Bakgrundskontroller, drogtester och övervakning – Vad får arbetsgivaren göra?

Hur långt sträcker sig egentligen arbetsgivaren möjligheter att kontrollera dig som anställd? Var går gränserna och vilka rättigheter har du? Sveriges Ingenjörers jurister reder ut vad som gäller.

Vi lever i ett osäkert omvärldsläge. Samtidigt har den tekniska utvecklingen gjort det enklare att kontrollera anställda. 

– Det finns ingen generell lagstiftning om integritet i arbetslivet, det är i mångt och mycket GDPR och vår datasyddslagstiftning som styr. När de gäller de här frågorna måste arbetsgivaren typiskt sett ha ett berättigat intresse för att utföra kontrollen, som väger tyngre än den personliga integriteten, förklarar Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer. 

Hon höll tidigare i höst i ett webbinarium som Sveriges Ingenjörer arrangerade om det här ämnet tillsammans med förbundsjurist Magnus Bäckström. 

Privata arbetsgivare kan göra mer

För bakgrundskontroller skiljer det mellan privat och offentlig sektor vad arbetsgivaren får göra: 

I offentlig verksamhet måste arbetsgivaren ha ett uttryckligt lagstöd för att göra bakgrundskontroller. Det finns i några begränsade fall, till exempel om man ska jobba med barn. För statliga tjänster får man bara basera ett anställningsbeslut på förtjänst och skicklighet, vilket innebär ett hinder mot att väga in andra saker som kan komma fram vid en bakgrundskontroll..

I privat sektor får arbetsgivaren göra bakgrundskontroller när det handlar om att  utreda om det som står i  CV:t stämmer,  genom exempelvis referenstagning, färdighetstester eller personlighetsteter. Det gäller både vid anställning och av redan anställda. Men det ska ha ett berättigat syfte och väga tyngre än individens rätt till integritet. Och arbetsgivaren måste alltid informera om att man gör det. 

Finns det saker arbetsgivaren inte får göra?

– Arbetsgivare kan inte begära utdrag ur belastningsregistret och inte heller dokumentera eller lagra uppgifter från exempelvis belastningsregistret. Däremot kan de be att en arbetssökande själv begär ett utdrag och visar upp det, berättar Heléne Robson. Men en svårighet kan vara att det går att fuska med ett papper. 

Regeringen har tillsatt en utredning om bakgrundskontroller för att arbetsgivare ska kunna skydda sig mot kriminella eller andra som vill infiltrera verksamheten, både i offentlig och privat verksamhet. Den ska vara klar 2027. 

– Det är något vi välkomnar, det är bra om det blir tydligt vad som gäller och den ska också beakta den personliga integriteten, säger Heléne Robson.

Drogtester när det finns goda motiv

För alkohol- och drogtester finns ingen generell lagstiftning för när det är tillåtet. Men så här säger Arbetsdomstolens praxis: 

Inom privat sektor kan arbetsgivaren beordra en arbetstagare att genomföra drog- och alkoholtester, enligt arbetsledningsrätten, när det finns goda motiv som väger tyngre än arbetstagarens integritetsskydd. 

Inom offentlig sektor är arbetsledningsrätten inte tillräckligt stor för att detta ska vara tillåtet. Anledningen är att staten inte får tvinga sina medborgare till kroppsliga ingrepp, som exempelvis drogtester. 

I Lagen om offentlig anställning finns det en paragraf som handlar om att arbetsgivaren kan utföra periodiska hälsoundersökningar, som dock ger utrymme för drogtester. 

– Men det är ingen generell bestämmelse och i offentlig sektor är det därför svårt att genomföra generella drogtester, även om det finns goda grunder.

Kan arbetsgivaren bestämma att alla ska drogtestas?

– Nej, det kräver alltid en intresseavvägning och det ska finnas goda motiv för testet, som risk för skador på person eller egendom, särskilda säkerhetskrav eller om det är olagligt att utföra arbetet drogpåverkad. Att testa alla anställda på ett vanligt kontor där man inte hanterar något farligt är därför tveksamt.

Måste man ha en policy för att genomföra tester?

– Nej, men vi rekommenderar att det finns en sådan då det blir tydligare då för de anställda vad som gäller och det ger dessutom de lokalfackliga ett större inflytande över hur tester genomförs, vilka som ska testas och hur resultat av tester hanteras. 

Kan man göra drogtester om det finns misstankar mot en enskild individ? 

– Ja. Detta är något som går igen i alla delar när det handlar om integritet. Befogade misstankar utlöser ofta möjligheter till kontrollåtgärder, säger Magnus Bäckström. 

Kan man vägra? 

– Det är problematiskt att vägra, eftersom du ytterst då spelar med din anställning. Därför är det också bra med en policy där man kommit överens om vad som ska gälla i en sådan situation, säger Magnus Bäckström. 

Har rätt att kolla mobilen

För det tredje området, digital övervakning (till exempel via dator, mobiltelefoner, gps-spårning eller kameraövervakning) är det ingen större skillnad mellan privat och offentlig sektor. Dator och mobiltelefon är arbetsgivarens verktyg och de styr över hur de ska användas. Därmed har de rätt att kontrollera att reglerna efterlevs. 

Vid misstanke om oegentligheter har arbetsgivaren långtgående rättigheter. 

– Det är viktigt att vara medveten om att kontroller kan göras, även vid låg grad av misstanke. Du är naiv om du tror att det du skriver med arbetsgivarens verktyg, på arbetsgivarens mejlserverar inte kan läsas av arbetsgivaren, säger Magnus Bäckström och berättar att de får in många ärenden av den här typen till Sveriges Ingenjörer. 

Arbetsgivaren får övervaka om det finns ett befogat intresse: att man misstänker att den anställde inte gör sitt jobb, fuskar med tidrapporteringen eller att man fått in kundklagomål. 

Får arbetsgivaren verkligen titta i mina mejl? 

– Ja, om det finns skäl som är starka nog. Däremot inte slentrianmässigt, säger Heléne Robson. 

Kameraövervakning på kontoret

För kameraövervakning finns inga krav på tillstånd på platser där allmänheten inte har tillträde, till exempel på kontor. 

Men, som för de andra integritetsfrågorna, måste det finnas ett berättigat syfte som väger tyngre än integriteten, till exempel att bevaka kontoret mot stölder, eller ur säkerhetsperspektiv. 

– Men arbetsgivaren får inte övervaka hela personalen i realtid. Inte heller följa din gps om du åker ut på kundbesök – såvida det inte finns ett berättigat skäl, förklarar Heléne Robson.

Har arbetsgivaren rätt att kontrollera in- och utpasseringar, för att kontrollera arbetstider?

– Ja. Om arbetsgivaren misstänker att en person inte sköter sina arbetstider, då har man rätt att kontrollera det, om det inte finns mindre integritetskänsliga sätt att göra det på, säger Heléne Robson. 

Måste vara tydligt vad som gäller

Oavsett om det gäller bakgrundskontroller, drogtester eller övervakning så måste arbetsgivaren:

• Informera de anställda. Som anställd ska du veta om att arbetsgivaren till exempel kan göra bakgrundskontroller, utföra drogtester eller ta del av de mejl du skickar från jobbtelefonen.
• Välja det minst integritetsinskränkande alternativet. För drogtester är exempelvis urinprov mindre integritetskänsligt än ett blodprov. Om man måste ha kameraövervakning så kanske det räcker med bild, inget ljud.
• Se till att det är tydligt vad som gäller. Vilka kontroller kan göras? Hur ska de gå till? Vilka omfattas och hur ska informationen hanteras och lagras? Därför är det bra om det finns en policy, även om det inte är ett krav. 

Vad kan jag göra om jag tycker att arbetsgivaren brutit mot min integritet?

– Ta kontakt med din lokala akademikerförening eller kontakta oss centralt och berätta vad som hänt och hur du upplever att din integritet har kränkts. Har man brutit mot GDPR? Då kan det vara skäl att driva det vidare, säger Heléne Robson.

Se hela webbinariet Integritetsfrågor i arbetslivet.