”Åren med avtal kring två procent är förbi”
Ingenjörslönerna ökade rejält under 2023 och om 11 månader är det dags för en ny avtalsrörelse. Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer tror att förhandlingsläget kan bli gynnsamt.
När Sveriges Ingenjörer i början av året kunde sammanställa ingenjörernas löneökningar under 2023 pekade kurvorna uppåt. Förra året ökade ingenjörslönerna mer än genomsnittet de senaste tio åren, trots lågkonjunktur och uppsägningar. Drygt en fjärdedel av ingenjörerna fick till och med reallöneökningar.
Men det här var inte ett resultat som överraskade förhandlingschefen Camilla Frankelius.
– Vi har vetat att de individuella löneökningarna har sett bra ut men de kollektiva ökningarna borde fortfarande vara högre. Ingenjörerna som yrkesgrupp borde alltså ha högre löner.
Statistik över individuella löneökningar följer individer medan den kollektiva lönestatistiken inte baseras på samma individer från år till år. En del medlemmar går i pension, nya unga medlemmar kommer in med lägre löner.
”Byta jobb är snabbaste vägen till högre lön”
Camilla Frankelius ser att det finns flera skäl till att ingenjörslönerna ökat så mycket under 2023. Dels har efterfrågan på ingenjörer varit stor och många har passat på att byta jobb, dels har en del ingenjörer blivit uppsagda.
– Fler ingenjörer har frivilligt eller ofrivilligt bytt jobb under året och den snabbaste vägen till högre lön är just att byta jobb.
Omställningsorganisationen TRR rapporterar också att de flesta uppsagda tjänstemän snabbt får nya jobb och många får också högre lön. Lönestatistik från Sveriges Ingenjörer visar att ingenjörer som byter jobb får dubbelt så hög löneökning jämfört med de som inte byter jobb.
Camilla Frankelius pekar på ytterligare en faktor som trycker upp lönerna.
– När ingenjörer kan arbeta på distans har det blivit lättare att byta jobb utan att flytta. På mindre orter med få arbetsgivare kunde man bli ”inlåst” om man ville bo kvar. Nu kan man byta till ett jobb längre bort utan att flytta. Och arbetsgivarna på hemorten har fått konkurrens.
”Fler kommer att få en reallöneökning i år”
De individuella löneökningarna för ingenjörer i privat sektor ökade förra året en bra bit över industriavtalet men vad kan ingenjörerna förvänta sig 2024?
– Fler kommer att få en reallöneökning i år jämfört med förra året. Det beror förstås på en betydligt lägre inflation, men också på att lönerna kommer öka. Avtalen är relativt höga även i år, 3,3 procent 2024 jämfört med 4,1 procent 2023.
Rörligheten bland ingenjörer är också fortsatt hög. Många vill byta jobb och en del kommer också bli uppsagda. Just nu pågår till exempel förhandlingar på Ericsson efter att företaget i mars varslade 1 200 anställda om uppsägning.
Vilka är dina råd kring lön till ingenjörer som byter jobb, frivilligt eller ofrivilligt?
– Man ska veta att man har kompetens som är efterfrågad och det är ett bra tillfälle att höja sin lön. Var inte blyg i dina löneanspråk men inte heller orealistisk. Ta hjälp av lönestatistiken och titta på lönerna i din bransch, sektor och region. Om det finns en lokalförening, hör av dig och fråga hur lönerna ser ut.
”Vi behöver avtal som ger högre löneökningar”
Det finns alltså en hel del som talar för att ingenjörslönerna kommer att öka rejält även i år. Men hur utvecklingen fortsätter kommande år beror på utfallet i nästa avtalsrörelse.
Den 31 mars 2025 ska fack och arbetsgivare ha kommit överens om hur stora löneökningarna blir de närmaste åren. Förberedelserna har startat men den intensiva perioden med förhandlingar börjar efter årsskiftet.
Camilla Frankelius tror att 2025 kan bli ett bra år för en avtalsrörelse. Prognoserna pekar mot att konjunkturen är på väg att återhämta sig men hon påpekar att det också finns en annan viktig faktor. Förtroendet för den svenska modellen är starkare.
För trots att avtalen för två år sedan innehöll höga löneökningar, 7,4 procent på två år, var nivån inte för hög. Facit visar att löneökningarna inte spädde på inflationen.
– Fack och arbetsgivare kan klappa sig själva på axeln för att vi tog vårt ansvar för att inflationen så snabbt har fallit tillbaka, säger Camilla Frankelius.
Hon menar att tilltron till den svenska modellen och industriavtalet i synnerhet är viktigt och den senaste avtalsrörelsen visar tydligt att de levererar. Och det är ett bra utgångsläge för kommande avtalsrörelse.
– Tiden för avtal kring två procent som vi har haft under många år är passerad. De konjunkturprognoser som vi ser nu innebär att vi behöver avtal som ger högre löneökningar. Och nu vet vi att det är möjligt utan att företagen tappar i konkurrenskraft och utan att inflationen stiger.
3 kommentarer
Sveriges ingenjörer sätter sig alltid i arbetsgivarnas knä när det är dags för löneförhandling. Det centrala avtalet är normalt dåligt och de lokala avtalen ännu sämre. Efter att ha varit medlem i 25 år, kan jag konsratera att löneökningstakten sannolikt hade varit större om man inte hade varit medlem. Jag funderar oftare och oftare på att gå ur SI.
Om man söker kan man läsa: ”Rekordlåga löner i förhållande till företagens vinster” SCB skriver också om att ”företagens vinster ökar på lönernas bekostnad”. Så frågan är vad får vi fackmedlemmar för pengarna? Ska vi vara inflationsregulator åt riksbanken som om vi fortfarande lever i en 70-talsekonomi?
Bra, uppmuntrande, text.
Ska bli intressant att höra hur många procent av reallönen som förhandlas bort i år.