Sveriges Ingenjörers miljöfond delade ut en miljon till forskare
Stipendiater: Anja Moum Rieser, Katarina Larsen, Sara Borgström, Rebecka Ericsdotter Engström, Jens Ergon, Markus Larsson och Emma Riese, tillsammans med Francesco Fuso-Nerini, föreståndare för KTH Climate Action Centre, och vice föreståndare Karin Larsdotter – framför centrets byggnad (den till vänster).
Under 2025 delar Sveriges Ingenjörers Miljöfond ut 5 miljoner kronor till forskning och examensarbeten som syftar till att förbättra den fysiska miljön. Nu får fyra forskargrupper vid KTH 250 000 kronor var för forskningsförstudier.
Det är mingel på KTHs Climate Action Centre när stipendierna delas ut till forskarna. Utdelningen av forskningsstipendier roterar mellan de tekniska högskolorna och beror på tillgången på medel i Miljöfonden. Förra året gick de till Luleå och Chalmers. I år nu först till KTH och lite senare under hösten till Lunds tekniska högskola.
Pengarna kommer från Swedbank Humanfond där spararna väljer ett ändamål som får 2 procent av fondvärdet. En av mottagarna är Sveriges Ingenjörers Miljöfond som i år kan dela ut 5 miljoner kronor – 2 miljoner till forskare och 3 miljoner till studenter.
– Grunden är studentstipendier, för det är relativt begränsat med medel för att stimulera till att göra examensarbeten om miljö. För forskarna är det här grädde på moset vid sidan av andra forskningsanslag, säger Staffan Bjurulf som är Sveriges Ingenjörers samordnare för Miljöfonden.
Fortsätta klimatanpassningar även under kriser
Rebecka Ericsdotter Engström är en av stipendiaterna och tilldelas stipendiet tillsammans med Joseph Mulligan. Hon jobbar inom programmet Viable Cities med att stödja och puffa på städer i klimatomställningen.
– När städer säger att ”Här är omställningen svår”, så kan vi stötta arbetet där, både genom att utgå ifrån vetenskap och se till att städer samverkar kring de svåra frågorna. Tillsammans med kommunala tjänstemän kan vi också utforska: Vilken existerande forskning kan vara hjälpsam för er? Vilka nya forskningsfrågor behöver vi ställa?
Det Rebecka Ericsdotter Engström ska göra nu är att se hur klimatanpassningar kan synkas ihop med utsläppsminskning, och hur man gör för att arbetet ska fortsätta även vid en kris.
– Ett sätt är med metoder för beslutsfattande vid djup osäkerhet. Att se till att klimatomställningarna inte stjälps av klimatkatastrofer, konflikter eller krig utan att man ändå kan hålla tempot uppe.
Undvika att bygga barriärer för djur och växter
Ett stipendium går till Katarina Larsen, tillsammans med Sara Borgström och Anja Moum Rieser. Hon formulerar betydelsen av det så här:
– Forskningsförstudier är ett sätt att skapa utrymme för att tänka och skissa fram förslag för nya satsningar och större ansökningar.
Projektet de ska genomföra fokuserar på ny kunskap om städers gröna ytor. Hur kan dialog mellan medborgare bidra till att skapa ny kunskap för att möta städers utmaningar som exempelvis klimatanpassning? Hur undviker man att bygga barriärer som kapar arters förmåga att röra sig i staden och istället främja biodiversitet på nya sätt?
Det här är en fortsättning på forskning de har byggt upp och ett stöd kan skapa momentum och nå ut till fler som kan använda de här kunskaperna.
Skatt som klimatåtgärd och visualisering av klimatförändringar
De som släpper ut mest växthusgaser är generellt rika delar av världen. Och det tredje projektet ska titta på vad beskattning har för effekt på olika inkomstgrupper och om skatter kan användas som strategi för klimatåtgärder.
– Skatt på drivmedel, som vi sänkt här i Sverige, vad har det för effekt? Och vad händer om vi använder samma offentliga medel till något annat, frågade Markus Larsson och Jens Ergon som fick stipendium tillsammans med Göran Finnveden.
I det fjärde projektet som får stipendium undersöker Ingrid Campo Ruiz och Emma Riese hur klimatförändringar och fattigdom hänger samman genom att använda maskininlärning och globala data. Genom att visualisera resultaten i ett interaktivt verktyg blir det möjligt att upptäcka nya mönster och samband. Det gör också att forskare, beslutsfattare och medborgare kan förstå sambanden bättre och använda kunskapen i utbildning och policyarbete.
Tre miljoner till studenter
Förutom stipendierna till forskare delas alltså 3 miljoner kronor ut i år i form av 60 stipendier à 50 000 kronor till högskole- och civilingenjörsstudenter. Majoriteten delas ut vid sex tekniska högskolor. Men också studenter vid andra högskolor kan söka stipendium under hösten före sitt examensarbete.
– På lärosätena sker en utlysning riktad till dem som ska göra examensarbeten våren 2026 och vill lösa miljöproblem med en teknisk tillämpning i Sverige. Lärosätena känner via handledarna till studenter som har förutsättningar i linje med kriterierna, samt rekommenderar studenter att söka stipendiet genom att lämna in en idéskiss, säger Staffan Bjurulf på Sveriges Ingenjörer.
Skisserna bedöms sedan av en expertgrupp på varje lärosäte, som väljer ut de projekt som har störst bedömd potential.
Lyckat exempel
Staffan Bjurulf lyfter fram ett exempel, från Luleå tekniska universitet i våras. Där användes stipendiemedlen till labbtester som inte kunnat göras annars. Man undersökte en sjö i Norrbotten där aluminiumsulfat används för att absorbera fosfor och minska övergödningen. Det visade sig att metoden inte fungerar när syresättningen är låg i den djupare delen av sjön.
I stället för att absorbera fosfor fälldes aluminiumet ut. Genom att testa en ny idé i examensarbetet, att tillsätta syre, skapades en annan kemisk reaktion som kunde binda fosfor. Lösningen testas nu i ett fortsättningsprojekt, där Miljöfondspristagaren fått 2 miljoner i forskningsmedel från andra givare. Om lösningen kan skalas upp bedöms den ha potential att fungera i övergödda sjöar över hela världen.
