Sänkta utbildningskrav oroar VA‑ingenjörer: ”De kan för lite teknik”

VA-branschen behöver växa och ett viktigt tillskott är ingenjörer från yrkeshögskolor. Men civil- och högskoleingenjörer ser problem när YH-ingenjörerna rekryteras till vissa roller. ”De kan för lite teknik och matte”.  

I höstas bad Ingenjören läsarna om tips på frågor att ta upp. Flera ingenjörer i kommuner och kommunala bolag hörde av sig med samma synpunkt: de var frustrerade över att personer utan civil- eller högskoleingenjörsutbildning anställs som VA-ingenjörer i roller där det krävs högre utbildning.

Två av dem, som vill vara anonyma, berättar mer.  

Katarina arbetar som VA-ingenjör på ett kommunalt bolag i en mindre kommun i södra Sverige. I arbetsgruppen är hon den enda som är civilingenjör och hon är ganska säker på att hon har lägre lön än nästan alla kollegor med samma roll.

– En man med en tvåårig gymnasieutbildning inom bygg och anläggning anställdes som drift- och underhållsingenjör här för några år sedan. Han begärde en högre lön än någon annan hade. Och det fick han.

Enligt henne är detta inte ett enskilt fall. Några kollegor är högskoleingenjörer, men de övriga har kortare utbildningar från yrkeshögskolor eller ingen formell utbildning alls.

När gruppen har rekryterat har Katarina lyft att högskoleutbildning borde vara ett krav, men hennes chef har inte hållit med.

– Här ses det inte som en merit att ha en högskoleutbildning. Jag vet inte hur många gånger jag har hört att ”utbildning är till för dem som inte kan lära sig själva”.

”Erfarenhet väger tyngre än utbildning” 

Anders jobbar som projektledare inom VA-verksamhet på ett kommunalt bolag i ett storstadsområde. Även han är ensam civilingenjör i sin grupp. Hans chef och några kollegor är högskoleingenjörer, men flera har kortare utbildningar eller kommer från ”golvet”.

Han menar att hans roll kräver hög teknisk kompetens, men när bolaget senast reviderade befattningsbeskrivningar sänktes utbildningskraven. Kravet på civilingenjörsexamen ändrades till högskoleingenjörsexamen men i praktiken rundas även det säger han.

– Vid rekrytering står det ”högskoleingenjör eller motsvarande kunskaper”. Erfarenhet inom branschen väger ofta tyngre än utbildning, även om erfarenheten kommer från golvet.

Både Anders och Katarina har tidigare arbetat i privat sektor där synen på utbildning enligt dem var helt annorlunda. Där var högskoleutbildning ett tydligt krav och lönenivån följde utbildningsnivån. 

När drift- och underhållsingenjören anställdes med den högst lönen lön tog Katarina upp frågan med både chefen och facket.

– Chefen sa att alla gnäller över sin lön och att man får byta jobb om man inte är nöjd. Facket förhandlade för mig så jag fick ett litet påslag med några hundralappar.

”Kan för lite matte och teknik” 

Hur påverkas då verksamheten när utbildningskraven sänks?

– Det blir jättestora problem. Många kan inte räkna på dimensioneringar och ofta har de inte heller den grundläggande förståelsen för teknik, säger Katarina.

Va-branschen påverkas dessutom av nya EU-direktiv som kräver förändringar.

– Ingenjörer som kommer från ”golvet” vill ofta fortsätta som vi alltid gjort. Direktiven kräver nya processer och nya material. Vissa varken kan eller vill driva förändringsarbetet.

Anders säger att han ser samma problem.

– När färre har teknisk högskoleutbildning tappar vi kompetens.  Lösningen är att vi blir en beställarorganisation och köper in mer från konsulter, vilket är väldigt dyrt.

Konsulternas arbete följs upp av byggledare som i allmänhet inte har högskoleutbildning.

– Tidigare var byggledarna byggnadsingenjörer som tog med sig ritningarna ut på plats. I dag kan många inte läsa bygghandlingar.

Anders är också kritisk till att hans arbetsgivare i mindre utsträckning tar hänsyn till en civilingenjörsutbildning när lönen sätts. Dels för att ”alla” plötsligt kallas ingenjörer, dels för att arbetslivserfarenhet ofta sägs väga tyngre än utbildning.

– Är det värt att investera fem år i krävande studier och ta på sig en studieskuld på närmare en halv miljon kronor redan i början av vuxenlivet? Det är en relevant fråga, säger han.

”Visa konkreta exempel”

Oskar Falk, chef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, känner igen den bild som Katarina och Anders beskriver. För att arbetsgivare på sikt ska värdera högskoleutbildade ingenjörer högre behöver deras bidrag bli mer synliga menar han.

Teknik, innovation, automatisering och processförenklingar kan skapa ekonomiska vinster i verksamheterna.  

– Här kan förtroendevalda spela en viktig roll genom att lyfta fram och beskriva konkreta exempel på nyttan av att anställa ingenjörer med högre utbildning.

Om det finns förtroendevalda på arbetsplatsen ökar också möjligheterna att påverka rekryteringar. I många verksamheter skickas till exempel annonsutkast till lokala fackliga företrädare för synpunkter innan publicering, och facken kan påverka både kravprofil och formuleringar.

Ingenjörer som, likt Anders och Katarina, upplever att deras högskoleutbildning inte har lönat sig behöver själva visa sin chef konkreta exempel på hur de bidrar till verksamheten.

– Det är bidraget till verksamheten som ska ligga till grund för lönesättningen. Om system- och processförenklingar som du arbetat med leder till ökad effektivitet och hållbarhet blir det tydligt att du har kompetensen att driva utvecklingen. Då framstår utbildningen som en investering snarare än en kostnad.

Ett annat råd är att jämföra sin lön med konkurrenternas.

– Men jämför dig inte bara med andra kommuner eller kommunala bolag. Med din utbildning och erfarenhet – vilket marknadsvärde har du om du skulle vara beredd att byta jobb?

”Ingenjörer från högskolor och yrkeshögskolor ersätter inte varandra”

Rekryteringsbehovet inom VA-sektorn är stort och Svenskt Vatten uppskattar att antalet anställda behöver öka med 10 procent redan nu och med 60 procent om tio år. Många anläggningar är från 1960-70-talen och behöver underhållas eller bytas ut, samtidigt som nya lagar, miljökrav och klimatanpassningar tillkommer.

Yrkeshögskolorna ses som en viktig del av lösningen. En undersökning från Svenskt Vatten visar att nästan en tredjedel av VA-aktörerna sitter med i ledningen för YH-utbildningarna. Sörmland Vatten har till exempel varit drivande i en ny utbildning till VA-ingenjör vid campus Nyköping.

– Efter utbildningen kan de få anställning som VA-ingenjör eller VA-utredare. Med erfarenhet och internutbildning kan de sedan ta mer kvalificerade roller, säger Johan Carlsson, verksamhetsområdeschef på Sörmland Vatten.

Han betonar också att ingenjörer från tekniska högskolor och yrkeshögskolor inte ersätter varandra.

– Vi behöver rätt person på rätt uppdrag. Med det sagt har kommuner längre bort från stora orter svårare att rekrytera och måste ibland anställa utifrån de ansökningar som kommer in.

”VA-ingenjör är en bred titel”

Lise-Lotte Björkman Averbo. HR-chef på Nacka Vatten och Avfall, menar att det största rekryteringsbehovet i VA-sektorn i en storstadsregion inte är civil- och högskoleingenjörer.

– Det är mellanskiktet, motsvarande de gamla gymnasieingenjörerna. Många går i pension och yrkeshögskolorna behövs för att ersätta dem.

Hon påpekar att titeln VA-ingenjör är mycket bred och kan innebära allt från avancerad teknisk utveckling till kundanslutningar.

– Lönen sätts inte efter titeln utan efter arbetsuppgifter och ansvar. Leder man VA-verksamheten, arbetar som projektör eller ansluter kunder – det är helt olika roller, säger hon.