De granskar ingenjörers arbetsplatser

Varje år gör Sveriges Ingenjörers regionala skyddsombud runt 200 företagsbesök för att kolla hur bra arbetsmiljön är på arbetsplatsen. Oftast väljs företagen ut slumpmässigt, men ibland görs besöken för att en medlem hört av sig.  

På arbetsplatser med minst fem anställda ska det finnas ett lokalt skyddsombud. Men i Sverige finns också regionala skyddsombud (RSO). De stöttar lokala skyddsombud och kan också rycka ut när ett företag saknar skyddsombud men behöver ett – till exempel när man ska ha skyddsrond inför att börja använda ett nytt kontor.

Men framför allt jobbar RSOerna med att besöka företag där det saknas kollektivavtal – och kollar arbetsmiljön där.

– Det vi vill är att arbetsplatser ska vara bra. Att människor ska trivas och utvecklas, säger Fredrik Ringblom, forskningsingenjör på FOI och RSO för Stockholms, Uppsala, Västmanlands län.

Han är en av tre RSOer som Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Akavia har tillsammans: Tre personer som är RSO på 40 procent, har ett annat jobb utöver det och är medlem i något av förbunden.

IT-företag historiskt bäst

Alla tre RSOerna har besökt både riktigt bra och riktigt dåliga företag. Från de som gör allt rätt – till de där det springer råttor i lokalerna eller där vd:n ringer anställda när som helst utanför arbetstid.

Rose-Marie Landin Nilsen, som är RSO för Västra Götaland och Halland och till vardags jobbar som miljöinspektör i Göteborgs stad, berättar om ett företag som imponerade på henne. De hade vunnit Great place to work, satte medarbetarna i fokus, följde alla regler och hade ett mysigt kontor.

– Det var ett it-företag. Så klart, säger hon.

Fredrik Ringblom nämner också IT-branschen.

– När jag började som RSO för ungefär tio år sedan var IT bäst. Med flexibla arbetsförhållanden, lagom arbetsbelastning och bra jobb med att skapa sammanhållning. De är fortfarande duktiga, men jag vet inte om de är bäst längre. Andra har förstått det här också.  

Råttor och vattenläckor

Men andra arbetsplatser är alltså långt ifrån det. På ett bolag ringde vd:n de anställda på alla möjliga tider och dagar. Belysningen på kontoret var felplacerad och man satt trångt, berättar Rose-Marie Landin Nilsen.

– Men jag har också varit på en handelsträdgård där det fanns naturvetare anställda. Där fanns råttor, golv var trasiga och det läckte in. Det var miserabelt.

Fredrik Ringblom berättar att han vid en del besök direkt känner att ”här är det inte bra”. Man känner av stress, tystnadskultur, chefer som inte lyssnar. Det kan också vara fysiskt dålig miljö: varmt, fuktigt och hög ljudnivå.

– Många glashuskontor har inte bra miljö, med dålig ventilation, stora landskap.

Ledningen ville inte förstå

RSOer har rätt att stoppa arbetet på en arbetsplats, om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa.

Det har ingen av de här tre RSOerna gjort. Men Ulf Ohlsson, RSO för Skåne och Kronobergs län, som jobbar som koncernfacklig på Postnord, har två gånger gjort en så kallad 6:6 a-anmälan på företag han besökt.

Det är en begäran om arbetsmiljöåtgärd som kan lämnas vidare till Arbetsmiljöverket, som då kommer på besök och kan besluta om åtgärder – om man inte anser att arbetsgivaren åtgärdat de brister som man påtalat.

I det ena av fallen där han agerade var personalomsättningen jättehög, men ledningen ville inte se vad det berodde på och gjorde inget för att förbättra situationen. 

– När det behövs så tycker jag inte att man ska vara så rädd att använda 6:6 a som påtryckning. Om man inte får gehör, säg ”Åtgärdar ni inte det här så måste jag gå den formella vägen och lämna in en 6:6 a”.

Tre regioner

Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Akavia har valt tre regioner att ha en RSO i: Skånes och Kronobergs län, Västra Götalands och Hallands län samt Stockholms, Västmanlands och Uppsala län.

Staten täcker det mesta av kostnaden och de här regionerna är valda för att täcka in så många medlemmar som möjligt för de pengar man får. Medlemmar i andra delar av landet kan i stället vända sig till sitt fackförbund för att få hjälp.

En del arbetsgivare är skeptiska inför besöket från en RSO, men efteråt är många tacksamma. De har fått hjälp med att gå igenom vad det är de är skyldiga att göra och hur de ska leva upp till det.

– Våra besök bidrar med kunskap hos ledningen. Vi jagar på dem lite. De vet att de ska ha ett arbetsmiljöarbete, men de har inte prioriterat det, säger Rose-Marie Landin Nilsen.

Stress vanligt för tjänstemän

För tjänstemän är det ofta inte risken för olyckor som är det största problemet, även om det kan förekomma klämrisker och kemikalierisker. Den största risken är i stället stress, hög arbetsbelastning och saker som följer av det.

Sedan 2016 finns föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Där står bland annat att chefer ska vara tydliga med vad som förväntas av medarbetare, och vad man ska prioritera när tillgänglig tid inte räcker till för arbetsuppgifter som ska utföras.

Ulf Ohlsson tar upp att sjukskrivning på grund av ”psykosocial överbelastning” verkligen ska undvikas.

– Den drabbar personen själv, men den ger också en risk för att kollegor får mer och göra och även företaget kan drabbas negativt. Ingen är betjänt av att någon mår dåligt på grund av sitt arbete.

Klarar inte utan utbildning

När det finns brister i arbetsmiljön på en arbetsplats bokar RSOerna in återbesök efter några månader. Till dess brukar företagen ha tagit tag i det de ska göra.

Förutom att ha skyddsombud och att det ska finnas en rutin för dialog mellan arbetsgivaren och de anställda om arbetsmiljön, så är en av de viktigaste grunderna att få utbildning i arbetsmiljö.

– Chefer har ju ett arbetsmiljöansvar, då måste man ha utbildning. Och skyddsombuden behöver utbildning för att ha en chans att fullfölja sitt uppdrag, säger Rose-Marie Landin Nilsen.

När en medlem inte vill träda fram

De tre förbundens RSOer besöker i första hand företag inom den privata tjänstesektorn som inte har kollektivavtal och som har upp till 50 anställda.

Förbunden tar fram listor med företag att besöka. Men det kan också vara ombudsmän som får in ärenden eller en medlem som hör av sig.

– När vi kontaktar företaget så röjer vi inte medlemmen, då man inte själv vill träda fram, säger Ulf Ohlsson. 

Och det här är ett råd de vill skicka till alla medlemmar: Om arbetsmiljön är dålig på din arbetsplats, hör av dig!