57 råd – Det här hade vi velat veta när vi började plugga till ingenjör

Studenter Albanova
Foto: Mostphotos

Att vara ny teknologstudent är tufft för de flesta. Senare kan man inse att ”Om jag ändå vetat det här när jag började…”. Vi frågade några teknologstudenter och nyexaminerade vad de önskar att de hade vetat. Här är deras svar.

2018 sammanställde Ingenjören tips i artikeln ”37 råd – Det här hade vi velat veta när vi började plugga till ingenjör”. Fyra år senare ställde vi samma fråga igen, till några teknologer och nyexade, för att få en uppdaterad version.

Här är råden vi fick:

Föreläsningar och lektioner

  • I matte/fysik/kemi – räkna uppgifter själv! Det är en sak att förstå en genomgång på tavlan och en annan att upprepa dem själv.
  • Sitt aldrig av föreläsningar – nätshoppa inte eller kolla Instagram. Annars måste du efteråt lägga minst två timmar för att förstå materialet du redan lagt två timmar på. Anteckna, kolla upp saker du inte förstår (till exempel googla) och försök verkligen förstå allt under föreläsningen.
  • Fråga lektionsledare och föreläsare om det är något du inte förstår. Det spar tid plus att de ofta ger de bästa svaren.
  • Skäms inte över att fråga inför de andra i klassen. Större delen av klassen är i exakt samma sits och försöker förstå lika mycket.

Häng med

  • Lägg ner den tid som behövs och plugga kontinuerligt. Vänta inte till tentaperioden, då är det svårt att hinna ta igen om du inte pluggat.
  • Skjut aldrig upp dina studier. Det kan hända andra saker (till exempel att du blir sjuk) den tid du skulle jobba i kapp.
  • Om du inte hinner alla uppgifter under en lektion – gör dem innan nästa lektion. Då går det lättare och snabbare än om du väntar.

Socialt/Fritid

  • Lägg inte all tid på studier.
  • Skapa en gemenskap med de andra i din klass och var öppen för att lära känna nya människor.
  • Ha kul och njut. Du kuggar inte tentor för att du går på fester, engagerar sig eller tränar.
  • Har din högskola inte aktiviteter utanför skolan: hitta själv saker du vill göra.
  • Fira dina framgångar! Små som stora.
  • Det är okej att inte älska studentlivet. Många gör det, men inte alla. Universitetet är till för att göra just din grej! Är studentliv inte din grej så är det okej.
  • Testa att vara engagerad: i kåren, sektioner, föreningar. Men engagera dig inte bara för att göra det. Välj ut det som passar dig.

Plugga med andra och be om hjälp

  • Lös uppgifter tillsammans och diskutera, det ökar förståelsen och ni kommer hjälpa varandra framåt. Ibland förstår du något och en annan gång är det din kompis som hjälper dig.
  • Våga ta första steget och fråga andra om de vill samarbeta med dig på grupparbeten. Gör grupparbeten med någon utanför kompiskretsen, skapa band med studenter från andra program.
  • Fråga klasskompisar när det är något du behöver få förklarat. Man lär sig bättre av att förklara saker så det är en win-win.
  • Fråga faddrar (och klasskompisar). De har varit i samma situation och har ingen av er koll kan ni alltid göra saker tillsammans.

Planera

  • Skaffa en kalender, fysisk eller digital. Bra att ha en översikt över alla kurser och särskilt när det blir mycket. Planera även in fritidsaktiviteter så att du vet när du är ledig.
  • Håll koll på deadlines! Sena inlämningar godtas inte på samma sätt som under gymnasiet.
  • Börja göra tentor tidigt – innan tentaperioden inleds för att se nivån.
  • Planera in pauser under dagarna. Vila hjärnan ibland och ta en promenad.

Använd Youtube

  • För de flesta kurserna första året finns bra förklarande videos på Youtube. Det finns även mycket inspelat från pandemin som kan vara tillgängligt på kursens sida. Bra om man inte förstått och vill se det fler gånger eller höra en annan förklaring.
  • Hitta information från det du föredrar, om du inte förstår det som står i böckerna så är det bättre att hitta en Youtube video som förklarar på ett mer pedagogiskt sätt. Efter detta: testa kanske att läsa boken igen för att se om det finns något mer att lägga till.
  • Förbered dig inför kurser genom att se grunderna på Youtube, öppna en gammal matte- eller fysikbok och så vidare.

Hur och vad du lär dig

  • Repetera. Få människor kommer ihåg allt genom att bara göra något en gång. Repetition is key.
  • Plugga effektivt – hellre två timmar effektivt än åtta timmar ineffektivt. Lär dig vilken tid du är mest effektiv och plugga då. Har du en dålig dag och hjärnan inte är helt med, vila den dagen och plugga när du känner att du lär dig.
  • Det finns inga genvägar! På programmeringskurserna var jag och min labbkompis ”lika dåliga”. Men vi la ner tid och kämpade ordentligt med alla uppgifter. Idag är jag bättre än många andra som ”tog den enkla vägen” och lät andra göra uppgifterna.
  • Det specifika innehållet i de flesta kurser man läser är inte det viktiga att få med sig in i arbetslivet. Det gör inget om man inte kan l’hopitals regel utantill. De flesta arbetsgivare anställer inte ingenjörer för att de lärt sig lösa trippelintegraler, utan för att de kan applicera ett visst ”teknolog-tänk” till problem de ställs inför, oavsett ämne.

Dator och litteratur

  • Prata med äldre kursare eller faddrar om vilken litteratur som behövs. Oftast behövs bara en bok. Många universitet har sin egen sida för begagnad kurslitteratur (KTH har KTHbok) där det finns litteratur till bra pris.
  • Investera i en bra dator. Många kanske tänker att ”dator som dator”. Men du får ofta vad du betalar för. Det är heller inte superkul att behöva köpa en ny dator för att din andra gick sönder.

Sätt din egen ambitionsnivå

  • Välj de kurser som du är intresserad av och inte vad dina vänner väljer.
  • Sätt din egen ambitionsnivå och stå för den! Du behöver inte höja eller sänka din ambitionsnivå efter vad dina kompisar säger.
  • Hitta en eller flera bra pluggkompisar som är lika engagerade som du. Undvik att umgås för mycket med studenter som påverkar dig att skjuta upp på saker.
  • Sätt upp mål och jobba mot dem så kommer allt att bli bra.

Omtentor

  • Det finns omtentor och nästan alla kuggar någon gång, det är ingen katastrof.
  • Men tänk också på att det är lättare att klara en utbildning utan omtentor än med. ”Det finns omtentor men inte omfester” kan låta kul men i slutändan ska du klara utbildningen.
  • När du missar tentor, gör en bra plan för när du ska klara dem. Satsar man på att klara för många samtidigt så finns risken att man misslyckas med flera. Gör en stabil plan för en lång tid. Planering för när tentor går brukar vara klar cirka ett år i förväg.

Ha översikt över kurserna – men välj efter hjärta

  • Ta reda på vilka kurser du behöver ha klarat eller ha ett visst antal poäng från för att registrera dig till nästa kurs.
  • Gör research på de kurser du ska läsa eller vilka inriktningar som finns. Det gör det lättare att veta om du valt rätt program.
  • Gå på mässor redan första året. Perfekt tillfälle att bli inspirerad av olika företag. Det ger dessutom mer mening till plugget om man vet vilka jobb det finns efter studierna.
  • Tänk inte för mycket på vad du tror att du vill jobba med och vilka kurser/master du ska läsa för att nå dit. Gå de kurser som känns mest roliga och intressanta! Men: Det är inte samma sak som kurser som känns enklast.
  • Var inte rädd för att välja ”fel” kurser, inriktning, master. Det är av mindre vikt än det kan framstå. Många kliver utanför den ram de utbildats inom när de söker sitt första jobb. Så välj efter hjärta snarare än hjärna.
  • Åk på utbyte – en termin eller via examensarbetet eller som forskarprogram. Ta tidigt reda på vilka möjligheter ditt universitet har och ha koll på antagningskrav och -datum.
  • De första terminerna kan vara tuffa. Känn vad din kapacitet och vilja är. Men använd dig sedan av flexibiliteten för att extrajobba, resa, åka på konferenser… Om du kan ta i kapp en föreläsning är det okej att missa den för att göra något annat.

Vila hjärnan och stressa inte över skolan

  • Stressa inte upp dig mer än nödvändigt över skolan. Då blir stressen ytterligare en sak som skapar stress. Slappna av, ha kul, gör ditt bästa.
  • Dagar när du känner dig heeeelt slut i huvudet och absolut inte får in något i hjärnan: Ta en tidig kväll, åk hem och vila, ge din hjärna en vilodag.
  • Låt inte hjärnan springa ett maraton dagen före en tenta. Plugga inte jättelänge då – utan sikta på att repetera och fika med vänner. Sov ordentligt och gör saker som vilar hjärnan.
  • Hitta balans mellan skola och fritid. Ha tydliga rutiner och en strukturerad vardag.
  • Ta skolan seriöst, men inte på för stort allvar! Utvecklas i kunskap men även som person.

Schyssta lärare och bättre än du tror

  • Lärarna är väldigt rättvisa i sina tentor/inlämningsuppgifter. De förväntar sig inte att du ska ha blivit en forskare. Det viktiga är att gå igenom det som tas upp. Ofta finns alla svar till tentorna i dina anteckningar från föreläsningarna.
  • Det känns ofta som att du ligger mer efter än vad du gör eftersom du hela tiden matas med nya saker. Se tillbaka så märker du vad mycket du lärt dig.

Mat, pengar, boende

  • Laga storkok med pasta till matlådor inför hela veckan. Billigt, enkelt och spar tid.
  • Flytta hemifrån. Man lär sig om sig själv och att ta hand om situationer som uppstår.
  • Studentekonomin är inte det lättaste. Utnyttja rabatter och gå på studentevent där det är rimligare priser. Skaffa ett extrajobb som är flexibelt och inte för många timmar i veckan/månaden.

Mer matnyttig info

Här hittar du information från Sveriges Ingenjörer för dig som pluggar till ingenjör.

Till dem som inte börjat plugga än

  • På mitt lärosäte förväntade sig lärarna att vi skulle komma ihåg ALLT från gymnasiet (matteregler, formler osv). De tog minimal hänsyn till att vissa studenter har ett par år på nacken sedan studenten. Så se till att fräscha upp dina kunskaper.
  • Läs en bok eller lyssna på en podd om studieteknik. Detta hjälpte och lugnade ner mig lite inför skolstart.

Tack till Saga Stugholm, Adam Joseph, Evelina Waldmann, Whilma Hovberg, Sandra Hammarsten, Johan Landqvist, Emilia Hultberg, John Bankefors, Fares Abugharbia och Alexander Virgin som bidragit med råden.

Har du råd du vill ge till nya teknologstudenter? Skriv ner det som kommentar här.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Fler artiklar