Det påverkar om man klarar ingenjörsutbildningen

Gymnasiebetyg och kön har stort samband med om man tar ingenjörsexamen eller inte. Det visar en genomgång av en rad faktorer som UKÄ har gjort. Där ser man också att teknologer (faktiskt) inte hoppar av mer än andra under det första året.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har tittat på alla som började plugga till civilingenjör läsåret 2016/17 och alla som började plugga till högskoleingenjör 2018/19 (se faktaruta lite längre ner). De har delat upp dem utifrån olika faktorer för att se hur det påverkar hur många som tar examen.

Ett tydligt samband är alltså gymnasiebetyg. Av dem som hade lägst gymnasiebetyg, under 14 av maximala 20 (alltså exklusive meritpoäng), tog 28 procent av civilingenjörsstudenterna och 40 procent av högskoleingenjörsstudenterna examen.

Av dem som hade högst betyg, över 18, tog 72 procent av civilingenjörsstudenterna och 67 procent av högskoleingenjörsstudenterna examen. 

– Det här är ett av de mest slående resultaten. Vi känner ju till sedan tidigare att förkunskaperna är viktiga, men det blir väldigt tydligt här. Det är svårt att klara utbildningen om man har låga betyg, säger Alice Wallin, utredare på UKÄ, som skrivit rapporten tillsammans med Erik Dahl.

Välja bort civilingenjör om man har lägre betyg?

Fler med lägre betyg tar examen som högskoleingenjör, än som civilingenjör. Betyder det att man borde välja bort civilingenjör om man har lägre betyg? Vi frågade Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet.

– Nej, jag tycker inte att man ska söka knutet till sina betyg. Högskoleingenjör är en mer praktisk utbildning och civilingenjör mer teoretisk. Jag tycker mer att man ska tänka hur länge man vill plugga och om man vill arbeta mer teoretiskt eller praktiskt.

– Det kan också finnas skäl att man får lägre betyg när man är 16, 17, 18 år gammal. Man kan vara väldigt motiverad sen när man börjar plugga till ingenjör och plugga hårt då.

Samtidigt säger hon att man ska vara medveten om att civilingenjörsutbildningen är mer teoretisk och kan vara tuffare att klara om man haft lägre betyg.

Högre andel kvinnor tar examen

Det är också känt sedan länge att kvinnor tar examen i större utsträckning än män från ingenjörsutbildningarna.

Också när UKÄ delar in i grupper utifrån gymnasiebetyg så tar kvinnorna examen i högre omfattning i nästan alla fall.

– Det är jättesvårt att veta varför, säger Karolina Broman vid Umeå universitet. Kanske är kvinnor fostrade att göra mer av det man ska göra.

Hon säger också att det kan finnas högre förväntningar på att kvinnor ska ta examen, och att det kanske påverkar dem att göra det. Och då borde man ge männen samma budskap: Ta examen!

Stöd för att klara matematiken

Karolina Broman menar att det är två delar som kan påverka hur många studenter som tar examen. Den ena är att klara kurserna. I Umeå har man jobbat mycket med det de senaste åren.

– Man läser mycket matte de första terminerna och där sätter vi in ganska mycket stöd. Vi har äldre studenter som vi anställer för att hjälpa nybörjarna.

De nya studenterna har alltid en vecka innan utbildningen som börjar med repetition av gymnasiematten. Och universitetet satsar på att studenterna ska känna att de finns i ett sammanhang och har skapat bra miljöer för att plugga i grupp.

– Hemmaplugg funkar för vissa, men man ska känna som student att går jag till campus så vet jag att jag träffar pluggkompisar. Det är kul att gå förbi och se studenter sitta tillsammans vid en white board och hjälpas åt att lösa uppgifter.

Går länge men tar inte examen

Den andra delen som påverkar om man tar ingenjörsexamen eller inte, är att många inte tar de där sista poängen som är kvar, utan börjar jobba ändå.

UKÄs rapport visar att det visserligen är flest som hoppar av utbildningen i början. Runt 20 procent både av civil- och högskoleingenjörsstudenter registrerade sig inte på termin 3. Men det skiljer sig faktiskt inte från andra utbildningar.

Det som skiljer är i stället att många är kvar sista terminen på ingenjörsutbildningen – men att de ändå inte tar examen. 65 procent av civilingenjörsstudenterna är kvar sista terminen, men bara 56 procent tar examen. För högskoleingenjörsstudenter är det ännu större skillnad. 70 procent är kvar sista terminen, men 50 procent tar examen.

UKÄ visar att av de som inte tagit examen var det många som saknade mindre än 10 procent av högskolepoängen: 17 procent av civilingenjörsstudenterna (som inte tog examen) och 22 procent av högskoleingenjörsstudenterna (som inte tog examen). 

Viktigt med examen eller inte?

Så, om många nästan går klart och sedan får jobb, spelar det roll om de tar examen eller inte?

– Ur arbetsmarknadens och kompetensförsörjningssynpunkt kanske det inte spelar så stor roll. Men för utbildningssystemets legitimitet gör det ju det, säger Alice Wallin på UKÄ. För individen kan det också spela roll, om examen blir nödvändig senare i livet. Och troligen är det ett tecken på att det finns kurser som många har svårt att klara.  

Karolina Broman vid Umeå universitet tycker inte att man ska överdriva problemen, även om det från lärosätenas sida är viktigt att studenter tar ut sin examen.

– Om alla tycker att det går bra att jobba utan de där sista poängen, om arbetsgivare tycker att de får tillräckligt bra ingenjörer ändå så ska vi inte bråka om det. Men det skiljer också mellan branscher. Inom bioteknik är det större krav att ha examen.

Hon önskar att alla parter – arbetsgivare, media, lärosäten – kunde påverka attityden så att fler vill ta examen.

– För individen tror jag att det är tillfredsställande att göra klart, att gå i mål. Och har man tagit sig igenom 4–5 år är det bra för allas skull att faktiskt ta examen.

Tre delar till

UKÄs rapport är omfattande. De har också tittat på föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund och utbildningsinriktning.

För föräldrarnas utbildningsnivå visar det sig att de som pluggar till civilingenjör tar examen i högre utsträckning ju högre utbildningsnivå deras föräldrar har. Men för högskoleingenjörsstudenter är examensfrekvensen i princip densamma, oavsett föräldrarnas utbildning.

För bakgrund så är det fler som tar examen, både för civil- och högskoleingenjör, om de har svensk bakgrund.

Att färre med utländsk bakgrund tar examen förvånar Karolina Broman vid Umeå universitet.

– Det har jag inte sett specifikt. Men jag tycker att det visar att vi behöver kommunicera med alla om vikten att gå i mål med utbildningen.

Bygg och industriell ekonomi tar examen

Och så slutligen: Hur många som tar examen skiljer sig mellan olika utbildningsinriktningar.

Både för civil- och högskoleingenjörer har byggteknik och industriell ekonomi flest som tar examen, följt av maskinteknik. Lägst ligger ”Elektronik, datateknik och automation”.

UKÄ skriver att studenterna på civilingenjörsprogram i industriell ekonomi har högst genomsnittligt gymnasiebetyg och högst utbildade föräldrar. Studenterna på civilingenjörsprogram i ”elektronik, datateknik och automation” har tvärt om: lägst gymnasiebetyg, lägst andel högutbildade föräldrar och andelen kvinnor är lägst.

För högskoleingenjörerna är det tydligaste sambandet att examensfrekvensen ofta är högre på inriktningar där det är fler kvinnor.

Vill du läsa mer om skillnaden mellan inriktningarna? Se den här artikeln från juni 2025: ”Stor skillnad mellan inriktningar hur många som tar examen”