Mikromeriter – ett nytt sätt att visa sin kompetens

Mikromeriter kan snart bli ett effektivt sätt att kartlägga och redovisa resultatet av kompetensutvecklingsinsatser. För dig som ingenjör kan de bli ett lyft i ditt CV, göra det lättare att sticka ut när du söker jobb och stärka din position hos din nuvarande arbetsgivare.

Som ingenjör kommer du under yrkeslivet behöva fortsätta fylla på med nya kunskaper och visa upp dina kompetenser. Det är här mikromeriter kommer in i bilden.

Mikromeriter, på engelska micro credentials, är en del av EU-kommissionens initiativ för att säkra kompetensförsörjningen i Europa och är en satsning för att främja livslångt lärande.

– Mikromeriter gör det enklare att beskriva vad du faktiskt kan och du får bevis på det genom digitala intyg som går att kvalitetssäkra och spåra. Det är sådant du kan ha nytta av när du söker jobb, i utvecklingen av din egen karriär, samt i dina lönesamtal, säger Linnéa Svenman Wiker, projektledare inom livslångt lärande på RISE – Research Institutes of Sweden.

En svensk modell för mikromeriter

RISE har tillsammans med Myndigheten för yrkeshögskolan och Arbetsförmedlingen utfört ett utforskande projekt för att ta fram en svensk modell för införandet av mikromeriter. Det svenska pilotprojektet gick under namnet Kompetenspasset. I projektet utvecklades metoder för att formulera mikromeriter samt att bedöma att dessa uppnåtts i olika pilotorganisationer. Finansieringen kom från Regeringens samverkansprogram genom Vinnova.

Teknisk lösning ska lagra kunskapsbevisen

Just nu pågår EU-projekt för att ta fram en struktur och ett system för mikromeriter. Målet är en teknisk lösning som kan lagra kunskapsbevisen i form av digitala dokument som är giltiga i hela EU. Den tekniska lösningen ska kopplas till Europass-plattformen som är en standardiserad CV-mall inom EU och arbetet med blockkedjor i EU. 

Visar vad du faktiskt kan, inte bara vad du vet

En mikromerit ska representera en liten, specifik, kompetens vilket kan motsvara en viss del av en kurs eller utbildning. Men det kan också handla om en kompetens som individen utvecklat inom sitt arbete eller fritidsengagemang.

Fördelen med detta är att individen med mikromeriter har möjlighet att visa upp flera delar av sin kompetenskarta; inte bara de moment som uppnåtts via utbildning. Mikromeriter bedöms inte i termer av tid eller poäng utan i stället utefter vilka läranderesultat som uppnåtts. Läranderesultat bottnar i antingen kunskap, färdighet eller ansvar och självständighet.

Tydligare kartläggning av kompetens

För arbetsgivare innebär mikromeriter att de kan få en tydligare bild av sina anställdas och kandidaters kompetenser. Det blir enklare att upptäcka och fylla kunskapsluckor. Det blir lättare att upptäcka styrkor och utvecklingspotential inom organisationen. Mikromeriterna kan också användas för att öka motivation och engagemang genom att målsättning blir tydligare. När kompetenser kartläggs mer i detalj kan det också leda till mer specifik och träffsäker rekrytering.

Fabian Åhlin är globalt ansvarig för kompetensförsörjningen på Fortum. Han ser väldigt positivt på utvecklingen av mikromeriter.

– Med tanke på den omfattande kompetensbrist vi står inför i många sektorer, behöver vi snabbare och mer flexibla sätt att både bygga och verifiera kompetens. Mikromeriter gör det möjligt att synliggöra relevanta färdigheter på ett konkret och spårbart sätt, oavsett om de förvärvats genom arbete, kortare utbildningar eller egna initiativ.

– I en värld där miljarder människor kommer behöva reskilling och upskilling (omskolning och kompetensutveckling) är det orimligt att omställning ska kräva flera år på högskola. Mikromeriter kan bli en nyckel för framtidens arbetsmarknad. För både individer och arbetsgivare.

Bevis för kompetens som tidigare varit svår att bedöma

För dig som arbetstagare innebär mikromeriter en bättre och tydligare överblick över kompetenser och kompetensutveckling. Din egen kompetensutveckling blir mer flexibel genom att du kan fokusera på specifika färdigheter för att omskola eller vidareutbilda dig.

Dokumentationen av mikromeriterna är personlig och ägs av dig som individ, så att du kan bära den med dig och fylla på den under hela din karriär, oavsett om du byter jobb eller inte. 

– Det blir enklare att identifiera dina egna utvecklingsområden och du kan få bevis på kompetenser som tidigare varit svåra att kvalitetssäkra. Du kan också ge en bättre bild av dina faktiska kompetenser för nuvarande och potentiella arbetsgivare, säger Kristina Söderberg, även hon projektledare inom livslångt lärande på RISE.

Från krav på sju års erfarenhet till 23 kritiska kompetenser

Ett konkret exempel på hur mikromeriter kan användas är Skellefteå Kraft, ett av företagen som provat mikromeriter via Kompetenspasset.

– Tidigare var kravet att man skulle arbeta sju år för att få arbeta som vakthavande drifttekniker inom vattenkraft. Nu har de i stället identifierat 23 kompetenser som man ska ha uppnått för att klara arbetet på ett säkert sätt. Den som får mikromeriten vet vad den ska göra i en given situation och har påvisat det praktiskt, säger Linnéa Svenman Wiker.

Växande intresse för mikromeriter

Än så länge är mikromeriter i sin linda: Mikromeriter är inte reglerade och det finns inga krav kopplade till deras utformning, innehåll eller att de ska vara godkända av någon aktör.

Det finns endast en rekommendation från EU om vad en mikromerit bör innehålla för data och hur de bör utformas. Sverige har som land inte tagit ställning. Mikromeriter kan dock nivåplaceras i SeQF om en utbildningsaktör så önskar. SeQF står för Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande och är ett system som skapar ett gemensamt språk vid olika krav på kompetens, både i Sverige och utomlands.

Eftersom mikromeriten är digital och spårbar och bygger på testade resultat, tror Kristina Söderberg och Linnéa Svenman Wiker att intresset kommer fortsätta växa.

– Det blir en kvalitetssäkring på ett annat sätt än att till exempel få kompetens intygad på ett diplom eller att en kollega intygar din kompetens på Linkedin, säger Linnéa Svenman Wiker.

Krävs ett regeringsbeslut

För att mikromeriter ska få verkligt genomslag tror Linnéa Svenman Wiker och Kristina Söderberg att det kommer krävas ett regeringsbeslut om vem som ska äga uppdraget. Arbetsgivare behöver också förstå värdet av att arbeta kontinuerligt med kompetensutveckling; vilket arbetet med att intyga kompetens har en viktig roll i.

De behöver också bli bättre på att formulera kompetenskrav och tänka brett kring hur dessa kompetenser kan utvecklas, menar de.

Anders Johansson som ansvarar för att utveckla och samordna livslångt lärande på KTH tror också att systemet med mikromeriter kommer växa.

– Vi ser en framtid nu där mikromeriter med digitala certifikat kommer. Det kommer vi kunna använda på Linkedin och i moderna HR-system. Börjar man använda det på Linkedin så kommer vi om några år enklare kunna se effekten av olika utbildningar också.