Svensk rektor i Uzbekistan vill samarbeta med ingenjörer i Sverige

Said Irandoust utbildade sig på -80-talet till civilingenjör i kemiteknik på Chalmers. Nu är han rektor vid American University of Technology i Uzbekistan.
På ett nyöppnat tekniskt universitet i Tasjkent, Uzbekistan, söker rektorn, Said Irandoust, samarbeten med svenska ingenjörer och företag. Han utbildade sig på Chalmers och vet att svenska ingenjörsutbildningar håller hög nivå.
I centrala Tasjkent ligger American University of Technology, AUT. Här finns i dag 500 studenter, men målet är 20 000 studenter år 2037. Det har grundats av Arizona State University och ett av många nystartade universitet i landet .
Sedan maktskiftet 2016 har antalet universitet i Uzbekistan ökat från 80 till fler än 220 – och är del i landets planer på en öppnare ekonomi och ökad demokrati.
Rektor är chalmeristen och göteborgaren Said Irandoust. Nu vill han samarbeta med svenska ingenjörer.
– Genom att jag är utbildad vid Chalmers vet jag att svenska ingenjörsutbildningar håller hög internationell nivå. När jag kom hit märkte jag också att det fanns ett stort behov av välutbildade ingenjörer som kan vara med och bidra till landets utveckling, säger han.
Samarbetet skulle kunna ske genom gästföreläsningar – online eller på plats, men också genom innovations- och forskningssamarbeten. Det kan exempelvis ske genom att universitetet och dess studenter skapar pilotmiljöer för innovationer för en centralasiatisk marknad inom områden som hållbara lösningar, AI och byggteknik.
– Landet är väldigt intresserat av effektiva innovationsmodeller. Sverige är ledande i att accelerera innovationer, i att snabbt omvandla idéer från lärosäten till konkreta produkter eller tjänster, säger Said Irandoust.
Söker uppdrag från västerländska universitet
Rajan Tripathi, Director AI Innovation Lab vid AUT, är en av dem som gärna vill ha nya företagspartners. Han berättar om en situation där universitetet har många talanger i utbildning och forskningsprojekt, men där inhemska företag inte riktigt har förstått storheten med universitetssamarbeten.
– Kunskapen om AI är demokratiserad, vi har samma kunskap som västerländska universitet. Det som inte är demokratiserat är finansieringen, vi på universiteten har inte lyckats övertyga marknaden om vår kompetens. Det gör att landets universitet får färre riktiga projekt att träna på och därmed mindre pengar.

Därför vill Rajan Tripathi nu få skarpa uppdrag från västerländska uppdragsgivare. Det han kan erbjuda är en växande grupp talanger.
– Exempelvis har den uzbekiska staten satt upp som mål att landet år 2030 ska ha en miljon programmerare, säger han och ger ett exempel där AUT kan bidra till västerländsk forskning.
– På min institution forskar vi kring AI-screening av bröstcancer. Om AI lär upp sig enbart på en population, så kan det ske missar på människor födda i andra delar av världen på grund av annan genetik. Vi kan bidra med data från den centralasiatiska populationen, säger han.
”Sker en enorm utveckling här”
Said Irandoust ser fördelar för alla parter om ett forskningssamarbete kan leda till nya affärer.
– Ett samarbete med oss innebär att vi kan öppna dörrar till en marknad som förefaller svåråtkomlig. För många är Uzbekistan bara ett av ”stan-länderna” och man missar att det här sker en enorm utveckling, säger han.
Uzbekistan har 38 miljoner invånare och växer med trekvarts miljon invånare per år. Befolkningen är ung – 60 procent är under 30 år – vilket skapar en stor marknad och tillgång till arbetskraft. I Centralasien bor runt 84 miljoner.
För universitets del innebär samarbeten nöjda ägare och politiker.
– Vi har förbundit oss att hjälpa landet att nå sina mål för tillväxt. För oss är det ett sätt att visa att vi inte bara utbildar studenter, utan också kan vara en motor i landets innovationssystem.
Vad får svenska ingenjörer ut personligen av sådant samarbete?
– En dimension utöver det affärsmässiga är att känna att man gör nytta. Vi försöker alla bidra till de samhällen vi lever i, det får ytterligare en dimension om man är med och bygger upp ett land.
Vilka problem kan man stöta på om man vill arbeta eller göra affärer i Uzbekistan?
– Språket förstås. Men också att förstå nya kulturer och att lära sig dynamiken. Men här kan vårt universitet hjälpa till.
Uzbekistan hamnar långt ner på listor över demokrati, pressfrihet och korruption. Är det ett säkert land att arbeta i?
– Ja. Det är ett stabilt och säkert land med ett vänligt folk. Landet befinner sig i en period som koncentrerar på tillväxt och välbefinnande. Dessutom lever Uzbekistan i harmoni med grannarna, vilket är bra både för säkerhet och tillväxt.
Är du intresserad av ett samarbete med American University of Technology i Tasjkent
Kontakta rektor Said Irandous på Rector@aut-edu.uz.
Läs mer på universitetets webbplats
Fakta om Uzbekistan
Huvudstad: Tasjkent.
Antal invånare: 38 miljoner, folkrikast i Centralasien.
Yta: 448 900 kvadratkilometer (Sverige 459 295 kvadratkilometer)
Historia: Städer som Samarkand, Bukhara och Khiva har under årtusenden varit centrum för handel, kultur och vetenskap. Blev en Sovjetrepublik år 1924. Fick självständighet år 1991.












