Så påverkas du av onödiga arbetsuppgifter

Icke-kompatibla IT-system eller inkompetenta kollegor vars arbete du får fixa till  kan orsaka onödiga arbetsuppgifter på jobbet. Förutom att dina egentliga arbetsuppgifter blir lidande kan även hälsa och välmående påverkas negativt.

Arbetsuppgifter som inte hör till yrkesrollen kan påverka motivationen negativt och leda till stress. Det säger Constanze Leineweber, docent i psykologi vid Stockholms universitet och ansvarig för forskningsprojektet “Detta ingår inte i mitt arbete!”.

Projektet handlar om så kallade illegitima arbetsuppgifter. Constanze Leineweber berättar att dessa brukar delas in i två grupper.

– Den ena kallas onödiga arbetsuppgifter. Dessa skulle inte behöva finnas om saker och ting var strukturerade annorlunda. Ett exempel på det kan vara att lägga in samma data i flera olika system för att de inte är kompatibla, säger hon och fortsätter:

– Den andra typen kallas oskäliga arbetsuppgifter vilket är arbetsuppgifter som borde göras av någon annan för att de inte ingår i yrkesbeskrivningen.

Fler orsaker till illegitima arbetsuppgifter kan vara att chefen eller någon annan överordnad vill att man gör något på ett visst sätt fast det finns olika sätt att göra det på.

– Om andra anställda gör fel och man måste göra om eller fixa till någon annans arbete kan också bidra, säger hon.

Kvinnodominerade yrken mer drabbade

Det pratas ofta om en obalans mellan kvinnor och män i det så kallade osynliga arbetet, då främst i hemmet. Men går det att se några skillnader mellan könen för den här typen av arbetsuppgifter på jobbet?

– Könsskillnader inom en och samma yrkesgrupp har inte undersökts så vitt jag vet. Problemet är att man ofta undersöker specifika yrkesgrupper där vissa kan vara kvinno- eller mansdominerade. Många yrken som är mer drabbade är till stor del kvinnodominerade yrken, som vårdpersonal, säger hon.

“Kränker ens självbild”

Hur mycket av arbetstiden läggs på den här typen av arbetsuppgifter? Constanze Leineweber säger att det inte finns mycket forskning på omfattningen av illegitima arbetsuppgifter men berättar om en forskningsartikel som beskriver att skolledare har fler oskäliga arbetsuppgifter medan tjänstemän har något fler onödiga arbetsuppgifter.

– I den beskrivs även att skolledare lägger nästan en tredjedel av arbetstiden på den här typen av arbetsuppgifter. Det är dock olika för olika yrkesgrupper.

Hon belyser de psykologiska effekterna av illegitima arbetsuppgifter.

– Idén bygger på att sådana arbetsuppgifter kränker ens självbild. Många definierar sig mycket genom sin yrkesroll, det blir lätt en stor del av ens identitet. Den som har illegitima arbetsuppgifter kan känna att det är för att andra inte anser att man duger i sin arbetsroll.

En annan aspekt är att det kan gå ut över de huvudsakliga uppgifterna.

– Om man har många onödiga eller oskäliga arbetsuppgifter kan man känna att man inte har tid eller energi att utföra de egentliga arbetsuppgifterna på ett bra sätt, säger hon.

Sämre sömn och högre stressnivåer

Constanze Leineweber säger att följden kan bli att man väljer att byta arbetsgivare eller att kvalitén på arbetet blir lidande och menar att illegitima arbetsuppgifter snarare leder till den typen av konsekvenser än att det blir en stor hälsofara för individen.

– Det har forskats mer på jobbrelaterade utfall av illegitima arbetsuppgifter men det finns även forskning som påvisar effekter på hälsa och välbefinnande, säger hon och fortsätter:

– Det finns belägg för att man sover sämre, känner sig stressad och får depressiva symtom av mycket illegitima arbetsuppgifter. Det i sig utbryter ingen klinisk depression, men om det finns annat i privatlivet som spär på kan det leda till depression.

I forskningsprojektet ska de även undersöka hur fenomenet har ändrats över tid. Hon säger att neddragningar av olika typer av stödpersonal och sekreterare kan vara en faktor som gör att den här typen av arbetsuppgifter har ökat.

– Arbetsuppgifter som tidigare utfördes av den typen av anställda behöver idag lösas av andra.