Oförändrad medlemsavgift, AI och bättre ingenjörsutbildning

På söndag börjar årets Ingenjörsfullmäktige. Inför det föreslås sex punkter för AI-politik för Sveriges Ingenjörer och krav på resurser för att fler ska klara ingenjörsutbildningen. Dessutom föreslås två nya ledamöter till förbundsstyrelsen och oförändrad medlemsavgift.

Den 23–25 november hålls årets Ingenjörsfullmäktige. Förutom formalia som återkommer varje år, så finns det en rad särskilda ämnen på agendan.

En av dem är att besluta om förbundets AI-politik, berättar Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand:

– Vi har haft ståndpunkter om AI men mest i ett internt white paper. Nu har vi samlat det, och kondenserat ner det till sex punkter.

Det handlar bland annat om att Sverige måste förstärka sin förmåga och ambition på AI-området och att hela samhället behöver satsa; att kompetensutveckling och livslångt lärande inom AI måste finnas både för nya och erfarna ingenjörer, och även på mindre företag; att ingenjörsutbildningarna behöver möta behoven av AI-kompetens; att ingenjörers röst behövs i AI-utvecklingen och att den behöver vara hållbar och inte medföra ett ohållbart resursutnyttjande. Användare ska också ha rätt att veta och kontrollera hur deras data hanteras.

Elförsörjning och distansarbete

Förutom det så föreslås uppdateringar i två av Sveriges Ingenjörers politiska program.

I det näringspolitiska programmet är förslaget att lägga till behovet av satsning på elförsörjning och att möjlighet till distansarbete är viktigt för kompetensförsörjningen i hela landet.

– Distansarbete är något viktigt för våra medlemmar. Och vad gäller elenergi så har vi inte någon energiöverenskommelse på politisk nivå, och det är kritiskt att ha det. Elförsörjningen är viktig för svensk konkurrenskraft, att kunna attrahera nyetableringar och för arbetstillfällen för ingenjörer, säger Ulrika Lindstrand.

Akademisk frihet och fler ska klara utbildningen

Även det universitets- och högskolepolitiska programmet ska uppdateras. En ändring handlar om akademisk frihet och att universitet och högskolor ska vara ”motvikt till förenkling av samhällsdebatten, och fritt generera och sprida kunskap”.

– Det handlar om hur stor politisk styrning det ska vara över vilka kurser man ska ha eller ämnen man får forska på. I USA finns ju krav på vad lärosäten ska göra för att inte bli av med anslag. Vi behöver se vad vi kan göra för att inte hamna i en sådan situation, säger Ulrika Lindstrand.  

Att öka kvaliteten på ingenjörsutbildningen så att fler klarar den är en annan punkt som förtydligas.

– Vi behöver ha mer resurser per student, snarare än fler platser. Det är inte rimligt att 50 procent hoppar av, och många för att matematiken är för svår och det är för lite lärarledd tid. Det är en lång och svår utbildning, då behöver vi satsa mer resurser.

Fler ska vilja doktorera

En ny punkt handlar om att företag, högskolor och regeringen behöver ta ansvar för att fler ska vilja doktorera inom teknik.

– Det behövs mer spetskompetens samtidigt som fler tjänster säkerhetsklassas och det i flera fall krävs att man är svensk medborgare. Men allt färre svenskar väljer en forskarkarriär. Man behöver både se över arbetsmiljö och villkor när man doktorerar och vad företag och myndigheter är villiga att betala för fördjupad kompetens, säger Ulrika Lindstrand.

Vision och tjänstesektorn

Det blir också två workshops under Ingenjörsfullmäktige. En för att diskutera om Sveriges Ingenjörer borde ha ett eget program för frågor man ska driva om den privata tjänstesektorn. Och en där man ska diskutera en ny vision för förbundet.

Inget av det här ska beslutas i år, men diskussionerna ska ge underlag för förslag till nästa års fullmäktige.

Skärpt om jämställda löner

Förra året röstade Ingenjörsfullmäktige igenom en motion om att det ska vara högre ingångslöner för kvinnor än för män – för att rätta till att kvinnliga ingenjörer på gruppnivå har lägre löner än män.

Men kort efter fullmäktige gick Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse ut och konstaterade att formuleringen inte är förenlig med förbundets åsikt att lön ska sättas utifrån kompetens. Man slog samtidigt fast att ojämställda löner är ett verkligt problem, och en fråga förbundet drivit länge för att få bukt med, och att man kommer fortsätta driva på både för jämställda löner och en god löneutveckling för alla medlemmar.

Nu föreslås ett tillägg i det inkomstpolitiska programmet, att: ”För att visa att kvinnors kompetens värderas – och för att attrahera unga kvinnor till yrket – måste den oförklarade löneskillnaden på cirka 4 procent bort. Arbetsgivare behöver ta ansvar: lön ska sättas efter kompetens, inte kön.”

Förbundsstyrelse och medlemsavgift

I år föreslås ingen förändring av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer.

I valet av förbundsstyrelse föreslås två nya ledamöter:

• Peter Hellqvist, civilingenjör i bioteknik från Chalmers. Han arbetar i dag med alumnkontakter på Chalmers och är sedan 2021 ordförande för Sveriges ingenjörers lokalförening på Chalmers och för Saco-S-föreningen på Chalmers.
• Artem Adylev, civilingenjör inom olja och gas från West Kazakhstan Agrarian-Technical University. Han jobbar som entreprenadingenjör på Vatten och avfall i Malung Sälen och räddningspersonal i beredskap i räddningstjänsten. Han är också fackligt förtroendevald på sin arbetsplats.