avtalet.
– Vi har flera tillfällen under senare år påkallat så kallade lönekonsultationer mellan de centrala parterna men det är tydligt att det inte har lett till någon förändring. Därför begär förbundet nu en central förhandling.
Det här är en ovanlig åtgärd och Sveriges Ingenjörer har aldrig tidigare begärt en central förhandling med anledning av att arbetsgivaren vägrat en lokal förhandling.
– Att arbetsgivaren inte vill ha en dialog med facket och att det inte sker en reell förhandling är ett avtalsbrott, säger Anders Boström.
Den centrala förhandlingen kommer att genomföras veckan efter påsk.
14 kommentarer
Får väl stryck nu…
Men vi kanske pratar för mkt om work life balance och för lite jobba hårt och skapa resultat. Det i längden innebär fel fokus och det vill man inte betala för.
Jag har varit medlem i Sveriges Ingenjörer i över 40 år och har aldrig någonsin upplevt att Sveriges Ingenjörer förhandlingar har bidragit till att jag gått en löneförhöjning. Jag har enbart fått en löneförhöjning genom att byta tjänst och/eller arbetsgivare! Varje gång jag har frågat fackets ombud vad deras förädlingsvärde är så har svaret varit att komma överens om en övergripande nivå på löneförhöjning och att det är upp till individen att förhandla med arbetsgivare om ens enskilda löneförhöjning. Så vad är det då för nytta man har med att vara med i facket? Enkla svaret är: Inget värde.
Låter exakt som Saab. Kompetensflykten har eskalerat till enorma nivåer där.
ABB står för Andra Betalar Bättre
Jag arbetade på Corporate Research för ganska många år sedan. Då sa man att vi skulle vara världsledande. Men några världsledande löner var det verkligen inte tal om. Jag sökte mig vidare och fick ett lönelyft på 50%.
Jag var fackligt aktiv 1990 – 2006. Jag vill hävda att någon reell förhandlingssituation aldrig förelåg vid lokala förhandlingar. Vilket möjlighet har en HR avdelning vid en enhet i en koncern att självständigt driva lönesättning?
Ingen självständig möjlighet skulle jag säga. Det är ramstyrt, av finansdirektören d.v.s. bestämt i förväg. En ”ram” är en budet som är i praktiken huggen i sten. Den går att ändra, men det är så jobbigt och svårt och krångligt att ingen vill göra det.
I artikeln låter det som att det är första gången en löneförhandling med ABB slutar i oenighet.
Under många år har det inte varit någon reell lokal förhandling på ABB (nu Hitachi) i Ludvika. Enbart centralpott utlagd och aldrig lokal pott.
Det är en stor skam att SI inte har tagit detta steg minst 10 år tidigare. På en direkt fråga till företagets löneförhandlare om vilket mandat de hade att förhandla lön (lokal pott) svarade de att de inte hade mandat, alls!
SI är ett alldeles för mjäkigt fackförbund och beslutet/acceptansen att samordna förhandling med SIF/Unionen har drabbat alla SI-medlemmars löneutveckling negativt sedan dess.
Det är sannolikt likadant på alla större företag. För att löneökningen för akademiker skall bli mer än stupstock krävs att man istället för att fokusera på sitt jobb & gör det bra i tron att det uppmärksammas, istället lägger den fliten på att aktivt söka & byta tjänst eller arbetsgivare.
Där jag är ser man att framförallt yngre ingenjörer till större del än förr slutar & går externt. I regel sker alltid en länehöjning i den flytten. Men det är än så länge för få för att arbetsgivaren skall se det som ett problem som behöver lösas med högre löneökning än stupstock+0,x %.
Ja det är samma. Det finns en topplista på de största ingenjörsarbetsgivarna i Sverige: ABB är på den, Volvo och Ericsson likaså. Det är likadant hos alla dem, och det är väl helt naturligt. Kostnadsmassan på dessa företag domineras mycket av löner, och det finns väldigt mycket overhead i form av byråkrater, administration och ”compliance” och denna del av de riktigt stora företagen växer. De ska också ha lön allihop, och de är inte spec låga. Det är samma kaka som ska betala allt det. Min upplevelse av var det s.a.s. lönar sig att lägga fliten är likadan. Motiveringen till att jobba hårt, mycket och fokuserat på ett jättestort företag (koncern) är inte samma som på ett mindre. Man hittar motiven nån annanstans än i lönekuvertet, iaf har det varit så för mig i många år. Därmed inte sagt att man inte kan få en hyfsat hög lön även på de största ingenjörsabretsgivarna, även om man aldrig varit chef där. Om motivationen tryter, kan man också satsa på att höja sin timlön s.a.s. Och det kan inte sällan gå — rejält.
Det är inte bara ABB utan även avknoppningar som Westinghouse (fd ASEA Atom), Quintus, Bombardier, Alstom, Structon etc.
Samtliga HR-avdelningar diskuterar löner och försvårar för ingenjörer som vill byta jobb. Kollektivt kallas denna grupp ”ABB-kartellen”. Man får hoppas att uppstickare som Northvolt och SGS DNA (Qiagen) kan bryta upp detta för precis som de fackliga representanterna skriver så slår man ihop tekniker och ingenjörer i en och samma pott trots ingenjörens bredare kompetens.
Menar du att det skulle vara en HR-kartell i Västerås?
Min upplevelse av abb är att hr ger närmast skambud i lön, blev erbjuden en bra bit under min nuvarande lön som ligger kring 40 sträcket för en tjänst hos abb. Givetvis inte aktuellt att tacka ja till något sådant, givet vad som skrivs ovan med förbundet är det ju knappast förvånande att man beter sig på sådant sätt.
Ja, Mats, det finns, HR sins emellan säger att facken emellan också har ett samarbete…