”Det kan finnas utrymme för högre löneökningar”

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius ser att det finns möjligheter att ingenjörernas löner ökar mer nästa år än i år. Men räkna inte med reallöneökningar.  

Under de senaste 25 åren har reallönerna i Sverige i genomsnitt ökat med två procent per år. I klartext har vi fått mer pengar i plånboken.

Facken inom industrin

Facken inom industrin är ett samarbete mellan fem fackförbund som organiserar anställda inom industrin. Förbunden som ingår är Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall, Livsmedelsarbetare-förbundet och GS.

Nästa vecka kommer Facken inom Industrin att presentera sina krav inför kommande avtalsrörelse. De flesta avtal löper ut den 31 mars 2023.

Nu har den höga inflationen inte bara bromsat utan till och med krympt hushållens tillgångar. Under 2022 har de högre priserna ätit upp de senaste sju årens löneökningar.

Nästa vecka går startskottet för avtalsrörelsen. Då kommer Sveriges Ingenjörer tillsammans med fyra andra fackförbund – Facken inom industrin – att presentera sina krav på löneökningar 2023.

– Vi kommer inte att kräva löneökningar som kompenserar för den höga inflationen. Vi vet att det är tufft för våra medlemmar när priser och räntor har stigit kraftigt, men vi måste tänka långsiktigt, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Historien har också visat vad som kan hända om lönerna höjs för att kompensera för en hög inflation. Resultatet kan bli en löne-pris-spiral som gör att inflationen biter sig fast.  Ökade lönekostnader för företagen leder till uppsägningar och lågkonjunktur. Och det är inte en utveckling som Sveriges Ingenjörer vill bidra till.

– Vi ska självklart försöka få så höga löneökningar som möjligt men inte balansera på en slak lina så att ingenjörer blir arbetslösa. Målet är att få det bästa möjliga avtalet i den situation vi befinner oss i, säger Camilla Frankelius.

Vinsterna påverkar förhandlingsläget

Just nu har Sverige en industri- och tjänstesektor som går som tåget. De tio största industriföretagen gick med närmare 300 miljarder kronor i vinst förra året visar en genomgång som tidningen Arbetet har gjort. Allra bäst gick AB Volvo med en vinst på 61,8 miljarder kronor, nästan dubbelt så mycket som tvåan Volvo Cars på 35,3 miljarder kronor.

Det här skapar förstås förväntningar på att vinsterna ska påverka lönerna och Camilla Frankelius säger att det definitivt påverkar förhandlingsläget.

– Industrin har ett starkt utgångläge och flera bolag ser ut att ha utrymme för högre löneökningar. Men det är fem månader kvar till slutet av mars då avtalen ska vara klara. Mycket kan hända till dess.

Oavsett vilken siffra parterna enas om hoppas Camilla Frankelius att arbetsgivarna kommer att leva upp till avtalens intentioner att ge större löneökningar i företag där stora vinster ger ett ekonomiskt utrymme.

– Det finns inget som hindrar lönsamma företag att betala mer än märket. Mitt råd till de lokala facken att också syna det kortet vid revisionen.

Mer ansvar ska ge högre lön

Efter jul har många ingenjörer sina lönesamtal och inför dem är förberedelserna viktiga. Men inflationen är inte ett argument som rekommenderas.

– Gör redan nu en lista över det du vill komma ihåg att lyfta fram under lönesamtalet. Det kan vara konkreta arbetsuppgifter som du utfört väl eller nya ansvarsområden som tillkommit.

Lönestatistiken visar att det bästa sättet att höja sin lön är att byta jobb. Och det behöver inte alltid handla om att byta arbetsgivare. Camilla Frankelius påpekar att ett internt jobbyte eller nya arbetsuppgifter också ska ge en löneökning.

– Här vill jag verkligen uppmana alla att vara påstridiga. Se till att du får en högre lön direkt när förändringen sker. Tro inte att du kan vänta och få ett extra påslag vid lönerevisionen, det blir sällan så.

Unionen har sagt att man kommer kräva höjning av de lägsta lönerna. Kommer Sveriges Ingenjörer också göra det?

– Vi har inga avtal med en nivå för lägsta löner. Alla våra avtal bygger på en individuell lönesättning.

Hur ska man motivera sig att göra det ”lilla extra” när man vet att det hur som helst blir en reallönesänkning?

– Kom ihåg att den situation vi är i nu beror på ett krig och det drabbar oss alla på något sätt. Att bidra till att företaget går bra kan ändå löna sig på sikt, det finns det många exempel på. Under finanskrisen 2008 jobbade ingenjörerna hårt med att utveckla ny teknik som 10 år senare fick företagen att växa.

10 kommentarer

  • Frans

    Det är nog klokt att inte driva på inflationen, men facken borde se till att kompensera medlemmarna så att de långsiktigt får det bättre utan att köpkraften ökar nu när inflationen skenar. Har bolaget hög vinst och personalefterfrågan ska man diskutera annan kompensation. Detta gör dock sällan facken.
    Personaloptioner som nu blir skattefria, extra semesterdag, utökad arbetstidsförkortning.

    28 oktober 2022
  • Andreas

    Jag håller med ovanstående. Löneläget i Sverige för ingenjörer är kass jämfört med de flesta andra länder. Relativt många andra yrken. Så till slut kommer ingen läsa till ingenjör pga att de 5år man får kämpa med studier utan lön tar halva yrkeslivet att jobba ifatt om man tittar på totalt intjänat kapital.
    Artikeln ovan är sorglig men bekräftar bara vad jag kännt i flera år: Det är ingen mening att vara medlem i Sveriges ingenjörer. Dom som jobbar på huvudkontoret är uppenbarligen inte ingenjörer och känner inget för oss. Man undrsr om dom får betalt vid sidan om för att lägga sig platt

    27 oktober 2022
  • Hmmm

    Läskigt hur kortsiktiga folk är här. Att följa efter inflationen med löner har prövats, det gick åt helvete.
    Tragiskt att det inte ens ingenjören kan tänka längre än näsan växer.

    27 oktober 2022
    • Peter

      Varför kräver SI inte kompensation för inflationen? När vi hade låg inflation så var tongångar att det inte är fackens uppgift att hjälpa till med inflation målet. Nu gör facken det.
      Det är inkonsekvent. Är det verkligen fackens uppgift att hålla igen på lönerna?
      Jag hade förstått resonemanget om fackförbundet hade hjälpt till med uppnå inflationsmålet när inflationen var extremt låg och till och med negativt. Med nu känns det bara fel. Inflationen beror inte bara på kriget i Ukraina utan även på efterdyningar från Coronapandemin och dåligt politik när det kommer till elproduktion i Europa.

      28 oktober 2022
  • Ali

    I cannot understand that if engineers and senior researchers live poorer (2% salary increase, 20-30% life cost increase!!!!!), then the inflation will recover faster! You say you will not ask for salary increase in line with inflation becasue you think long term! but I am sure you do not even think! Who are you supporting? your members? then here is the fact: I am living 20% poorer that last year this time, and I have much more experience and I have been even promoted (with unfair salary, not because of employer, because I get the same money but the cost of life doubled!). If you are not able to get the point, you are not useful and I have no reason to pay money as membership to you, and you say such unfair words! ”We will not demand wage increases that compensate for the high inflation.” The companies earn huge money, it is OK; but workers should live poorer to help recover the inflation! whattt??!!!…..who do work for? members? or..?

    27 oktober 2022
  • Bella

    När det är goda tider så ser arbetsgivaren dåliga tider framför sig och använder det som ett argument att hålla nere lönerna och när det är dåliga tider så….ja, hur man än vänder sig så har man rumpan bak i lönesamtal.

    27 oktober 2022
  • Paul

    Jag arbetar i ett av de företag som sedan flera år går som tåget, men inte höjer lönen utöver märket. Facket verkar blanda ihop sin roll att ta ansvar för Sverige med medlemmarnas intresse av en bibehållen real-lön.
    Nu har facket centralt inte högre ambition än att man säger att medlemmarna borde byta arbete om de ska bibehålla real-lönen.
    Varför betala medlemsavgift till en så lam organisation, då kan man lika gärna låta riksbanken förhandla med arbetsgivarna om lönen och lägga ner Sverige Ingenjörer

    27 oktober 2022
  • Robban

    Om företagen kompenserar ökade kostnader och inte tar sin del av ansvaret så måste ju även arbetstagarnas timpris ökas för att kompensera deras ökande kostnader.

    När företagen inte ökar sina vinster och utdelningar mer än inflationsmålet och inte kompenserar sina vinster för att täcka inflationen då kan lönerna också hållas igen. Men det lär ju aldrig hända.

    Om inte företagen tar en del av informationssmällen kan de inte förvänta sig arbetstagarna ska ta den smällen, i slutändan biter det ändå företagen i svansen då ekonomin tvärstannar när folk har mindre pengar att röra sig med, med rejlt minskad efterfrågan som följd

    27 oktober 2022
  • Tomas

    Ja- precis, jag kommer ihåg hur man inte fick något av kakan 2018. #showusthemoney började där, strax inanför nästa kris. Nej- det är inte våra löner som driver detta spiral ni är så rädd för. Och som ni själv skriver, vinsten är mega stort och kommer inte till oss. Banker prata om ett nytt realitet, politiker höja sina löner. Gör om gör rätt, 12% vore en bra början.

    27 oktober 2022
    • Maria

      Bra kommentar Tomas. Sveriges ingenjörer har ju själva visat i sin statistik att civilingenjörslönerna relativt minskat jämfört med andra lönegrupper sedan 2003. Där kan vi inte prata om reallöneökningar för den gruppen under en mycket lång tid, och än värre verkar det bli den här gången om vi än en gång viker för arbetsgivarna. Det värsta är att det börjar synas på intresset att utbilda sig till civilingenjör, åtminstone inom vissa områden där det så småningom kommer att leda till en ingenjörsbrist. Då företagen vaknar är det redan för sent. Det tar 5 år att utbilda en civilingenjör….

      27 oktober 2022

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
Fler artiklar