Nyheter i korthet: Chockhöjda visumavgifter, konsultbolag krymper och fler kurser för yrkesverksamma

Mer pengar till korta högskolekurser för yrkesverksamma

1 oktober. Det behöver bli enklare för yrkesverksamma att studera samtidigt som man är mitt i karriären, menar regeringen. I budgetpropositionen för 2026 föreslår man därför att ett antal högskolor och universitet får sammanlagt 20 miljoner kronor för det här ändamålet 2026 och 40 miljoner per år från och med 2027.

Utbildningar för yrkesverksamma missgynnas idag för att de är mer specialiserade och lockar färre studenter.

Dessutom vill man permanenta stödet på 50 miljoner per år till korta kurser inom strategiska områden: bland annat grön omställning, batterier och produktionsteknik, artificiell intelligens och kärnkraftsteknik.

– Att kunna byta yrke och utveckla sin kompetens under arbetslivet är avgörande för att möta arbetsmarknadens snabba förändringar och behov. Nu skapar vi bättre förutsättningar för lärosäten att kunna utveckla korta utbildningar som är relevanta för yrkesverksamma, säger gymnasie-, högskole-, och forskningsminister Lotta Edholm i ett pressmeddelande. Tanken nu är att universitet och högskolor ska kunna prioritera flexibla och kortare utbildningar, främst på deltid, som är anpassade till form och innehåll för yrkesverksamma.

Hitachi värvar från företag som drar ner

26 september. Det är hög efterfrågan på Hitachi Energys kraftöverföringsprodukter. Och sedan man 2022 bröts loss från ABB har man växt från 4 000 till 7 300 medarbetare, skriver Dagens Industri (Di).

Och det är flera sätt man får in anställda på. Platsannonser är ett, men det finns fler.

”Till viss del har vi draghjälp av att det är många som kämpar i svensk industri. Vi läste om Northvolt och tog kontakt med dem direkt. Vi gjorde samma sak med Volvo Cars och med Ericsson när de la sina varsel”, säger Tobias Hansson, Sverige-vd för Hitachi Energy till Di.   

Nära samarbete med högskolor är ett annat sätt att rekrytera. Och den svenska verksamheten rekryterar allt mer internationellt.

”Inom ingenjörsjobb framför allt. Vi har rekryterat omkring 20 procent från andra länder under de här tre åren.”

Indien är det land som flest kommer ifrån, vilket resulterat i fler indiska restauranger och ett framgångsrikt cricketlag i Ludvika.  

Trump chockhöjer visumavgift för specialister

25 september. Avgiften för H-1B-visumet till USA höjs från 1 500–4 500 dollar till 100 000 dollar (motsvarande 940 000 kronor), rapporterar Dagens Industri.

H-1B är en tillfällig visumkategori som gör det möjligt för arbetsgivare att ansöka om att högt utbildade utländska yrkespersoner ska få arbeta i yrken som kräver minst en kandidatexamen. Tjänster inom matematik, ingenjörsvetenskap, teknik och medicin kvalificerar sig ofta och giltighetstiden är vanligtvis tre år.

Även om beslutet ser ut att överklagas och granskas av domstolar, har den ändringen lett till oro bland tekniksfären i Silicon Valley, skriver Dagens Industri.

Svenska musikbolaget Epidemic sounds HR-chef Maria Waddington säger till Di att: ”En avgift av den här storleken kan i grunden utmana den ekonomiska bärkraften i att skicka specialiserade medarbetare till USA och med största sannolikhet minimera vår förmåga att göra det.”

Men likt flera andra svenska teknikbolag med kontor i USA använder Epidemic Sound framför allt L-1-visumet, som möjliggör interna förflyttningar av personer i chefsposition till USA.

Andra företag Di pratat med menar att avgifterna riskerar att slå hårdare mot mindre aktörer än mot etablerade tillväxtbolag.

Fler ingenjörer bland utländska examina

18 september. UHR (Universitets- och högskolerådet) bedömer utländska utbildningar för personer som är folkbokförda i Sverige. Om utbildningen bedöms motsvara en svensk examen får man ett så kallat utlåtande.

Nu har UHR kartlagt hur många utlåtanden från 2018–2024 som finns inom STEM (teknik, naturvetenskap och matematik), och hur många som motsvarar en civil- eller högskoleingenjörsexamen.

Det visar sig att ingenjörsexamina är en stor grupp och att den ökat efter pandemin.

Av nästan 53 000 utlåtanden som UHR lämnat om högskoleutbildningar så finns drygt 15 000 inom STEM. Av dem är högskoleingenjör den största gruppen, drygt 6 000, följt av naturvetare, drygt 5 000 (de största grupperna: biologi, fysik, kemi). Klart mindre är civilingenjör, 2 350, och data/IT på knappt 1 600.

De länder från vilka flest utbildningar bedömts är Syrien 2018–2020, Indien 2021–2023 och Ukraina 2024.

Uppdelat per år ser man att färre utlåtanden om utbildningar gjordes under pandemin, och att antalet utlåtanden sedan har ökat, både för civil- och högskoleingenjörer.

Att antalet högskoleingenjörer är högt kan förklaras av att bedömningen görs både utifrån utbildningslängd och innehåll. Det gör att femåriga ingenjörsutbildningar från andra länder ibland bedöms ibland motsvara en treårig svensk högskoleingenjörsexamen, för att den utländska examen ligger på grundnivå, medan en svensk civilingenjörsexamen ligger på avancerad nivå.

Läs hela rapporten från UHR här.

Svenskt företag ska visa grön kemi på FN:s klimattoppmöte

16 september. Varje år håller FN klimattoppmöte, COP. Till det har Sverige en förhandlingsdelegation och en officiell näringslivsdelegation.

Ett företag som ingår i Sveriges officiella näringslivsdelegation till årets möte, COP30, i Belém, Brasilien, är kemiföretaget Sekab som tillverkar biobaserade kemikalier.

– Att vara med på COP30 är ett viktigt tillfälle för oss att visa att omställningen redan är möjlig. Vi producerar redan idag kemikalier utan fossilt ursprung, som används i allt från färg och kosmetika till läkemedel och livsmedel, säger Eva-Marie Byberg, vice vd och hållbarhetschef på Sekab, i ett pressmeddelande.

Hon säger att kemiindustrin står för cirka sju procent av världens utsläpp av växthusgaser, men samtidigt är 96 procent av alla tillverkade produkter beroende av kemikalier. Och det gör kemibranschens omställning till fossilfria lösningar avgörande för att nå klimatmålen.

Den 20 oktober presenterar Business Sweden vilka övriga företag som ingår i delegationen till COP30, som äger rum i november.

Vid COP29 i Baku i Azerbajdzjan 2024 var bland andra Afry, Alfa Laval, E.ON, Energimyndigheten, Hitachi Energy, Scania, Siemens Energy, SSAB och Tetra Pak med i den svenska delegationen.

7 av 10 konsultbolag har färre anställda än vid årsskiftet

29 augusti. Tietoevry är ett av de börsnoterade konsultbolagen som minskat antalet anställda under första halvåret 2025, visar en genomgång som skills management-plattformen Cinode gjort. 30 juni hade de 562 färre anställda än 1 januari, en minskning med 3,5 procent.  

Andra exempel är Afry som hade 248 färre anställda (-1,4 procent) och Knowit, 128 färre (-3,3 procent).

Bland dem som i stället ökat antalet anställda finns Softronic (34 fler, +7,8%), Combitech (135 fler, +5,4%), Etteplan (67 fler, +1,8%), Rejlers (57 fler, +1,7%) och Sweco (251 fler, +1,2%).