LTU-studenternas studieresa till Sydamerika: ”Lärorikt och otroligt roligt”

Studenter som läser den valbara kursen Utlandsbyggande vid Luleå tekniska universitet får chansen att åka på en studieresa, som en del av kursen. För studenterna har resorna varit både lärorika och ett minne för livet.

Varje år bildar några av de blivande civilingenjörerna på Väg- och vattenbyggnad vid Luleå tekniska universitet en ny ekonomisk förening – CET (Civil Engineers on Tour) – som arrangerar en studieresa. I höstas åkte 26 studenter, inklusive en lärare till Sydamerika. Det blev en resa genom Argentina, Uruguay, Paraguay och Brasilien.

Planeringen börjar 1,5 år innan avfärd och resan finansieras genom sponsorer, stipendier, försäljning av annonsplatser i CET:s egen resetidning och genom att studenterna åtar sig arbeten. Denna gång blev det alltifrån att packa löjrom och slänga bråte till att arbeta på en mässa.

– I snitt tror jag att vi arbetade nästan 200 timmar per person, utöver andra jobb för att få ihop pengarna, säger Agnes Petersson, ordförande ör CET 2025.

Hon ledde arbetet i presidiet som bestod av nio studenter med olika ansvarsområden.

Tidigare år räckte sponsorer och stipendier för att finansiera CET-resorna.

– Men jag vet inte om det har dragits ner på mängden stipendier man kan söka. Stipendierna blir inte heller större för att man blir fler studenter på resan, säger hon.

Först var gruppen inne på att resa till Australien, men det skulle bli dyrt och snart hamnade istället Sydamerika högst upp på önskelistan. 

– Det var inte många som hade varit där och det är många saker som går att återkoppla till Sverige. Det kändes coolt och tryggt att åka så många till Sydamerika, säger Agnes Petersson.

”Något alla ingenjörsstudenter borde få göra”

Studentgruppen valde att boka hela resan via resebolaget Sydamerikaexperten, som har ordnat CET-resor tidigare.

– De hade bra koll på vad vi ville, på studiebesök och så. Vi skickade en kravlista och utifrån den tog de fram resan. Vi hade också med en svensk guide under hela resan, säger Arvid Ecke i presidiet som var ansvarig för resegruppen.

Det blev två fullspäckade veckor med studiebesök. Till exempel besökte studenterna Iguazúfallen, Itaipu vattenkraftverk och CETEM:s forskningscenter. Nu efter resan minns Arvid Ecke särskilt gruvstaden Ouro Preto i Brasilien, som han själv beskriver som karismatisk. Där lärde han sig mycket om kontrasterna mellan de som äger gruvan och de som drabbas av gruvindustrin.

– Och om incidenter där gruvdammar brustit och folk har gått bort. Vi fick ta del av såväl de drabbades som gruvföretagets syn på det.

Mest känner han att han lärde sig i kåkstäderna i Rio de Janeiro, som han beskriver som helt otroliga.

– De har ju gjort något revolutionärt. Hela gänget där är egentligen ingenjörer, som besitter problemlösningsförmåga, som man inte hade tänkt sig. Som hur de hanterar sin elförsörjning till exempel.

För Arvid Ecke har resan varit ovärderlig.

– Det här är något som alla ingenjörsstudenter borde få göra.

Sista veckan tillbringades i Porto Seguro i Brasilien, där blev det semester i kombination med att skriva årets resetidning. För att få godkänt på kursen Utlandsbyggande måste man åka på resan och få en tidning om resan publicerad.

– Tidningen handlar om vad man tar med sig från resan, vad vi har upplevt och vilken lärdom vi har dragit. säger Agnes Petersson.

Höstens CET-studenter började studera mitt i pandemin och tappade då en del av den gemenskapen som kan finnas på universitetet.

– Att få den här resan och komma nära en klass har varit otroligt, otroligt roligt. Sedan har det varit lärorikt att starta en ekonomisk förening och hela den biten. Det förväntade man sig kanske inte, säger Agnes Petersson.

CET-resan hösten 2025 kostade ungefär 1,4 miljoner kronor. De insamlade pengarna täckte alla kostnader.

– Därutöver var även en utbetalning till varje deltagare möjlig, till följd av överskott, säger Arvid Ecke.

– När jag nämner hur mycket pengar vår studentgrupp drog in för vår resa så blir andra studenter på andra universitet och högskolor väldigt chockade, säger han.

”Med bokstudier skulle de ha behövt hålla på mycket längre”

Varje år väljer CET-gruppen också en lärare som får följa med på resan. Skolan betalar för lärarens resa under de två första veckorna med studiebesök. Läraren behöver inte ta semester utan får tilldelat timmar för grundutbildning. Några lärare har varit med flera gånger.

– Vi var måna om att välja en ny i år eftersom det är väldigt priviligierat att få en sådan här resa betald, säger Agnes Petersson. 

I år föll valet på forskningsingenjören Henrik Eriksson, som bland annat är lärare i de byggrelaterade kurserna.

– Jag har inte känt mig så hedrad sen jag började på universitetet. Det var väldigt mycket en positiv överraskning, säger Henrik Eriksson.

Han lyfter att mycket av det han och studenterna lärde sig på resan är svårt att läsa sig till.

– Om studenterna skulle göra det där med bokstudier skulle de ha behövt hålla på mycket längre.

Henrik Eriksson tycker att både resan och praktiken som studenterna har möjlighet att genomföra under utbildningen skapar ett mervärde.

– De här två sakerna gör att mindre universitet kan utmärka sig.

Han tror att resan betyder enormt mycket för studenterna. Samtidigt har han själv fått med sig erfarenheter från studiebesöken som gör att han bättre kan förklara för andra studenter hur något kan se ut i ett annat land.

– Jag tänker på vad jag lärt mig hur samhällsbyggnad och kontexter ser ut i andra avseenden. I andra politiska och kulturella kontexter.

”Ett sätt för studenterna att komma in i yrkeslivet”

CET-resorna vid Luleå tekniska universitet började för nästan 40 år sedan.

Professor Lars Stehn var med och startade första CET-resan, som genomfördes 1987. Första resan gick till USA. Lars Stehn beskriver att hela universitetet hade en företagsanda redan på den tiden.

– Vi ville visa upp något från en liten stad som Luleå. På 80-talet var det lite mer som vilda västern, lite ostrukturerat. Det var ett sätt för studenterna att komma in i yrkeslivet och göra sig lite kända.

I dag är Lars Stehn kvar på universitetet och har sett studentföreningarna för CET komma år efter år.

– Det är kul att se.

KTH-studenter jobbade ihop en semesterresa

Vid eftersökningar verkar det inte finnas något universitet med liknande upplägg på studieresa som Luleå tekniska universitet.  

Vissa lärosäten, exempelvis KTH, genomför dock examensresor.

Studenterna Elin Busk och Linnéa Isaksson är med i studentföreningen som ordnar resan på KTH, som är en ren semesterresa. I år följer runt 70 sistaårsstudenter från samhällsbyggnadssektionen med till Palermo i Italien i slutet av maj.

– I vår sektion brukar det ordnas en resa varje år. Det är i slutet av terminen då de flesta har kommit långt i examensarbetet, så vi missar ingen undervisning, säger Elin Busk.

Även KTH-studenterna samlar in pengar till sin resa genom att arbeta på olika galor, sittningar och konferenser.

Hon och Elin Busk tycker att det är ett härligt avslut att få tillsammans.

– Alla avslutar sitt examensarbete olika dagar så vi får inget riktigt avslut tillsammans. Denna resa gör att vi får det, säger Elin Busk.

Oavsett typ av resa så uttrycker både studenter och lärare att resorna är meningsfulla.

Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad vid Luleås tekniska universitet är mitt i ett namnbyte och struktureras om. Men universitetet kommer fortsätta att uppmuntra eleverna att ordna CET-resor.