Inget besked om hur säkerhetsprövningar ska överklagas

Den som inte klarar en säkerhetsprövning på arbetsplatsen ska kunna överklaga beslutet. Men exakt hur det ska gå till finns det inget förslag på i utredningen som presenterades nyligen. Frågan visade sig vara för komplex.

I juni 2023 tillsatte regeringen en utredning för att ta fram förslag på en mer rättssäker hantering av säkerhetsprövningar. I mitten av december 2024 kunde utredningen äntligen presentera sina förslag. Utredaren Cathrine Lilja Hanssons uppdrag var att föreslå lösningar på tre olika frågor.

Den första gäller vilka uppgifter som ska ingå i en säkerhetsprövning. Förslaget innebär inga stora förändringar mot hur det fungerar i dag (se vad som ingår i slutet av artikeln) men processen har tidigare reglerats i Säpos instruktioner. Utredningen föreslår att den nu blir lagstiftning.

Utredaren förslår också att besluten ska motiveras skriftligt, om det inte handlar om försvarshemligheter.

– Det är viktigt eftersom det ger större transparens, bättre kvalitet på besluten och sannolikt minskar behovet av att överklaga beslutet, säger Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.

Den andra frågan handlar om att statligt anställda ska kunna stängas av från jobbet i samband med en säkerhetsprövning. Avstängning ska kunna ske dels när arbetstagaren inte godkänts vid en säkerhetsprövning, dels under utredningstiden, om det framkommit något som sannolikt innebär att arbetstagaren inte längre kommer att godkännas. 

–  Förslaget är rimligt och den som blir avstängd kommer inte få något löneavdrag. Det har varit en viktig fråga för oss, säger Heléne Robson.

Utredningen föreslår dock att det inte sker någon MBL-förhandling i samband med en avstängning, vilket facken hade önskat.

– Utredningen föreslår att arbetsgivaren ska ge information till facket, men det är facket som måste ta initiativ och påkalla en överläggning. Här blir fackens inflytande begränsat när en anställd hamnar i en utsatt position. Och den som blir avstängd blir väldigt ensam, säger Heléne Robson.

Förslår en ny myndighetsnämnd

Den tredje frågan, hur säkerhetsprövningar ska kunna överprövas för att vara rättssäkra, var den viktigaste men också den svåraste.

I utredningen presenterades inget färdigt förslag för hur det ska gå till att överklaga en säkerhetsprövning.  Framför allt vem som ska hantera överprövningarna visade sig vara en svårt nöt att knäcka.

– Ett problem är att säkerhetsprövningar görs både i offentlig och privat sektor och juridiska tvister därför hanteras i olika instanser. Förvaltningsrätt hanterar beslut som tas inom offentlig sektor och allmänna domstolar beslut som fattas inom privat sektor, säger Heléne Robson.

Utredningens förslag är därför att en ny särskild myndighetsnämnd för överprövning ska inrättas. Men utredaren har inte presenterat detaljer för hur processen ska gå till och riktlinjer för hur nämnden ska fungera.  

En svårighet är avvägningen mellan sekretess och offentlighetsprincipen.

– För att kunna överklaga ett beslut behöver man känna till motiveringen till beslutet. I de flesta fall kommer man få en skriftlig motivering, men vissa fall inte. Hur ska man då kunna överklaga, frågar Heléne Robson.

”Facken saknar erfarenhet av säkerhetsklassning”

Ett annat olöst problem kring överprövning gäller juridiska ombud. Vem ska kunna vara ombud för de personer som vill överklaga ett beslut om säkerhetsprövning? Heléne Robson menar att fackförbund inte är lämpliga för uppdraget.

– Facken har ingen erfarenhet av säkerhetsklassning och frågorna om säkerhetsklassning ligger inte direkt under arbetsrättens område.

Hon tänker sig att de juridiska ombuden kommer att vara advokater eller domare som regeringen utser. Ombuden kommer behöva få ta del av beslutsunderlaget så långt det är möjligt, för att kunna avgöra om det finns skäl att överpröva beslutet.

I ärenden som rör försvarssekretess kan det bli så att ombuden inte kommer att kunna delge den arbetstagare som de representerar all information som de själva fått ta del av. 

Ytterligare ett problem är bemanningen av den nya myndighetsnämnden. Hur många domare kommer nämnden behöva anställa?

– Ingen vet om det kommer det välla in överprövningar eller om det bara blir ett fåtal ärenden om året? Eftersom anställda i de flesta fall får en motivering om man inte klarar säkerhetsprövningen, kanske färre ser en anledning att överklaga. Det återstår att se.

Utredningen föreslår också att myndighetsnämndens beslut ska vara slutgiltig. Besluten ska alltså inte kunna överklagas till någon högre instans.

”Sverige lever inte upp till Europakonventionen”

Heléne Robson ser att säkerhetsklassning har blivit vanligare och berör allt fler ingenjörer.

– Vi har ingen tillgänglig statistik men vår bild är att det ökar i både offentlig och privat sektor. Att utredningen inte kunde prestera ett färdigt förslag är allvarligt, säger hon och påpekar att Sverige inte lever upp till Europakonventionens krav på en rättvis rättegång.

Utredningen föreslår att förslagen – förutom den del som gäller hur besluten ska överklagas – ska träda i kraft den första juni 2026.

Besked om en ny utredning om hur besluten ska kunna överklagas har regeringen inte presenterat.

Utredningens förslag: Det här ska granskas i en säkerhetsprövning

• Personliga förhållanden
• Brottslighet
• Samröre med kriminella, kriminella nätverk, terroristorganisationer, extremistiska rörelser eller extremister
• Ekonomiska förhållanden
• Anknytning till utlandet
• Missbruk
• Hälsotillstånd
• Samarbetsvilja, felaktig eller bristande information
• Andra i säkerhetshänseende relevanta omständigheter