Färre beviljas delpension – olika inställning från arbetsgivarna

För anställda i statlig verksamhet så är delpension ett fördelaktigt sätt att gå ner i arbetstid mellan 61 och 65 års ålder. Men färre och färre beviljas delpension. Och hur ansökningarna behandlas skiljer sig mellan arbetsgivarna.

Delpension innebär att man kan gå ner i arbetstid så att man som minst jobbar 50 procent. För den del man går ner i arbetstid fyller arbetsgivaren ut lönen med 60 procent. Jobbar man 50 procent får man alltså 80 procent av lönen, jobbar man 90 procent får man 96 procent av lönen. Dessutom görs pensionsinbetalningar utifrån den tidigare sysselsättningsgraden.

Läs Statens Tjänstepensionsverks information om delpension här. 

Men efter en ökning i antalet som fick delpension under de första åren efter att det infördes 2003, så har antalet minskat efter det. Som mest fick 2 021 personer delpension år 2007, men förra året var antalet nere på 842. Pandemin kan ha gjort att färre sökt, genom den ökade friheten att jobba på distans, men trenden är ändå nedåtgående, visar statistik från Statens tjänstepensionsverk, SPV.

De som får delpension går också ner mindre i arbetstid i dag. Av dem som fick delpension 2004 gick nästan hälften ner till att jobba 50 procent. 2021 var det färre än 9 procent som minskade sin arbetstid så mycket.

Om nedgången i antalet delpensioner beror på att färre söker eller att färre beviljas delpension har SPV inte uppgifter om.

Så här många har beviljats delpension per år – delarna av staplarna visar hur många som gått ner 50, 21–49 respektive upp till 20 procent i arbetstid:

Källa: Statens Tjänstepensionsverk

Uppfylla två av fyra kriterier

Det är arbetsgivarna som bestämmer om en ansökan om delpension ska beviljas eller inte. Så hur tänker de?

På Trafikverket behöver den som söker delpension uppfylla två av fyra kriterier för att få ansökan beviljad.

Kriterierna är:

• att det finns hälsoskäl, att man behöver gå ner i arbetstid för att orka jobba till 65 år.
• att delpensionen ska underlätta generationsväxling. Att man genom att vara kvar på deltid kan överföra sin kompetens till någon yngre.
• att det underlättar kompetensväxling eller
• rationalisering – att tjänsten inte kommer att tillsättas igen.

I genomsnitt får 40 personer på Trafikverket delpension per år, berättar HR-specialist Carina Johansson.

– Tanken är att delpension ska bidra till ökad möjlighet att jobba längre och till kompetensförsörjningen i verksamheten. Vi har något avslag ibland, men det är inte många. Om någon får avslag är det för att personen inte uppfyller våra kriterier.

(Hur många som fick delpension per myndighet under 2021 hittar du i tabellen längst ner.)

Räcker att uppfylla formella krav

På KTH fick nio personer delpension 2021, enligt SPV:s statistik. Inställningen generellt är att den som vill ha delpension och uppfyller kraven i ålder och hur mycket man jobbar ska få ja på sin ansökan, säger HR-chefen Annica Fröberg. Man har inte krav på att det ska finnas hälsoskäl eller annat.

– Vi tycker att de enskilda kan avgöra det själva. Jag tänker att om man söker så har man en anledning till det.

På KTH behandlar varje skola ansökningar om delpension. Om någon får nej kan ansökan skickas vidare till HR centralt.

– Men det är sällsynt. På tio år har det bara hänt två gånger och de brukar beviljas. Om det är några som inte kommer vidare till HR vet jag inte, men jag har frågat och det verkar inte så. Däremot är jag osäker på hur välkänt det är att det går att få delpension.

På KTH delar man på kostnaden för delpensionen – hälften bekostas av den skola medarbetaren jobbar på och den andra hälften bekostas av HR genom partsgemensamma medel.

Ingen ersättningsrekrytering

På Statens Fastighetsverk, SFV, med cirka 500 anställda och en medelålder på 51 år, har det varit 1–3 personer som har sökt delpension de senaste tre åren. HR-direktör Katarina Bernhardsson berättar att det är ganska konstant utifrån hur många anställda som är i rätt ålder för att söka.

– Vi ser positivt på delpension eftersom vi vill att medarbetare ska orka med ett långt arbetsliv och ha hälsan i behåll men det måste också fungera för verksamheten, säger hon.

Hon pekar på att en delpensionering innebär att en medarbetare går ner i arbetstid men att det inte görs någon ersättningsrekrytering eftersom budgeten belastas med kostnaden för delpensionen.

– Arbetsuppgifter kan då behöva flyttas till kollegor då verksamheten fortfarande förväntas utföra uppgifterna. Chefen behöver därför se över arbetsmiljökonsekvenserna för hela arbetsgruppen.

Katarina Bernhardsson tycker att det är bra om medarbetare som vill ha delpension har ett samtal med sin chef om det i god tid innan.

– Gärna redan när medarbetaren börjar fundera på möjligheten att ta ut delpension. En tidig dialog ger bättre möjligheter att planera.

Försök hitta en win-win-situation

Förra året var det alltså färre än 1 000 personer, av 240 000 statligt anställda, som beviljades delpension. Andreas Nyström, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, tycker att det är en liten andel.

– Jag får signaler om att viljan hos arbetsgivare att bevilja delpension har blivit lägre, och det tycker jag inte är bra. Man kan ha mycket att ge men inte vilja jobba 100 procent och har specialistkompetens att överföra. Då kan delpension ge en större vilja att arbeta längre, säger han.

Han pekar på att det till exempel kan vara en förändrad livssituation som gör att man vill ha delpension, som att man har barnbarn på en annan ort och vill kunna åka dit mer.

– Om man har skäl att använda delpension tycker jag att det är synd om arbetsgivaren inte använder det för att få in yngre och få en kunskapsöverföring.

Så vad gör man då om man vill ha delpension och arbetsgivaren inte är så frikostig med att bevilja det?

– Prata med den lokala föreningen och hör efter: Hur är känslan? Diskutera med din chef: Hur kan ni hitta ett bra case? Försök hitta en win-win-situation så att din kompetens kommer till nytta. Avtalet om delpension finns av en anledning – att genom att göra det möjligt att gå ner i arbetstid få fler att fortsätta jobba längre.

Karin Thorsell