Ingen arbetstidsförkortning för ingenjörer i kommuner och regioner

I avtalsrörelsen är arbetstidsförkortning en huvudfråga i privat sektor. Men för ingenjörer i kommuner och regioner finns den inte på förhandlingsbordet. Varför? Och hur viktig är frågan för ingenjörerna?  Ingenjören frågade förhandlarna och några förtroendevalda ingenjörer.

I dag har ungefär 55 000 av Sveriges Ingenjörers medlemmar arbetstidsförkortning genom sitt kollektivavtal. Nästan samtliga arbetar inom industrin, ett mindre antal i kommunala bolag.   

I årets avtalsrörelse begär Sveriges Ingenjörer mer arbetstidsförkortning för medlemmar i privat sektor, både i avtal där sådana överenskommelser redan finns och i avtal där de saknas.

Men i förhandlingarna för kommuner och regioner finns arbetstidsförkortning inte på dagordningen.

– Arbetstidsförkortning är inte ett specifikt krav från oss men det är däremot en hållbar arbetsmiljö och vi tror att det finns olika sätt att nå dit. Arbetstidsförkortning skulle kunna vara ett verktyg, men inte det enda och inte för alla, säger Mats Eriksson, förhandlingschef för AkademikerAlliansen.

AkademikerAlliansen är en organisation där Sveriges Ingenjörer tillsammans med 15 andra Sacoförbund förhandlar kollektivavtalen för omkring 90 000 anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag.

”Där skulle arbetstidsförkortning kunna skapa problem”

Mats Eriksson säger att det främsta skälet att inte driva ett krav på kortare arbetstid handlar om att förutsättningarna ser så olika ut.

– Kommuner och regioner ansvarar för många olika verksamheter. Inom vissa är det svårt med personalförsörjning. Där skulle arbetstidsförkortning i kollektivavtal kunna skapa problem. I andra verksamheter kan det vara möjligt och där går det att jobba lokalt med frågan.

Men skulle inte arbetstidsförkortning locka fler att söka jobb i kommuner och regioner?

– Delvis, men man måste titta på frågan från ett större perspektiv. Om personalbristen beror på att det inte finns fler att anställa kan arbetstidsförkortning göra att arbetsgivare i vissa lägen måste använda hyrpersonal. Och det ökar kostnaderna, säger Mats Eriksson.

I andra verksamheter tror han att det skulle fungera bra och ge arbetsgivarna en konkurrensfördel. Där det finns kompetens att locka från andra sektorer tror Mats Eriksson att arbetstidsförkortning kan göra kommuner och regioner mer attraktiva som arbetsgivare. 

– Det kan gälla ingenjörer och andra akademiker som har möjlighet att välja jobb i olika sektorer. Det finns inga hinder att göra lokala anpassningar. Inom vårdverksamhet finns många exempel på det.

Mats Eriksson påpekar också att inget av de 16 fackförbund som ingår i AkademikerAlliansen har begärt att arbetstidsförkortning ska vara ett krav i avtalsrörelsen. Det finns alltså ingen oenighet mellan facken.

SKR: ”Vi behöver mer fakta”

Men alla fackförbund gör inte samma bedömning. Två andra tjänstemannaförbund, Vision och SSR, begär arbetstidsförkortning i form av individuella arbetstidskonton. Vårdförbundet och Kommunal har redan olika modeller för arbetstidsförkortning.

En kartläggning som Dagens Samhälle nyligen har gjort visar att det finns ett stort intresse i kommuner och regioner för att testa kortare arbetstid.

Men i en intervju i början av februari uppmanade SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg kommunerna och regionerna att ligga lågt med nya lokala försök, bland annat med motiveringen att SKR har beslutat att de fram till november 2026 ska utreda vilka konsekvenser en arbetstidsförkortning skulle kunna få.

Ingenjören har frågat Ulf Olsson, ordförande för förhandlingsdelegationen på SKR om syftet med utredningen.

– Vi behöver mer fakta. Det har genomförts och pågår fortfarande många lokala försök med kortare arbetstid, framför allt i kommuner. Men det är svårt att se tydliga effekter eftersom de ofta skett under begränsad tid. Utredningen ska också ge en överblick av alla lokala avtal och ensidiga arbetsgivarbeslut.

Inte en fråga som ingenjörer pratar om

Ingenjören frågade tre förtroendevalda ingenjörer i kommuner och regioner om hur brännande frågan om arbetstid är bland medarbetarna. Och om de själva tror att arbetstidsförkortning kan bidra till att rekrytera och behålla bristkompetens.  

– Arbetstidsförkortning kan sannolikt göra kommunerna mer attraktiva som arbetsgivare, säger Tibor Muhi, facklig företrädare för Sveriges Ingenjörer i Stockholms stad.

Men han är tydlig med att det inte är en fråga som ingenjörerna i Stockholms stad pratar om. Det är om andra problem, främst arbetsmiljö och stress, som de vänder sig till facket.

Michael Öhman, ordförande för Sveriges Ingenjörer i Luleå kommun, och Patrik Milton som företräder ingenjörerna i Sacoföreningen i Region Skåne ger samma besked. Medlemmarna lyfter inte frågan med facket. Men många, framför allt småbarnsföräldrar skulle utan tvekan uppskatta möjligheten.

– Det pågår en föryngring bland anställda i Luleå kommun med fler unga som har ett svårare livspussel. Jag tror att det blir ett större tryck i arbetstidsfrågan framöver, säger Michael Öhman.

I rollen som förtroendevalda ser alla tre att andra fackförbund är mer offensiva i frågan om arbetstid.

– Den har vi diskuterat en hel del inom våra Sacoråd och vi är överens om att en sänkning av arbetstiden med bibehållen lön skulle göra regioner och kommuner mer attraktiva att arbeta för. Speciellt då löneläget är betydligt under vad privat sektor betalar. Dessutom har vi inga klämdagar och jobbar inte halv dag innan röd dag, säger Patrik Milton.

”Riskerar att förlora kittet i samhället”

Alla tre pekar också på att det finns andra modeller än tidbanker för att korta arbetstiden men de är beroende av arbetsgivarnas goda vilja. Möjligheten att byta semestertillägg mot fler semesterdagar är ett exempel. Den finns i Stockholms stad och Luleå kommun men inte i Region Skåne.

En annan möjlighet är 80-90-100-modellen. Man arbetar 80 procent av sin ursprungliga arbetstid, får 90 procent av sin lön och 100 procents avsättning till tjänstepension.

Modellen är i praktiken en form av arbetstidsförkortning, riktad mot erfarna medarbetare som kommuner och regioner har svårt att rekrytera och behålla.

– Stockholms stad nekar 80-90-100-modellen, säger Tibor Muhi.

Inte heller i Luleå kommun eller Region Skåne vill arbetsgivaren erbjuda modellen, men däremot finns den i Lunds kommun.

Patrik Milton tycker att frågan om arbetstid handlar om mer än att få ihop livspusselet.

– Färre har tid och ork att engagera sig ideellt, exempelvis i föreningar. Om vi inte längre orkar mer än att jobba finns risken att vi förlorar kittet som håller ihop ett samhälle.