Kommuner skär ned – men inte på ingenjörer

Många kommuner brottas med en tuff ekonomi. Under första halvåret i år lade kommuner rekordmånga varsel, nästan fyra gånger så många som under hela året 2023. Men ingenjörer är inte de som påverkas i första hand.

Pandemi, lågkonjunktur, ökade kostnader och i vissa fall även ett vikande skatteunderlag gör att många av landets kommuner och regioner har ett tufft ekonomiskt läge. Detta börjar nu även att synas i varselstatistiken. 

Under första halvåret lade kommuner och regioner varsel på 2 909 tjänster, vilket är nästan dubbelt så många som under hela förra året. Det visar statistik från Arbetsförmedlingen som Dagens Samhälle tagit del av. 

Kommuner varslade mest

Och det är kommunerna som står för den största ökningen. Under de första sex månaderna lade kommuner varsel på totalt 1 834 tjänster. Det kan jämföras med 459 varsel under hela 2023. 

Upplands-Bro, Söderköping och Karlskrona är bara några kommuner som gick ut med varsel om neddragningar innan sommaren.

– Förändrade budgetförutsättningar ger oss en ekonomisk utmaning. Därför gick vi ut med ett varsel på omkring 100 tjänster för att förbereda samhället på att vi kan behöva göra neddragningar i den omfattningen, säger Johanna Holmberg, biträdande HR-chef i Karlskrona.

Skapar oro i organisationen

Hur många uppsägningar detta landar i är än så länge oklart. Just nu jobbar de olika förvaltningarna med att ta fram omställningsplaner och man har kommit olika långt i det arbetet – vissa har precis börjat det arbetet. Hittills har endast tre personer behövt sägas upp och förhoppningen är att man ska kunna lösa neddragningarna bland annat genom omplaceringar till vakanta tjänster. 

Johanna Holmberg konstaterar att det framför allt är social- och funktionsstödsförvaltningen som kommer att påverkas mest och i nuläget är det inga ingenjörer som berörs.

– Våra ingenjörer jobbar framför allt inom drift och service och vi har även en del ingenjörer som jobbar med IT på kommunledningskontoret, och de ligger inte i farozonen. Men det är klart att den här typen av neddragningar skapar en viss oro, det kan vara jobbigt även om man inte arbetar i den förvaltning som berörs mest, poängterar hon. 

Lägger om arbetet

Även Upplands-Bro gick i våras ut med  ett direktiv om vikten av en budget i balans som en följd av ett  prognostiserat underskott på drygt 80 miljoner kronor för 2024.

Till följd av detta fick alla kontor i uppdrag att se över sina kostnader och, där det krävdes, vidta lämpliga åtgärder. På samhällsbyggnadskontoret resulterade det i ett förändrat arbetssätt som innebar att nio av elva personer på en enhet varslades om uppsägning. 

– I en kommun har man alltid valet att fortsätta drifta med ett underskott eller att försöka nå en budget i balans. Här valde vi att lägga om arbetet på gata- och parkenheten eftersom vi kan tillgodose de behoven med en mindre bemanning tillsammans med en upphandlad lösning, berättar Ida Texell, kommundirektör i Upplands-Bro som själv har en bakgrund som ingenjör.

Tuff sommar sätter spår

De ingenjörer som arbetar på Gata och Park blir dock kvar. 

– Vi är måna om att behålla våra ingenjörer. Det är inte bara sakkompetensen inom exempelvis vatten, energi eller samhällsbyggnad som är värdefull. Arbetssättet, förmågan att lösa problem och designa vår verksamhet på ett effektivt sätt, är en styrka i en komplex verksamhet som en kommun är, förklarar hon.

Just nu inväntar de resultaten för det andra tertialet och Ida Texell konstaterar att det kan bli aktuellt med fler förändringar framöver. 

– Vi har haft en väldigt tuff sommar med skjutningar och barn som rekryteras till kriminella gäng. Socialkontoret har gjort många placeringar av barn och unga och vi vet att detta påverkar vår ekonomi – var ska vi hitta de pengarna? Detta är utmaningen i en kommun, att hela tiden anpassa och säkerställa att vi använder pengarna på ett korrekt sätt, förklarar hon.

Kännbart för alla

Inte heller i Söderköping, som varslade ett  50-tal tjänster om uppsägning i våras, har neddragningarna påverkat gruppen ingenjörer. I ett mejlsvar förklarar HR-chef Johanna Norrbom att neddragningarna skett brett över hela kommunen. ”Ingen större verksamhet har lagts ner utan det handlar snarare om en del funktioner som vi har tagit bort”, skriver hon. 

Men även om ingen ingenjör har blivit uppsagd så är ändå neddragningarna varit kännbara för de som blir kvar. 

”Ja, ingenjörer har påverkats av att det blivit en projektledare mindre. Några ingenjörer drabbas också av att de får mindre administrativt stöd eftersom vi dragit ner på administratörer”, uppger Johanna Norrbom. 

Berör sällan ingenjörer

Jörgen Lundqvist är ombudsman på Sveriges Ingenjörer med ansvar för kommuner och regioner. Han bekräftar bilden av att nedskärningarna i kommunerna sällan berör gruppen ingenjörer. 

– Av de ärenden vi fått in centralt är sällan ingenjörer berörda, få om ens någon landar i arbetslöshet. Av förtroendevalda som finns i kommunerna har vi inte fått in någon info som förändrar den bilden, säger han. 

Han konstaterar att ingenjörer är en eftertraktad grupp som kommuner och regioner är rädda om. Många kommuner upplever att det är svårt att locka och behålla ingenjörskompetens och är därför måna om att behålla de ingenjörer man har.

– Överhuvudtaget så har kommuner och regioner svårt att få till sig och även bibehålla ingenjörskompetens på grund av konkurrensen om dem från övriga arbetsmarknaden, konstaterar han.

Johanna Holmberg håller med.

– Vi upplever också att det är svårt att rekrytera. I Karlskrona finns det många stora företag som slukar ingenjörskompetens och arbetsmarknaden som ingenjör är god. Man vet att det är lätt att hitta andra jobb. 

”Ingenjörer är en bristvara”

Trots det är det många som tycker att kommunen är en intressant arbetsgivare. Kommunen har ett gott rykte som arbetsgivare och har andra fördelar jämfört med de internationellt präglade företagen i regionen.

– Vi nischar oss lite olika. Har man familj, vill ha gångavstånd till jobbet och slippa resor och långa arbetsdagar, då är kommunen ett alternativ. Utmaningen för oss är att matcha löneläget, konstaterar hon.

Ida Texell tycker personligen att det är en styrka att ha en ingenjörsbakgrund när man jobbar i en kommun. 

– Vill man leda utvecklingen mot en hållbar och bättre värld, då finns det ingen bättre plattform. Här kan man verkligen göra skillnad. Vi behöver ingenjörens förmåga att ta sig an komplexa utmaningar och hitta lösningar i många delar av kommunens verksamhet. Men ingenjörer är en bristvara, jag hade gärna haft fler hos oss, säger Ida Texell.