Facket på Chalmers: ”Flexpension och säkerhetsprövning viktigaste ändringarna”

Ändringarna om flexpension och säkerhetsprövning är det som gör störst skillnad i det nya statliga avtalet, tycker Sveriges Ingenjörers ordförande på Chalmers. Men också höjd åldersgräns till 66 år för försäkringsskydd samt avtal för biträdande lektorer.

Den 30 september blev de nya avtalen för statlig sektor klara. De berör anställda på myndigheter, affärsverk och högskolor – vilket för Sveriges Ingenjörer omfattar runt 12 000 medlemmar.

En av dem som varit inblandad i avtalsrörelsen är Peter Hellqvist, ordförande för Sveriges Ingenjörer på Chalmers, som är en av Sveriges Ingenjörers representanter i Saco-S representantskap.

– En sak som varit viktig hela vägen under avtalsrörelsen är avsättningen till flexpension, som vi vill få upp till 2 procent. Nu kom vi en bit på vägen, till 1,7 procent.

Trappa ner eller jobba länge

Flexpensionen gör att man kan välja att gå i pension tidigare och få bättre pension än man skulle fått utan den, eller fortsätta jobba och i stället få extra hög pension.

Och det är en viktig flexibilitet för många. Inte minst för ingenjörer inom högskolan, säger Peter Hellqvist.

– Många vill jobba länge. En del kan fortsätta till 69 eller ännu längre. Men andra har omständigheter som gör att de behöver trappa ner tidigare, eller inte orkar hela vägen. Då finns det en flexibilitet i det här. Alla behöver inte göra samma.

Säkerhetsprövning berör allt fler

En nyhet i avtalen är att för den som inte klarar en säkerhetsprövning och förlorar jobbet på grund av det, kan arbetsgivaren anmäla att man ska få omställningsstöd, vilket alltså inte varit möjligt förut. Och Peter Hellqvist säger på Chalmers så är det här något som helt klart gör skillnad.

– Inom kärnkemi och kärnfysik har det varit säkerhetsprövningar länge, men nu är det aktuellt inom fler områden. Ibland gör en missad säkerhetsprövning att man inte får fortsätta arbeta. Jag hoppas inte att det behöver komma dit. Men att man nu kan få ett visst stöd tycker jag är väldigt bra, för individer som hamnar så illa har det ett värde.

En nyhet i avtalet är också att när någon blir uppsagd av personliga skäl så har arbetsgivaren nu rätt att erbjuda karriärstöd till den personen.

Höjd ålder för försäkringsskydd  

En annan förändring som Peter Hellqvist lyfter fram är att åldersgränsen för bland annat vissa efterlevnadsskydd och andra försäkringsskydd höjs till 66 år.

– När det är höjd riktålder för pension är det viktigt att det här följer med. Om man går bort kan anhöriga få stöd.

Också efterskyddet för sjuka förbättras, vilken kan vara väldigt viktigt för dem som är långtidssjuka.   

Biträdande universitetslektor införs på Chalmers och i Jönköping

En ändring som berör Chalmers och Jönköping university, med Tekniska högskolan i Jönköping, är att de nu får möjlighet att ha biträdande universitetslektorer, en tjänst som meriterar till att bli universitetslektor.

Att de inte haft det förut beror på att de är stiftelser och inte omfattas av Högskoleförordningen. Chalmers har haft en motsvarighet i forskarassistenter i sitt lokala avtal, men nu skrivs det alltså in också centralt. Och för Jönköping är det nytt.

– På Chalmers har tjänsten varit fyraårig och man har inte haft möjlighet att förlänga. Nu får man 4–6 år, med möjlighet till förlängning med två år för föräldraledighet eller vid sjukdom. Skaffar man tre barn kanske det inte räcker, men det är ändå en förändring till det bättre i de fallen, säger Peter Hellqvist.

– För biträdande universitetslektorer betyder det väldigt mycket, och för forskarsamhället. De biträdande lektorerna har enligt det nya avtalet rätt till prövning och överprövning att bli universitetslektorer. Som lokalfackliga har vi att se att den processen upplevs som transparent och rättssäker.

Många specifika delar och ett minus

Peter Hellqvist påpekar att det finns många ändringar i avtalen som gäller för specifika grupper, och där behöver förtroendevalda på arbetsplatserna informera om vad som gäller specifikt hos dem.  

Jämfört med tidigare avtalsrörelser tycker Peter Hellqvist att parterna stod längre från varandra i början, men att man hittade bra lösningar till slut. Han har egentligen bara en del som han är kritisk till.

– Vi har som mål att komma upp till 2 procents avsättning för flexpension. Och det tycker jag att staten och Arbetsgivarverket borde ta ett större ansvar för nå.