”Tech-branschen är viktig för Ukrainas motståndskraft”

Andreas Flodström i Ivano Frankivsk
Kommunikation och IT spelar en viktig roll för Ukrainas motstånd berättar Andreas Flodström, här på Beetroots kontor i Ivano Frankivsk. (Andreas sittande i mitten av andra raden, i röd tröja, bakom mannen i tomteluva)

Att driva företag i ett land som befinner sig i krig är speciellt, konstaterar ingenjören Andreas Flodström som driver IT-företaget Beetroot med sju kontor i Ukraina. Men att hålla verksamheten igång är viktigt för både infrastruktur, familjers ekonomi och landets motståndskraft.

När Andreas Flodström i maj besökte kontoret i Kiev pågick vardagslivet i stort sett som vanligt. Människor gick till jobbet, skickade barnen till skolan och gick på caféer och restauranger, precis som i vilken stad som helst – men med kriget ständigt närvarande.

– Det var nästan surrealistiskt. På natten gick flyglarmet och jag minns hur jag såg luftvärnet skjuta ned de ryska höghastighetsraketerna. På morgonen åkte folk till jobbet, som vanligt, berättar han.

Många jobbar på distans

Andreas Flodström startade Beetroot i Ukraina 2012 och bodde där fram till dess att kriget bröt ut den 24 februari 2022. Då hade företaget cirka 500 anställda i Ukraina. Idag arbetar omkring 300 personer i Ukraina, de största kontoren finns i Kiev och Poltava, men många jobbar också på distans från andra länder.

Senast Ingenjören intervjuade Andreas Flodström var i mars 2022, endast ett par veckor efter krigsutbrottet. Och det är mycket som hänt sedan dess.

– Mina minnen från den första tiden är lite luddiga, jag tror inte att jag sov så mycket. Vi hade en krisplan som vi följde, men det blev också mycket improvisation. Jag höll ett krismöte samma dag som kriget bröt ut där jag sa till medarbetarna att tänka på säkerheten först, att de kunde använda bolagets resurser och hade frihet att själva fatta snabba beslut. Det är jag glad över idag.

Medarbetare på kontorent i Kiev med ett porträtt av bolagsmaskoten Beety Boo i centrum, skämtsamt utklädd till Karl den XII. Andreas Flodström i hörnet av soffan, i blå huvtröja och ljus t-shirt.

För medarbetare på flykt satte de upp temporära kontor i bland annat Moldavien, Rumänien, Polen och Bulgarien. De två sistnämnda är fortfarande igång. I Polen byggde de kontoret i ett fyravåningshus där anställda både kunde bo och arbeta, något som även kontoren i Ukraina fick anpassas för.

– I början var det ett större problem att hitta någonstans att bo än att kunna fortsätta arbeta, berättar Andreas Flodström.

Motiverade att fortsätta jobba

Tiden sedan krigsutbrottet har gått igenom olika faser, från den initiala chocken till att kriget nu blivit en del av vardagen. Förra hösten blev landet utsatt för stora attacker på infrastrukturen och den senaste veckan har de märkt av nya attacker på elsystemet. Alla kontor är utrustade med generatorer och de har tydliga rutiner för hur de snabbt kan komma igång om elsystemet skulle slås ut.

– Det finns en stor motståndskraft hos våra medarbetare och en resiliens i teamen. De gör insamlingar i bolaget och är motiverade att fortsätta det arbete vi gör. Kommunikation och IT spelar en viktig roll för Ukrainas motstånd, säger Andreas Flodström.

Tiden sedan krigsutbrottet har gått igenom olika faser, från den initiala chocken till att kriget nu blivit en del av vardagen, berättar Andreas Flodström (mitten).

Många av företagets anställda är även aktiva i it-försvaret för att förhindra hackerattacker eller programmera de drönare som används i kriget. En av de anställda har utvecklat en app där användarna kan rapportera om man exempelvis upptäcker en drönare eller annan misstänkt flygaktivitet – något som är värdefull information för luftförsvaret.

– Den appen gick live förra hösten och används idag av drygt 400 000 ukrainare.

Svårt att hantera all sorg

Några av de anställda i företaget strider nu i armen, de flesta med it-relaterade uppgifter. Men även om företaget hittills varit förskonat när det handlar om dödsfall, så har många anställda föräldrar, anhöriga och nära vänner som dött i raketattacker.

– Det är något som jag tycker är supersvårt att hantera. Vi försöker kommunicera så mycket som möjligt och erbjuder även psykologiskt stöd, men det är svårt, säger Andreas Flodström.

Andreas Flodström konstaterar att tech-branschen klarat sig oväntat bra trots kriget och är en av de branscher som till och med haft tillväxt under kriget.

Beetroot jobbar till största delen med IT-utveckling, men driver också Beetroot Academy, en praktisk tech-utbildning som öppnar dörrarna till jobb inom IT.

Sedan krigsutbrottet har man utbildat cirka 1 000 internflyktingar i Ukraina, liksom ett 60-tal ukrainska flyktingar i Sverige. Beetroot är även engagerat i den så kallade Krimplattformen, ett ställningstagande som handlar om att de ska vara med och bygga upp Krim till en internationell techhub den dagen Krim är befriat.

En väg till ett bättre liv

Andreas Flodström konstaterar att en IT-utbildning ofta är en bra väg in till ett bättre liv och innebär dessutom ofta ett lyft rent ekonomiskt för hela familjer. Detta är en viktig drivkraft för honom när de startar verksamhet i andra länder, som i Vietnam där de precis köpt upp ett bolag och nu har verksamhet.

– Vi ser hur tech-branschen spelar en viktig roll i Ukrainas motståndskraft, inte bara inom armén utan även när det handlar om innovationer, nya lösningar och familjers förmåga till försörjning. Akademin och den möjlighet som den ger människor både socialt och ekonomiskt har på så vis pushat oss att bli mer internationella, säger Andreas Flodström.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar