Prisas för exjobb om mer vindtåligt primuskök
Maja Lind tilldelas ”Examenspris högskoleingenjörsutbildning till Christopher Polhems minne”.
Hur kan ett lättviktsgaskök bli mer vindtåligt utan att lägga på så mycket extra vikt? Genom analys och mycket jobb med testmiljö och experiment, har vinnaren av Sveriges Ingenjörers examenspris bidragit till nästa generations primuskök.
Maja Lind är högskoleingenjör i maskinteknik från Uppsala universitet. När hon skulle göra sitt examensarbete ville hon koppla det till sina intressen: klättring och friluftsliv.
Efter ett antal samtal till företag fick hon napp på Primus, det svenska företaget vars produkt blivit ett substantiv i ordböckerna: primuskök.
– Primus berättade att de hade ett kök som inte fungerade som de ville. Deras FoU-avdelning jobbade med många andra grejer, så utvecklingen av det här lättviktsköket var satt på paus, så det behövde de hjälp med, säger Maja Lind.
Och den hjälpen gav hon, och gjorde det så bra att hon nu tilldelas Sveriges Ingenjörers ”Examenspris högskoleingenjörsutbildning till Christopher Polhems minne”.
”Ganska rakt på”
Hon beskriver arbetet som ”ganska rakt på”. Hon intervjuade utvecklarna på Primus och diskuterade nuvarande design, vad som var problemet och möjliga lösningar. Hur mycket vikt var ok? Hur mycket större fick köket bli? Var det något som inte fick ändras?
– Sedan sammanställde jag det i tabeller och tog fram en kravspecifikation med mätbara krav: att kunna koka upp så mycket vatten på den här tiden och med den här vikten på köket.
Sedan började hon testa.
– Det var väldigt praktiskt. Jag hade bara ett kök, så jag kunde inte ändra något på det, utan bara lägga till material. Jag la till lite metall, ändrade något avstånd, testade och fick fler idéer. Det var inte strukturerat utan kom organiskt.
2 meter per sekund
Det Maja Lind testade mest hängde ihop med kokkärlsstöden. De tre ”benen” runt lågan, som man ställer kokkärlet på och som i sig ger ett visst vindskydd. Hon testade att täcka för öppningarna på och mellan stöden och att ta bort stöden helt och hänga kokkärlet externt.
Kravspecifikationen för vilken vindstyrka köket skulle klara var låg: 2 meter per sekund.
– När man är ute försöker man ju att göra vindskydd, till exempel med en ryggsäck. Lagar man mat gör man det där det är så stilla som möjligt, inte ute på fjället i storm.
En svårighet var att hitta en fläkt med tillräckligt låg vindhastighet. En annan faktor var trycket i gasbehållaren. Många nya kök har en tryckregulator som motverkar att trycket sjunker ju mer av gas man använt.
– I experimenten var det viktigt att ha samma förutsättningar. Men tryckregulatorn ger inte exakt samma tryck. Dessutom visade det sig att en full behållare har så högt tryck att den bromsar flödet. Det gjorde att jag fick konstiga resultat när jag bytte till en färsk gasbehållare.
Lösningen i en annan detalj
Hon testade med vind mot stöden respektive mellan dem.
– De bästa resultaten var när vinden kom mellan stöden. Jag tror att det var för att stödet mitt emot då reflekterade tillbaka värmen, samtidigt som det kom lagom med syre till lågan.
Men den idé som till slut gav bäst resultat rörde en annan detalj, nämligen att Maja Lind höjde kanten runt brännarhuvudet.
– Jag la till en sarg. Det var en liten ändring men den fungerade bra och i alla vindriktningar.
Det gjorde att koktiden minskade med över 18 procent och bränsleförbrukningen med nära 14 procent, samtidigt som viktökningen motsvarade mindre än den gas som sparas in efter tre användningar.
Nu utvecklar Primus ett nytt kök som påminner om den här modellen och ska släppas 2027. I utvecklingen har de haft användning av det Maja Lind fått fram, både att sargen har stor betydelse och vilka lösningar de kan välja bort för att de inte fungerar.
– Det känns jättekul att de använder mina resultat. Häftigt att det kommer till användning.
Från lumpen till Afry
Maja Lind har gjort lumpen som lastbilschaufför och det väckte intresset för maskinteknik. I dag jobbar hon som rörkonstruktör i Afrys grupp för kraftvärme, som jobbar med leverantörer av fjärrvärme i Stockholm.
Hur var det att göra exjobbet?
– Det var jättekul att ha en idé och att uppfinna något. Jag var fri att testa det jag ville och skönt att ha experiment att luta sig mot. Man såg tydligt vad som funkade och inte. Det var också roligt att skriva, att göra det pedagogiskt.
Vad har du för råd till andra som ska göra sitt exjobb?
– Jag väntade inte med att kontakta företag utan började ringa runt när höstterminen började. Så: kontakta företag tidigt och sikta in dig på något som du faktiskt är intresserad av. Ta chansen att kombinera ditt område med ett intresse. Det ger så mycket mer engagemang.
Examenspris högskoleingenjörsutbildning till Christopher Polhems minne
• Priset är på 50 000 kronor och är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildningen.
• Priset delas ut sedan år 2000 och hette tidigare Wimanska priset, efter Ernst August Wiman, en av Svenska Teknologföreningens stiftare.
• Bidragen bedöms efter ingenjörsmässighet, vetenskaplig nivå, men också efter hur de är presenterade (kreativitet, integrering av kunskaper, användbarhet och disposition).
• Nomineringen görs av högskolorna och pristagaren utses av Sveriges Ingenjörers styrelse på förslag från en priskommitté.