Uppsagd efter misstanke om säkerhetsrisk – 5 möjliga skäl

Sveriges Ingenjörer blir allt oftare kontaktad av medlemmar som förlorat sin säkerhetsklassning. Men vad kan ligga bakom en sådant beslut? Ingenjören har tagit reda på vilka beteenden och personliga kontakter som gör att anställda inte klarar säkerhetsprövningen.

Säkerhetsskyddslagen reglerar att den som anställs eller på annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet, exempelvis konsulter, ska säkerhetsprövas.

Säkerhetsprövningen ska klarlägga om personen är lojal mot de intressen som skyddas av lagen och pålitlig från säkerhetssynpunkt.

Befattningar delas in i tre olika nivåer av säkerhetsklassning. Nivå 1, den högsta nivån, omfattar ett begränsat antal personer som har tillgång till mycket känslig information.  

– Bland dem på nivå 2 och 3 finns många ingenjörer eller konsulter på försvarsmyndigheterna och inom försvarsindustrin. Men det finns också säkerhetsklassade tjänster i andra verksamheter,  säger Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

En säkerhetsprövning består av flera olika delar. Det sker en kontroll av betyg, referenser och ekonomi och det görs utdrag ur flera register, bland annat belastningsregister, som kräver samtycke. Man får också genomgå en säkerhetsprövningsintervju som kan handla om familjeförhållanden, utlandsvistelser och aktivitet på sociala medier.

Sveriges Ingenjörer får in fler ärenden

Säkerhetsprövningar genomförs i samband med rekrytering och den som inte blir godkänd kan inte erbjudas tjänsten. Men uppföljande säkerhetsprövningar genomförs också löpande under anställningen.

– Det finns inga regler om hur ofta det ska ske. Det är verksamhetsutövarens ansvar att göra uppföljningar när någon omständighet har förändrats, säger Ullika Dalén.

Hur höga kraven är beror på vilken säkerhetsklass tjänsten har. I ett skärpt säkerhetsläge kan klassningen dessutom förändras och den som tidigare klarade säkerhetsprövningen kanske inte fortsatt gör det och kan riskera att förlora jobbet.

– Vi får in fler och fler ärenden och ser att antalet medlemmar som förlorat sin säkerhetsklassning har ökat, säger Ullika Dalén.

Misstanke om säkerhetsrisk – 5 exempel

Men vad är det som kan ligga bakom ett beslut att dra tillbaka en säkerhetsklassning? Vilka beteenden eller kontakter kan göra att en anställd inte klarar säkerhetsprövningen och inte kan ha en säkerhetsklassad tjänst?

Ullika Dalén kan av förklarliga skäl inte gå in på enskilda fall men hon ger fem generella exempel som påverkar kravet på lojalitet, pålitlighet och sårbarhet utifrån lagen:

• När en anställd har dubbelt eller tidigare utländskt medborgarskap kan det uppstå lojalitetskonflikter. Det kan finnas risk för att den anställde utsätts för påtryckningar från regimen i hemlandet. Det hotas med att släktingar i hemlandet kan utsättas för skada om den anställde vägrar att lämna ut säkerhetskänslig information. I vissa länder finns lagstiftning om att medborgare har en skyldighet att samarbeta med landets underrättelsetjänst.
• Finns kopplingar till kriminella nätverk? Det kan bli en lojalitetskonflikt och utgöra en säkerhetsrisk om den anställde utpressas på information eller inte förstår konsekvenserna av att svara på nyfikna frågor om sekretessbelagd information.
• Går det att lita på personen? Hur förhåller sig personen till regler och överenskommelser? Kommer personen att skydda säkerhetsklassificerade uppgifter på ett korrekt sätt? Enskilda händelser som kan ses som bagatellartade kan ha betydelse för säkerhetsprövningen om de grundar sig på oaktsamhet och bristande säkerhetsmedvetande eller slarv.
• Finns sårbarheter som påverkar? Har personen exempelvis drog- eller alkoholmissbruk, ekonomiska problem, finns behov av att hemlighålla personliga förhållanden eller är personen i en utsatt position på något sätt? Det kan vara faktorer som gör att personen hamnar i en utsatt position och kan vara sårbar för påtryckningar att dessa förhållanden ska avslöjas för exempelvis anhöriga.  
• Det framkommer uppgifter om att en anställd upplever att den inte blir sedd på arbetsplatsen och får den uppskattning som den anser att den förtjänar. Det kan vara grogrund för missnöje mot arbetsgivaren och kan också göra personen sårbar för påtryckningar.

Inte automatiskt skäl för uppsägning

Att få besked att man förlorar sin säkerhetsklassning kommer ofta som en chock. Den anställde får inte heller någon motivering till beslutet, inget skriftligt besked och det finns i dagsläget ingen möjlighet att överklaga säkerhetsskyddsbeslutet.  

Rättssäkerheten i säkerhetsprövningar har kritiserats och därför tillsatte regeringen förra året en utredning. Men frågan visade sig vara så komplex att inget förslag ännu finns på regeringens bord.  

Är det arbetsgivaren som fattat säkerhetsskyddsbeslutet utgör inte beslutet i sig sakliga skäl för uppsägning. Arbetsgivaren måste styrka omständigheterna som åberopas som grund för uppsägningen och omständigheterna måste innebära att den anställde inte uppfyller kriterierna för att inneha en säkerhetsklassad befattning.

– Om det är arbetsgivaren som fattat beslutet att den anställde inte kan inneha en säkerhetsklassad tjänst och säger upp den anställde, kan alltså uppsägningen och därmed beslutet om säkerhetsklassning prövas inom ramen för en prövning av om sakliga skäl för uppsägningen föreligger, säger Ullika Dalén. 

– Om det är visat att den anställde inte kan inneha en säkerhetsklassad tjänst, ska arbetsgivaren omplacera den anställde till en ledig befattning utan säkerhetsklassning som den anställde har tillräckliga kvalifikationer för. Men finns det ingen sådan tjänst finns risk för uppsägning, fortsätter Ullika Dalén.

Är det däremot någon annan än arbetsgivaren som fattat beslutet om säkerhetsklassningen, utgör enligt Arbetsdomstolens praxis, beslutet i sig sakliga skäl för uppsägning.

– Men arbetsgivaren måste även i detta fall omplacera den anställde till en ledig befattning utan säkerhetsklassning om arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den tjänsten. Men finns ingen sådan tjänst finns risk för uppsägning, säger Ullika Dalén.