Nyheter i korthet: Infiltration, tekniska officerare och flygande elfärja

Nyheter från bland annat högskolor, fackförbund och medier.

Här är bästa träningen för ett långt liv

17 februari. En dansk studie har visat att den som spelar tennis lever nästan tio år längre än de som inte tränar alls. Det skriver tidningen Chef, som har sammanställt forskning om hur olika typer av träning påverkar livslängden.

Längst liv efter tennis, hade de som ägnade sig åt badminton, följt av fotboll, cykling och sist i listan jogging och gymnastik. 

Fler studier pekar ut att just racketsport skjuter upp döden. Men om sporten är orsak är inte klarlagt. Fördelarna med racketsporter kan vara att de är både fysiskt och kognitivt utmanande, och handlar om social kontakt. 

En annan studie lyfter fram att det är variation av träning som ger den avgörande hälsoeffekten. Och att blandad träning sänker risken att dö i förtid med 19 procent, jämfört med ensidig träning. Effekten uppstod oavsett tid man la ner. 

Chef lyfter också fram att både konditions- och styrketräning bidrar till längre levnad, och att redan 4–5 minuters träning per dag påverkar möjligheterna att leva längre. 

Riksrevisionen: Brister i myndigheters arbete mot infiltration

17 februari. På senare år har det varit flera fall av infiltration i offentlig verksamhet. Konsekvenserna kan bli allt från ekonomiska oegentligheter, till att uppgifter röjs och verksamheten störs. Nu har Riksrevisionen granskat hur Försvarets materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården jobbar med frågorna.

Resultatet: Att arbetet som helhet inte är effektivt.

– Bristerna har lett till omfattande säkerhetsbrister som i värsta fall kan leda till allvarliga konsekvenser, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

En brist man pekar på gäller uppföljande säkerhetsprövningar av personalen. Till exempel ställs alltför sällan frågor om de anställdas privatekonomi, social exponering, hot, hållhakar och beroenderelationer.

– Uppföljande säkerhetsprövningssamtal är ofta svåra samtal. Men det är för sent att ställa frågorna när misstankar har uppstått, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen.

En annan brist är att personalen är osäker om hur man visselblåser, vilket kan göra att signaler som de fångar upp inte förs vidare.

Riksrevisionen ger flera rekommenderar till myndigheterna om vad de behöver göra.

Av de tre myndigheterna har FMV kommit längst, med sammanhållna processer, spårbarhet och koppling mellan säkerhetsskyddsanalys och myndighetsövergripande riskhantering. Kriminalvården har kritiska brister, men har tagit flera steg i rätt riktning. Men Kammarkollegiets säkerhetsarbete beskrivs som fragmenterat – med otydliga rutiner för till exempel loggning och incidenthantering.

Se hela granskningen här: Infiltration i staten – tre myndigheters arbete för att motverka illojalt beteende

Tre högskolor och universitet samarbetar med försvaret om utbildning av ingenjörer

13 februari. Från och med i höst startar STOFU – Särskild teknisk officersutbildning – som ett samarbete mellan Försvarsmakten och Blekinge tekniska högskola, Luleå tekniska universitet samt Chalmers.

Totalt finns ungefär 30 platser och upplägget är att man går en av ett antal utvalda högskoleingenjörsutbildningar, och att man på somrarna och efter examen utbildar sig till officer. Efter utbildningen anställs personerna av Försvarsmakten som teknisk officer.

Utbildningen riktar sig främst till befälsuttagna värnpliktiga och GSS (Gruppbefäl, soldater och sjömän) som har behörighet till ett högskoleingenjörsprogram och som av sina förband bedöms ha förutsättningar att bli tekniska officerare.

Studenterna får kadettförmåner, till exempel betald bostad och dagsersättning under studietiden. I utbildningen vid Luleå tekniska universitet kommer det finnas kurser speciellt utformade för en framtid inom Försvarsmakten, som materiel i arktiskt klimat och en kurs om drönare.

Läs mer i

• Försvarsmaktens pressmeddelande,
• BTHs pressmeddelande
• Chalmers pressmeddelande respektive
• LTUs pressmeddelande.

Gratis webbutbildning i gruvsäkerhet

12 februari. Berg är (faktiskt) inte hårt och orörligt, konstaterar Prevent, som lanserar en webbutbildning för alla som arbetar under jord – oavsett om man jobbar där hela tiden, ibland eller besöker en gruva.  

När man borrar, spränger och bryter påverkas spänningarna i berget. För att kunna arbeta säkert krävs förståelse för hur berget reagerar och vilka varningssignaler man ska vara uppmärksam på.

Med utbildningen Bergsäker får man på 90 minuter lära sig om bergmekanik och bergvett.

– Målet är att alla, oavsett roll, ska ha grundläggande kunskap om bergmekanik, risker och säkerhetsbeteenden innan de går ner under jord, säger Conny Lundberg, ombudsman på IF Metall.

Bakom satsningen står Prevent i samarbete med Svemin, Industriarbetsgivarna, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, Unionen och Ledarna.

– Genom mer kunskap kan fler bli bättre på att uppmärksamma riskerna och rapportera avvikelser. Det skapar både trygghet och bättre förutsättningar för ett proaktivt säkerhetsarbete, säger Åsa Dahlfors, expert och arbetsmiljörådgivare på Industriarbetsgivarna.

Behovet av en tillgänglig, digital utbildning har varit stort inom branschen, enligt Katarina Nordström, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

– Säkerheten ska alltid komma i första rummet, och det är allas ansvar att säkerställa – inte bara arbetsgivarens, säger hon.

Utbildningen är framtagen i nära samarbete med bergmekaniker, geologer och skyddsombud från Boliden, LKAB och Alkane Resources.

Lönsamt aktieprogram för Saab-anställda

7 februari. Saabs aktiekurs har tiofaldigats i värde på fyra år. Det återspeglas i företagets aktiesparprogram, riktat till alla anställda, rapporterar TT.

Programmet innebär att man kan sätta av en del av lönen för att köpa Saabaktier och att man efter tre år får lika många aktier gratis av arbetsgivaren, om man jobbar kvar.

TT gör ett räkneexempel för kan den som tjänar 75 000 kronor i månaden och satte av 45 000 kronor till Saabaktier 2022. För den har värdet på aktierna i dag vuxit till cirka 900 000 kronor före skatt, inklusive gratisaktierna. Och det är alltså för ett års bonusprogram.

– Det har varit ett populärt program, säger Lars Svensson, ordförande för Akademikerföreningen på Saab i Göteborg, och medlem i Sveriges Ingenjör, till TT.

Enligt Saab har cirka 8 000–11 000 anställda årligen deltagit i bonusprogrammet.

Är det här något man pratar om i fikarummen?

– Ja, men på samma sätt som man inte pratar om lönen, så sitter man inte och diskuterar exakt hur mycket man har investerat i aktier, säger Lars Svensson till TT.  

Lyckat försök med flygande elfärja i kollektivtrafik

11 februari. 2024–2025 testade Storstockholms lokaltrafik (SL) och Trafikverket den bärplansförsedda elfärjan Nova, Candela P-12, i linjetrafik mellan Ekerö och centrala Stockholm. Nu har Trafikverket utvärderat försöket.

I rapporten konstaterar de att sjöburen persontransport är det mest utsläppsintensiva transportslaget per personkilometer. Men med bärplansteknik så kommer man förbi många av problemen: vattenmotståndet minskar med upp till 80 procent genom att lyfta skrovet ur vattnet vid fart. Det möjliggör effektiv elektrifiering samtidigt som svall och buller i stor utsträckning elimineras. Det skapar i sin tur förutsättningar för ”snabb, utsläppsfri sjötrafik som kan konkurrera med landbaserade alternativ”.

Färjan som testats fick dispens från hastighetsgränserna och den kortaste uppmätta restiden var 30 minuter – jämfört med 45–55 minuter för konventionella färjor på sträckan. Antalet passagerare ökade med 22 procent och koldioxidutsläppen minskade med 94 procent jämfört med dieselfartyg.

Tillverkaren Candela berättar i ett pressmeddelande att P-12 ”flyger” ovanför vattnet på datorstyrda undervattensvingar. Det minskar vattenmotstånd och energiförbrukning och möjliggör lång räckvidd och hög hastighet enbart på batteridrift. Enligt Trafikverkets rapport var svallvågorna 13 cm, vilket är jämförbart med en roddbåt med utombordsmotor. Ljudnivån motsvarar den från en bil med sommardäck som kör i 45 km/h. Fartyget är också helt tyst vid hamnmanövrar.

Nu ska Nova testas i skärgårdsmiljö med planerad start sommaren 2026, och laddas från ett flytande batterilager. Testet genomförs av Region Stockholm i samarbete med Candela och Blidösundsbolaget och med stödfinansiering från Energimyndigheten. Vilken rutt som ska testas är ännu inte bestämt.

Indier största invandrargruppen – men kurvan vänder

31 januari. På tio år har antalet indier som bor i Sverige mer än fördubblats – från knappt 25 000 till nära 60 000, skriver Svenska Dagbladet.

Varje år sedan 2019, utom 2024 då ukrainarna var flest, har indier varit den största invandrargruppen. För IT-ingenjören Ramya Parthasarathy, som leder en arbetsgrupp på CGI, innebär det en ökad känsla av gemenskap.

– När jag flyttade hit fanns det någon enstaka Facebookgrupp för indier i Sverige. Sedan bildades grupper på delstatsnivå och nu finns det till och med en grupp bara för människor från min hemstad, säger hon till SvD.

– Alla stora it-kunder finns i väst. Om man har som ambition att klättra i karriären måste man resa mycket eller flytta.

Henrik Chetan Aspengren på Utrikespolitiska institutet tror att karriärmöjligheter och värderingar lockar.

– Svenska företag har väldigt gott renommé i Indien. Dels för att de ligger långt fram när det gäller innovation och teknikutveckling, dels för att de har en bra syn på balansen mellan arbete och fritid, säger han till SvD.

Vid högtiden Diwali i oktober 2025 skickade statsminister Ulf Kristersson en videohälsning till indier. Ramya Parthasarathy har inte missat det.

– Det blev en stor snackis bland indier i Sverige. Många av oss tänker på hur ensamma vi kände oss i början. Och titta nu på hur det har blivit, det ger oss en så fin känsla, säger hon till SvD.

Kvinnorna har ökat bland indierna som fått uppehållstillstånd i Sverige, från 13 procent 2015 till 21 procent 2024. Ramya Parthasarathy tror att det beror på att det är lättare för kvinnor att göra karriär i Sverige.

– Många i Indien lämnar sina jobb för att ta hand om barnen. Någon måste offra något, men här är det inte så.

Flest indier kom 2022, 8 000 personer. Därefter har antalet varit lägre. Dessutom har utvandringen ökat. 2024 var indier den största utvandrargruppen.

I kommentarerna under Youtube-videon ”Goodbye, Sweden!” spekulerar människor i varför indier lämnar: Lägre efterfrågan på it-kompetens, jobbmöjligheter i andra länder, förändrat politiskt klimat och mer negativ syn på invandrare, är några anledningar som tas upp.

Karin Thorsell

karin.thorsell@sverigesingenjorer.se

• Nyheter i korthet