AI, yttre hot och tak för höjning av medlemsavgiften
Bild från en av programpunkterna på Ingenjörsfullmäktige 2025. Foto: Lasse Burell
Årets Ingenjörsfullmäktige är avslutat. Bland besluten finns en fastslagen AI-politik för Sveriges Ingenjörer; en infrastruktur som kan stå emot yttre hot; och ändrade regler för hur medlemsavgiften får höjas.
Sveriges Ingenjörer ska ha ett sammanhållet program eller policy för AI-politik, det var ett av besluten som fattades på årets Ingenjörsfullmäktige. Man utökade dessutom det förslag med sex punkter för AI-politik som låg på bordet och konstaterade att förbundets åsikter behöver uppdateras ofta, eftersom AI utvecklas så snabbt.
– AI påverkar ingenjörer och samhället i stort. Därför behöver vi jobba med det löpande och vara proaktiva. Vi vill att förbundsstyrelsen har det här som en stående punkt på dagordningen, om AI-politik och AI-utveckling, sa Ulf Bengtsson från Sveriges Ingenjörer Syd, som var ordförande för det utskott som diskuterade AI-politiken.
Fullmäktige lyfte fram att människan ska kontrollera AI, inte tvärt om. Och att Sverige tillsammans med EU eller andra ska öka förmågan och själva tillhandahålla AI-modeller och beräkningskapacitet. Man ska alltså inte bli beroende av Kina eller USA.
Fullmäktige ville se skarpare formuleringar och fler punkter än förslaget. Bland annat lade man till att de värden som skapas och det arbete som frigörs genom AI ska komma anställda och samhället till del.
Åsikterna gick delvis isär om restriktioner av AI, såsom det som diskuteras i EU, är nödvändiga för att värna människors integritet eller om det begränsar för mycket och gör att EU hamnar på efterkälken.
Förbundsstyrelsen får nu i uppdrag att arbeta in åsikterna i ett program eller en policy för AI-politik.
Säker och hållbar infrastruktur
Behovet av säker och hållbar infrastruktur, inte minst i en tid av hot från andra länder, blev temat för uppdateringarna av Sveriges Ingenjörers näringspolitik.
Förbundsstyrelsen hade redan föreslagit att ”satsning på säker elförsörjning” skulle läggas till i programmet. Och Saablistan lade fram förslaget att lägga till en punkt om att öka Sveriges beredskap genom en robust och motståndskraftig infrastruktur och samhällsinstitutioner. ”För att både industri och samhälle är beroende av att det fungerar även i en orolig omvärld och om Sverige är under olika typer av yttre påverkan.”
Förslaget ledde till mycket debatt om hur specifikt påverkan skulle definieras. Skulle det stå militär påverkan, eller bara påverkan, för att den också kan finnas internt i landet?
Men Lars Svensson från Saablistan stod fast vid att ”yttre påverkan” behövde finnas kvar.
– För vi behöver vara motståndskraftiga mot andra länders påverkan. Och vi ser angrepp mot vattenförsörjning, telemaster och annat som man kan misstänka initierats av andra länder, sa han.
Och den formuleringen röstades igenom av fullmäktige.
Öka incitamenten att doktorera
I det Universitets- och högskolepolitiska programmet gjordes flera ändringar: skarpare skrivningar om akademisk frihet, att göra fler insatser för att fler ska ta examen från ingenjörsutbildningen och att underlätta rörligheten för forskare mellan högskola och näringsliv.
Punkten om att både företag, högskolor och regeringen behöver agera för att fler svenskar ska doktorera inom teknik justerades från att ”öka intresset” till att ”öka incitamenten” att doktorera. Man menade att det inte handlar om att det behövs en informationsinsats, utan att det är lön och villkor på och efter doktorandutbildningen som behöver bli bättre.
En diskussion handlade om att Sverige är underrepresenterat i att använda EU-forskningsmedel och att en anledning är att EU-medel ofta kommer med krav på medfinansiering som kan vara svåra att möta, framförallt i de större utlysningarna.
– Det här är ett stort problem. Lärosätena har ofta inte råd med att gå in med den finansieringen, det finns liknande problem att finansiera EU-finansierade doktorander, om man höjer basanslagen eller staten går in och samfinansierar EU-medlen så kan vi få in mer forskningsmedel från Europa, säger Peter Hellqvist, från listan Högskolor och universitet.
Därför utökades en punkt för att öka användningen av EU-forskningsmedel.
Ändrat tak för hur medlemsavgiften får höjas
Den längsta debatten på årets Ingenjörsfullmäktige handlade om reglerna för hur medlemsavgiften får höjas. Fram tills nu har det funnits ett tak för höjningen på ”i genomsnitt högst två procent per år under en rullande femårsperiod”.
Det här ville förbundsstyrelsen ändra till att ”Den totala medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer får öka med som mest motsvarande den inflationstakt som rått sedan föregående höjning.”
Men det reagerade många emot. David Lindgren från Ingenjörerna i Västmanland och Dalarna var en:
– Våra medlemmar är bra på att räkna. De undrar varför de får de så låg löneökning när övriga kostnader ökar. Jag får svårt att förklara om man ökar medlemsavgiften mer än lönerna, sa han.
Per Norlander från förbundsstyrelsen framhöll att det handlar om ett tak. Att medlemsavgiften inte ska höjas alls om det inte är nödvändigt.
– Men hur ska vi göra om det blir hög inflation? Ska vi höja medlemsavgiften eller skära i verksamheten? Att höja med motsvarande inflationen är ett mer korrekt mått. Och vi bör ha det som en möjlighet, sa han.
Förbundsordförande Ulrika Lindstrand vill förtydliga att det handlar om att ha möjlighet att höja med maximalt motsvarande den inflationstakt som rått sedan föregående höjning.
Pia Hill från listan Klöver dam ville liksom Mari Larsson behålla taket på två procent.
– Vi ses här i fullmäktige varje år. Om det plötsligt blir en galopperande inflation så kan vi göra ändringar då. Jag förstår inte varför vi ska göra det idag.
Till slut röstades förbundsstyrelsens förslag igenom med 45 röster för och 35 emot, men en rad ledamöter reserverade sig mot beslutet.
Medlemsavgiften i sig lämnades oförändrad. Bara för yrkesarbetande över 66 år ändrades den: med en sänkning med 10 kronor per månad.
Jobb i tjänstesektorn lätta att flytta utomlands
Under Ingenjörsfullmäktige hölls också en workshop för att diskutera viktiga aspekter från tjänstesektorn som berör vardagen för Sveriges Ingenjörers medlemmar. Bakgrunden var en motion 2024 om att införa ett tjänstepolitiskt program. Där konstaterade man bland annat att tjänstesektorn är bredare än bara konsultbolag.
– Det är också företag som utvecklar och levererar till exempel strömningstjänster, gaming eller landsöverstridande banktjänster där produkten är en tjänst. Och det kännetecknande är att verksamheten inte är kopplad till fysisk produktion och därför lättare kan flyttas från Sverige. Flera av de här företagen är utan kollektivavtal och många konsulter är enmansföretag som behöver centralt fackligt stöd, konstaterade Mikael Goldberg, Ericssonlistan, och Anke Krönert, Klöver dam, som ledde diskussionerna.
Resultatet av diskussionerna skickas vidare till förbundsstyrelsen för att antingen läggas in i andra politiska program eller bli ett eget program. Men de som skrivit motionen fortsatte att trycka på att det behöver vara ett eget program.
– Om det läggs in i befintliga program riskerar det att bli urvattnat. Så jag hoppas att förbundsstyrelsen tar fram ett tjänstepolitiskt program och återkommer till fullmäktige med det, sa Anders C Johansson från listan IT, konsult och innovation.
Även Håkan Lönnqvist från Ericssonlistan lyfte att frågorna är viktiga och att också Ericsson till stor del är ett tjänsteföretag.
– Ericsson säljer också mobilnätsfunktioner som service/tjänster och arbetet med att ta fram dessa programvaror kan ganska lätt flyttas från land till land och detta har också gjorts. Vi behöver bevaka det och veta vad som händer våra företag med de flyttningarna av mjukvaruutveckling.
Vision och förbundsstyrelse
Ytterligare ett stort område som Ingenjörsfullmäktige jobbade med var att diskutera en ny vision för Sveriges Ingenjörer, utifrån var förbundet – och Sverige/världen – ska befinna sig 2035. Av en rad områden man ringade in var några: att Sveriges Ingenjörers medlemmar ska ha den bästa ersättningen, utvecklingsmöjligheter och ett flexibelt, hållbart arbetsliv. Att fakta ska vinna över populism samt att ingenjörsyrket har högst status och Sveriges utbildningssystem är i världsklass.
Till nästa års Ingenjörsfullmäktige ska förbundsstyrelsen ta fram ett förslag till vision att besluta om.
På årets Ingenjörsfullmäktige valdes också fem ledamöter till förbundsstyrelsen. Flera personer var föreslagna, men till slut gick man på valberedningens förslag och valde:
Arezou Taghizadeh, Minpension.se (invald 2018)
Per Arne Lundberg, PostNord (invald 2021)
Therese Koggdal, Volvo AB (invald 2016)
Peter Hellqvist, Chalmers (Nyval)
Artem Adylev, Vamas, Vatten och avfall i Malung Sälen AB (Nyval)
Dessutom valdes två studentrepresentanter till förbundsstyrelsen:
Ebba Jolde, Lunds tekniska högskola, vald till 2026
Albin Zymberi, Lunds tekniska högskola, vald till 2027
Övriga förbundsstyrelsen är vald till 2026 och består av:
Ulrika Lindstrand, McNeil AB, förbundsordförande (invald 2010)
Per Norlander, Ericsson AB, 1:e vice förbundsordförande (invald 2016)
Sara Anvarsson, LegiLexi stiftelse, 2:e vice förbundsordförande (invald 2017)
Bettina Kylefors, Scania (invald 2022)
Fares Abugharbia, Volvo CE (invald 2022)
Helene Åhsberg, Vattenfall AB (invald 2024)
Carl-Fredrik Lindberg, ABB AB (invald 2024)
Zack Holmgren, Arrowhead (invald 2024)
